Gustaf Lönn har arbetat som ordningsvakt och skyddsvakt och berättar att han sedan tidigare hade säkerhetsklass två och tre. I juni förra året sökte han polisutbildningen för tredje gången och blev preliminärt antagen och tilldelad aspirantplats i Södermanland.
Förberedelserna för flytt till Växjö påbörjades och glädjen var stor. Själva antagningens olika moment funderade han inte längre på.
Gustafs minnesbild är att de inte fastnade på något särskilt vid säkerhetsintervjun.
– Vi pratade lite kring anmälningsplikten, men jag upplevde att allt gick bra.
Gustaf fick efter detta även sitt definitiva antagningsbesked. Saken var nu klar, trodde han.
En månad efter antagningsbeskedet, när Gustaf stod på gymmet, ringde en kvinna från Polisens HR. Hon meddelade att han tyvärr inte fick påbörja utbildningen.
– Jag har fått till mig att du inte kan placeras i säkerhetsklass sa hon. Jag kunde knappt stå på benen. Sa att hon måste ge mig någon förklaring.
Något konkret svar kom inte. Hon hänvisade till säkerhetsskyddslagen och föreslog att han kanske kände någon som nyttjade narkotika.
– Det gör jag inte vad jag vet, säger Gustaf.
I övrigt kunde hon bara beklaga.
– Jag har funderat och nött det här i huvudet dagligen sedan dess. Det är som att bli oskyldigt anklagad för något brott som jag inte ens får veta vad det är.
Han har i tanken vänt upp och ner på sina relationer i livet, frågat ut sina föräldrar och tagit bort vänner i sociala medier som han tror eventuellt skulle kunna ha gjort något olämpligt.
Gustaf Lönn
En nära släkting dömdes för ekonomisk brottslighet när Gustav var mycket liten. Han har funderat över om det kunde ha betydelse.
– Men då borde jag ju inte ha säkerhetsklassats förut.
I sitt tidigare arbetsliv har han arbetat på ett särskilt utvalt säkerhetsobjekt och då givits säkerhetsklass två. Men tre månader efter beskedet om att han inte fick börja polisutbildningen togs den säkerhetsklassen bort.
– Först då liksom? Jag har varit godkänd där i två och ett halvt år. Borde inte Säpo ha reagerat tidigare?
Han har försökt nå rikspolischefen och kontaktat myndigheten på alla tänkbara sätt för att få svar men mötts av tystnad och ytterligare hänvisningar till säkerhetsskyddslagen och rikets säkerhet.
Nyligen presenterade Polismyndigheten, via en extern utredare, en genomlysning av Polisens handläggning av säkerhetsärenden. Utredaren föreslår ett antal förändringar. Bland annat avseende studenter som avskilts från utbildningen då de fråntagits säkerhetsklass. Om studenten begär överprövning av beslutet föreslås att personalansvarsnämnden, Pan, ska få ett bättre underlag. Som det är nu lämnas inga uppgifter om varför studenten ska avskiljas ut, utöver att hen förlorat sin säkerhetsklass. För redan anställda menar utredaren att rättssäkerheten är bättre då dessa kan överklaga uppsägningen till domstol. Utredaren föreslår också att de anställda utbildas bättre i säkerhetsskydd.
Polisförbundet driver i skrivande stund ett antal ärenden mot Polismyndigheten (eller staten) avseende fall som liknar Gustafs, men gäller medlemmar i förbundet som redan anställts eller påbörjat utbildningen.
Fredrik Westin, förbundsjurist
När Polistidningen redogör för Gustafs sits för förbundsjuristen Fredrik Westin känner han igen frustrationen från de han företräder.
– Medlemmarna hamnar i någon sorts Kafkaprocess, där man inte kan ta tillvara sin rätt för man inte vet varför man förlorar sin säkerhetsklass och sitt jobb eller utbildningsplats.
Han påpekar att en del av problemet är att det är omöjligt för honom att veta, när han företräder någon i ett liknande ärende, om det är rimligt att personen förlorar sin säkerhetsklassning.
– Vi har framfört kritik mot olika parametrar i detta. Det ena avser att partsinsynen begränsas med hänvisning till sekretess. Sekretess som när ärendet väl kommit upp i domstol visat sig inte vara motiverad. Ett andra spår är att beslutet om upphävd säkerhetsklass inte går att överklaga.
Det betyder alltså att den som förlorar jobbet på grund av förlorad säkerhetsklass inte kan få tillbaka jobbet även om domstol skulle ogiltigförklara uppsägningen.
Läs mer:
Fredrik Westin säger också att sekretessen gör att Pan har begränsad legitimitet när de ska ta beslut om avskiljande från utbildningen. Detta då de faktiskt inte får veta omständigheterna till varför någon ska avskiljas, utöver att de förlorar sin säkerhetsklass.
Enligt Polisförbundets jurister kan bristen på partsinsyn innebära en risk för att säkerhetsklassen används som ett sätt att kringgå lagen om anställningsskydd, las.
– Det krävs en öppen process där den som får sin säkerhetsklass prövad också har rätt till biträde, säger Fredrik Westin.
Linda Escar är biträdande chef för säkerhetsavdelningen på Polismyndigheten. Hon uttalar sig inte om enskilda ärenden. Men säger att hon tror att de flesta egentligen vet varför de inte kan vara fortsatt placerade i säkerhetsklass.
– De har i de flesta fall fått frågor kring detta. Men det är sekretessen som avgör hur direkta frågor som kan ställas och det finns ärenden där man inte kan berätta så mycket.
Hur går ni vidare med de förslag som utredaren lämnat för att stärka rättssäkerheten i de här processerna?
– Vi har ju jobbat stenhårt med det här sedan säkerhetsavdelningen bildades 2020 och mycket av det som föreslås är vi redan på väg med.
Linda Escar, biträdande chef på Polismyndighetens säkerhetsavdelning
Enligt Linda Escar diskuterar minst fyra chefer från säkerhetsavdelningen varje ärende för att få fler perspektiv samt öka transparensen och enhetligheten i bedömningarna. Man strävar efter att alla regionala säkerhetschefer ska vara med när det gäller anställda och studenter, men bland annat av integritetsskäl är detta inte alltid möjligt, menar hon.
På förslag från utredaren fanns också ett insynsråd. En fråga som ligger lite bortom vad säkerhetsavdelningen kan besluta om, menar hon. Hon tycker dock inte att någon extern part bör ha insyn i de enskilda ärendena.
– Men på den nivån att man skulle kunna diskutera samlade bedömningar, principerna och processerna utan att lämna ut detaljer om enskilda och personuppgifter är det någonting vi skulle kunna ha.
Finns det riktlinjer kring hur informationen till den anställde/studenten ska gå till? Något krav på att informera så mycket det går?
– Sekretessen avgör vad som kan sägas och det ser så otroligt olika ut i olika ärenden. Det blir snarare anpassat efter omständigheterna i det enskilda fallet.
Linda Escar säger sig vara fullt medveten om vilka konsekvenser besluten kan få för de som berörs.
– Vi tar vårt uppdrag på stort allvar. Det skulle inte hända att vi skulle utnyttja säkerhetsskyddslagstiftningen på något godtyckligt sätt. Vilka krav som ställs på den som deltar i säkerhetskänslig verksamhet är lagreglerat och säkerhetsavdelningen har uppdraget att säkerställa att vi når upp till dessa krav. Vi måste göra det här och det finns en realitet. Det handlar om att vara proaktiv och bedöma risker och skyddsvärden.
Gustaf var ju sedan tidigare var säkerhetsklassad och har också blivit godkänd för att påbörja utbildningen. Vad krävs för att han sedan ska förlora sin säkerhetsklass?
– Det kan till exempel tillkomma ny information eller att personen gjort något under tiden som har gått som ändrar läget. Säkerhetsprövningen är ju någonting som pågår hela tiden för den som är polisanställd, säger Linda Escar.
Säkerhetsklass och säkerhetsprövning
Alla poliser genomgår säkerhetsprövning i samband med antagningen till polisutbildningen och i samband med anställning.
Prövningen utgörs av en intervjudel och av registerutdrag. Om det finns anledning kan också ett säkerhetsärende initieras under anställningen och då kan nya registerutdrag bli aktuella.
Säkerhetsprövningen syftar till att kontrollera den anställdes pålitlighet, lojalitet och eventuella sårbarheter.
Det finns tre nivåer av säkerhetsklass varav de flesta poliser ingår i säkerhetsklass 3. Vilken säkerhetsklass du behöver ha beror på vilken typ av information du behöver hantera i arbetet.
Registerkontrollen utförs av Säkerhetspolisen men det är Polismyndigheten eller Säkerhetspolisen (beroende på var polisen jobbar) som beslutar om man kan godkännas eller inte.
