Annons

Annons

Så ska lönemiljard fördelas

En bred satsning på polisiär kompetens som både lockar människor till polisyrket och får dem att stanna kvar i det. Fack och arbetsgivare har kommit överens om hur de extra budgetmedlen till polislöner ska fördelas framöver.
13 juni 2022, 10:00

Riksdagen har aviserat att man tänker förlänga polislönesatsningen som har pågått sedan 2019. Nu handlar det om 1,2 miljarder kronor som ska pytsas ut till höjda polislöner under perioden 2022–2024. Årets 400 miljoner kronor är redan beslutade och klara

Polisförbundet har kritiserat hur Polismyndigheten valde att fördela pengarna under 2020 och 2021. Men nu har parterna nått en överenskommelse om hur lönesatsningen ska se ut framåt. Nyckelorden i överenskommelsen är ”polisiär kompetens”. Uttrycket används hela 16 gånger i det tresidiga dokumentet. Bland annat står det att den polisiära kompetensen ska ”uppvärderas lönemässigt i relation till andra yrkesgrupper”, och att man ska tydliggöra dess värde och betydelse för polisverksamhetens utveckling.

En kritik mot tidigare års polislönesatsningar har varit att de har haft slagsida mot yngre poliser i yttre tjänst och missat exempelvis erfarna utredare. I den nya överenskommelsen står det att man vill ”uppvärdera erfarenhet och kompetens i polisyrket som helhet”.

Pengarna för 2022 ska användas så här:

  • Hela årets polislönesatsning på 400 miljoner tillförs regioner och avdelningar att fördela efter lokala behov. Det ska dock ske enligt skrivningarna i den nationella överenskommelsen om en bred uppvärdering av polisiär kompetens. 

Pengarna för 2023 och 2024 ska användas så här:

  • Minst 450 miljoner avsätts nationellt för en satsning på att dubblera ersättningen för arbete på obekväm arbetstid samt ”markant höja andra arbetstidsberoende ersättningar”. 
  • Minst 150 miljoner avsätts nationellt för att ”markant höja ingångslönen med målsättningen att ingångslönen för en polis från 2024 inte ska understiga 31.000 kronor”.
  • Pengarna som blir över, som mest 200 miljoner kronor, ska tillföras avdelningar och regioner efter en partsgemensam nationell avstämning. Pengarna ska användas för att fortsätta satsningen på att behålla och utveckla den polisiära kompetensen. 

När det gäller själva processen för fördelningen av pengarna står det i överenskommelsen att den ska vara partsgemensam, inte bara på nationell nivå utan också i regioner och avdelningar. Det partsgemensamma arbetet ska få en tydlig prioritet i verksamheten, och det ska finnas forum där parterna steg för steg kan komma överens om en aktuell lägesbild, önskad målbild samt medel för att nå dit. 

I det arbetet ska man fokusera på:

  • Att se över systematiken för karriär- och utvecklingsvägar, Kuv. 
  • Att skapa ytterligare incitament, utöver nuvarande system för arbetstidsberoende ersättningar, för att behålla och utveckla den polisiära kompetensen.
  • Undersöka möjligheterna att i nuvarande modell utöka omfattningen för under vilka tider tillägg för arbete på obekväm tid ersätts.
  • Att ta fram en uppdaterad nationell läges- och behovsbild för tiden
    efter 2024.

I samband med att överenskommelsen offentliggjordes höll Polisen och Polisförbundet en gemensam pressträff, med rikspolischef Anders Thornberg och ordförande Lena Nitz. Det är första gången myndigheten och förbundet håller en gemensam presskonferens.

Under denna framhöll båda parter vikten av att de kommit överens om principerna för polislönesatsningen de kommande tre åren. Och att lönepengarna denna gång kommer träffa bredare. 

– Hela poliskåren finns med. Det saknas polisiär kompetens såväl i den inre som yttre verksamheten och vi behöver bli fler inom hela myndigheten, säger Lena Nitz.
– Men rent konkret vad som kommer hamna i plånböckerna kan vi inte säga än. Detta är en ramöverenskommelse som sedan ska förhandlas både på nationell och regional nivå.

En sak som utmärker sig är processen för hur de två parterna kommit fram till denna överenskommelse, menar Anders Thornberg.
– Deltagare från verksamheten har suttit ner och haft en förutsättningslös diskussion, skapat förståelse för respektive sidas behov, pratat igenom utan stress. Vi har inte kommit överens innan. Det är en styrka att vi nu har en gemensam syn på det, säger han.

Per Hagström
Linnéa Klint

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst