Annons

Annons

Polisen: Diabetiker diskrimineras inte i antagningen

Att personer med insulinbehandlad diabetes, epilepsi och MS inte får gå polisutbildningen är inte diskriminering. Det skriver Polismyndigheten i ett svar till Diskrimineringsombudsmannen, DO.
2 juni 2022, 10:12

Som Polistidningen har rapporterat tidigare har Polismyndigheten DO-anmälts av tre personer som anser att de har blivit diskriminerade när de sökt polisutbildningen. Alla tre har sorterats bort på grund av funktionsnedsättningar: insulinbehandlad diabetes, epilepsi respektive multipel skleros, MS.

Anmälaren med diabetes pekade på att personer som redan är poliser kan fortsätta att arbeta i yrket efter att de har fått diagnosen. Anmälaren med epilepsi medicinerar, men har varit anfallsfri under lång tid och anser att den borde få en individuell bedömning på samma sätt som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Anmälaren med MS efterfrågar också en individuell bedömning eftersom sjukdomen drabbar olika och graden av funktionsnedsättning varierar, från att inte märkas alls till att den drabbade sitter i rullstol.

Kan utsätta både polisen själv men även dennes arbetskamrater eller tredje man för fara.

Diskrimineringsombudsmannen har inlett en tillsyn med anledning av anmälningarna och nu har Polismyndigheten yttrat sig i de tre ärendena. Polismyndighetens ståndpunkt är att anmälarna inte har blivit diskriminerade.  

När det gäller diabetes skriver Polisen att personer som behöver regelbunden insulinbehandling för sin diabetes alltid bedöms som olämpliga för yrket eftersom de riskerar att drabbas av lågt blodsocker när de är i tjänst. ”Polisyrket skiljer sig från många andra yrken där en diabetessjuk person vid behov kan avbryta sitt arbete och ta sin medicin”, står det bland annat. Det gäller särskilt polisarbete i yttre tjänst: ”En polis som är beroende av insulinbehandling kan plötsligt befinna sig i ett läge där det inte finns möjlighet att medicinera, vilket kan utsätta både polisen själv men även dennes arbetskamrater eller tredje man för fara”. Polisen pekar på att de medicinska kraven för antagning till polisutbildningen vilar på ett antagande om att den som antas ska kunna arbeta i yttre tjänst i minst tio år. Myndigheten poängterar att redan anställda poliser som drabbas av diabetes som kräver insulinbehandling inte får arbeta kvar i yttre tjänst.

Personer med annan stabil och välkontrollerad behandling mot diabetes, till exempel ”Metformin, GLP1- analoger och SGLT2-hämmare”, bedöms däremot kunna arbeta som poliser om grundsjukdomen är komplikationsfri och behandlingen inte påverkar arbetsförmågan. Personer som får sådan behandling kan antas efter en individuell prövning. Det är bara personer med insulinbehandlad diabetes som generellt bedöms som olämpliga för yrket, skriver Polismyndigheten.

Diabetes (typ 1)

Vid diabetes typ 1 har kroppen slutat att tillverka insulin vilket gör att personen får för mycket socker i blodet. Sjukdomen är livslång och kräver behandling med insulin och regelbundna kontroller av blodsockervärdet. En biverkan av insulinbehandling kan vara hypoglykemi, ett snabbt blodsockerfall. Symtomen kan vara yrsel och förvirring.  

Epilepsi

Hjärnans nervceller är överaktiva hos en person som har epilepsi. Det kan leda till olika typer av anfall, till exempel kramper och förlust av medvetande. Mellan anfallen finns inget som visar att personen är sjuk. 

Multipel skleros

MS är en sjukdom i hjärnan och ryggmärgen. Symtomen kommer och går i så kallade skov och kan bestå av bland annat känselrubbningar och skakningar, svårigheter att gå, besvär med synen och humöret. Det är vanligt att sjukdomen försämras med tiden.

Källa: 1177 Vårdguiden.

När det gäller anmälan om diskriminering på grund av epilepsi skriver Polismyndigheten att polisarbete i yttre tjänst, med oregelbunden dygnsrytm under många år, gör att risken för epileptiska kramper ökar, särskilt för personer med en känd epilepsisjukdom. Därför är kravet för antagning att en sökande med epilepsi har varit anfallsfri under minst tio år utan behandling. Polismyndigheten motiverar tioårsgränsen med att epilepsi är ett oberäkneligt och ofta livslångt sjukdomstillstånd, och att det saknas vetenskapliga studier som beskriver exakt hur många år som behöver gå för att någon ska bli friskförklarad.

När det slutligen gäller anmälan om diskriminering på grund av MS skriver Polismyndigheten att man bedömer att personer med diagnosen inte är lämpliga för polisyrket. Bedömningen grundar sig på att arbetet som polis i yttre tjänst innehåller många ”speciella och oförutsägbara, ibland mycket stressiga, situationer i skiftande miljöer, vilket kräver hög fysisk förmåga och ett stabilt hälsotillstånd”. Arbetet som polis innebär en påtaglig risk för att tillståndet försämras, vilket kan medföra en fara för den sjuke, arbetskamrater och andra personers liv och hälsa, enligt Polismyndigheten.

Polismyndighetens yttranden kommer vara en del av underlaget till DO:s beslut, som ännu inte är taget.

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst