Annons

Annons

Vad har egentligen hänt med begåvningskravet?

Begåvningstestet i polisprövningen har normerats om. Kommer det välla in korkade studenter på utbildningen nu? Polistidningen tar hjälp av expertisen för att granska några av de påståenden som har florerat i debatten.
10 juni 2022, 16:51

1. Har det blivit lättare att klara begåvningstestet?

I prövningen till polisutbildningen testas de sökandes begåvning med hjälp av det så kallade UNIQ-testet. Alla rätt på testet ger 100 poäng. Man kan alltså få ett resultat mellan 0 och 100. Det jämförs i sin tur med en normgrupp som har gjort testet tidigare. På det sättet kan man översätta den sökandes resultat till en så kallad stanineskala mellan 1 och 9, där normgruppens snittpoäng motsvarar 5 på skalan.

Fram till årsskiftet användes en normgrupp som bestod av sökande till polisutbildningen som gjorde UNIQ-testet 2003. De hade i snitt drygt 70 av 100 poäng på testet. Men Plikt- och prövningsverket har normerat om testet på uppdrag av Polismyndigheten. Den nya normgruppen består av sökande till polisutbildningen under åren 2019–2021. De presterade sämre på testet än den tidigare normgruppen med ett snitt på knappt 66. Omnormeringen har gjort att hela stanineskalan för testet har skjutits uppåt med ungefär en poäng. Den som fick en 4:a tidigare, får en 5:a nu och så vidare. Men det är lite förenklat, för det skiljer i de olika delarna av skalan, enligt Plikt- och prövningsverket.

Gränsen för att bli godkänd på UNIQ och gå vidare i prövningen är 3 staninepoäng. Tidigare var man var tvungen att få minst 57 av 100 på testet för att få en 3:a. Efter den nya normeringen räcker det med 52. Det har alltså blivit lättare att bli godkänd.

Gränsen för godkänt har sänkts. Det är klart att fler klarar testet då.

Den nya normeringen gjordes i det tysta och blev inte känd för allmänheten förrän Sveriges radios Ekot gjorde en nyhet om saken i maj i år. Ekot kunde också redovisa statistik som visar att en större andel klarar testet efter att det normerats om. Skillnaden är tio procentenheter om man jämför de sista prövningsomgångarna före omnormeringen med de som har gjort testet därefter. Polismyndighetens HR-direktör Henrik Dider kommenterade statistiken i Svenska Dagbladet: ”Det stämmer att det nu är tio procentenheter fler som passerar begåvningstestet med godkänt resultat, jämfört med tidigare. Men det går inte att säga att det beror på den ändrade normeringen.”
Anders Sjöberg, docent i psykologi vid Stockholms universitet, håller inte med.
– Det kan man visst säga. Gränsen för godkänt har sänkts. Det är klart att fler klarar testet då.
Anders Sjöberg var en av dem som konstruerade UNIQ-testet för 20 år sedan och han gjorde också den normering som gällde fram till årsskiftet.

Anders Sjöberg. Foto: David Brohede.
Anders Sjöberg, docent i psykologi, Stockholms universitet.

Foto: David Brohede.

En annan forskare på det här området är Stefan Annell som är doktor i psykologi vid Försvarshögskolan. Han skrev sin avhandling om polisprövningen, och ser också den nya normeringen som en trolig förklaring till att fler nu klarar provet.  
– Ja, det är ju precis vad man kan förvänta sig.

Det är däremot inte säkert att den förklarar hela ökningen, enligt honom. Det har gått lite för kort tid för att avgöra det. I princip skulle en del av skillnaden kunna bero på att de som har gjort testet denna termin har varit något smartare i genomsnitt.
– Polismyndigheten kanske har kört särskilt framgångsrika kampanjer som har attraherat en annan grupp, resonerar han.  

Stefan Annell.
Stefan Annell, doktor i psykologi, Försvarshögskolan.

Foto: Stockholms universitet.

Intressant i sammanhanget är en mejlväxling som Polistidningen har begärt ut från Plikt- och prövningsverket. Den är från oktober 2020 när Polismyndigheten var mitt uppe i sin översyn av antagningskraven. I ett av mejlen frågar Polismyndighetens representant om UNIQ-testet har passerat bäst före-datum eller kan hålla fram till 2024, och om det i så fall behöver normeras om. Chefspsykologen på Plikt- och prövningsverket, John Hermiz, svarar att det finns två alternativ:

  • Man kan låta polissökande gå över till att göra I-provet, det vill säga begåvningstestet som används i mönstringen.
  • Man kan normera om UNIQ. 

Hermiz gör också en träffsäker förutsägelse om vad en omnormering av UNIQ skulle få för effekt: ”Om vi normerar om kommer sannolikt antalet som ej når upp till kraven för GMA minska från drygt 20 procent till drygt 10 procent”. GMA står för General Mental Ability, alltså generell begåvning. I mejlet fortsatte Hermiz: ”… och frågan är om man då behöver justera upp gränsen till en 4. Risken är att man hamnar i ett s.k. nollsummespel”.

John Hermiz
John Hermiz, chefspsykolog på Plikt- och prövningsverket.

I det korta perspektivet har det alltså blivit lättare att klara UNIQ-testet, men sett över en längre tid är det inte lika självklart, enligt Stefan Annell. Uppgifterna i testet har varit de samma i 20 år, och under den tiden har språket förändrats. Därför kan det ha blivit svårare för dagens sökande.
– Det kan finnas ord som var vanliga runt millennieskiftet men som sällan används i dag, och det kan ha förändrat svårighetsgraden.


Logisk, verbal och spatial begåvning

Begåvningstestet UNIQ, som används i prövningen till polisutbildningen, har sett likadant ut sedan 2003. Det består av sex delprov som mäter sådant som logisk, verbal och spatial begåvning. Totalpoängen ska ge ett mått på testpersonens generella begåvning. Maxresultatet är 100 poäng. Den sökandes testpoäng räknas om till ett steg på en niogradig stanineskala utifrån en normgrupp.

2. Är begåvningskravet för polisutbildningen lägre än för värnplikten?

”Vi kommer att få poliser som jobbar under straffansvar med så låg begåvningsnivå att de inte skulle få göra värnplikten”. Det skrev polisläraren Johan Siverland i en debattartikel i Polistidningen i maj i år. Journalisten Maria Ludvigsson tog upp tråden några dagar senare i en ledare i Svenska Dagbladet: lägre krav för att komma in på polisutbildningen än för att få göra värnplikten, var hennes budskap. Men Polisens HR-direktör Henrik Dider avfärdade jämförelsen i en replik i samma tidning: ”Det kan tilläggas att det test som värnpliktiga gör är ett helt annat än Polismyndighetens med annan normering, testen är således inte jämförbara”, skrev han.

Det stämmer att personer som mönstrar för värnplikten gör ett annat begåvningstest än sökande till polisutbildningen. De gör det så kallade I-provet i stället för UNIQ. Men visst går det att jämföra de båda. Det menar psykologiforskaren Anders Sjöberg.
– Alla bra begåvningstest är jämförbara, eftersom de mäter personers begåvning, inte bara hur bra de är på att göra det aktuella testet. 

Personer som får höga resultat på ett begåvningstest brukar alltså få höga resultat även på andra. Det betyder inte att man kan jämföra testresultaten rakt av. Poängen påverkas av hur ett test är normerat. I-provet är normerat på en årskull 18-åriga män som genomförde mönstringen för drygt 20 år sedan. UNIQ var fram till årsskiftet normerat på personer som hade gjort testet i polisprövningen 2003. Dessa polissökande var inget tvärsnitt av befolkningen. På den tiden var man till exempel tvungen att klara ett språktest innan man fick göra UNIQ – ett språktest där drygt 30 procent kuggade. Enligt Plikt- och prövningsverket kan det vara en förklaring till att normgruppen från 2003 presterade så pass mycket bättre än gruppen som ligger till grund för den nya normeringen. 

För att bli godkänd på I-provet i mönstringen måste man få minst 4 på stanineskalan, och det kan låta som att kravet är högre än för polisutbildningen. Kravgränsen på UNIQ är ju 3. Men så enkelt är det inte, eftersom testen är normerade på olika grupper. Tidigare har en 4:a på I-provet inte varit lika mycket ”värd” som en 4:a, eller ens en 3:a på UNIQ, enligt Plikt- och prövningsverket. Myndigheten har nämligen data om personer som har gjort båda testen och kan jämföra deras resultat på dessa.

Så här skriver myndigheten i ett mejl till Polistidningen: ”Om vi hade tillämpat en 4:a som kravgräns för individer som genomfört båda test 2019-21, så hade UNIQ underkänt 33,1 procent mot I-provets 12,4 procent. Det är alltså en betydande skillnad, där fler polissökande under ovanstående period skulle godkännas med I-provets kravgräns 4:a, än UNIQ:s kravgräns 3”. Vad betyder då detta? Jo, att före omnormeringen var begåvningskravet för polisutbildningen högre än för värnplikten. Men är det fortfarande det, nu när kraven har sänkts? Pliktverket vet inte, och anser inte heller att man har ett uppdrag att göra den jämförelsen.

3. Kommer det in svagbegåvade på polisutbildningen nu?

År 2016 sänktes kravgränsen på UNIQ-testet från en 4:a till en 3:a på stanineskalan. När gränsen nu sänkts ytterligare genom en omnormering har det väckt oro. Betyder det att personer som ligger under normalbegåvning kommer tas in? Plikt- och prövningsverket brukar inte använda begreppet normalbegåvning, utan talar hellre om vad som är en normalzon i testsammanhang, och syftar då på 3–7 på stanineskalan. Kan man då vara säker på att de som tas in på utbildningen ligger inom den zonen? Myndigheten påpekar att det krävs godkända gymnasiebetyg för att ens gå vidare till prövningen. Redan där har de polissökande en fördel mot befolkningen i stort, eftersom 20–30 procent av alla gymnasieelever lämnar gymnasiet utan en examen. Genom att sålla bort ytterligare 16 procent med hjälp av UNIQ-testet anser myndigheten att risken är liten att någon blir kvar som ligger under normalzonen.

Det var bara en rekommendation att de som fick ettor skulle bort.

Anders Sjöberg tycker att det är svårt att uttala sig om riskerna för att allt för lågt begåvade ska komma in på utbildningen. UNIQ är ju inte det enda momentet som de sökande måste klara. Många sållas bort i psykologsamtalet, och enligt honom är det omgärdat med så mycket sekretess att det är svårt att säga på vilka grunder det sker. Psykologerna kanske sållar bort personer med låg begåvning till exempel.

Stefan Annell vill sätta dagens kravgräns i perspektiv. Fram till 2014 fanns det ingen skarp gräns alls på UNIQ-testet, enligt honom.
– Det var bara en rekommendation att de som fick ettor skulle bort. Och när det gällde tvåorna var tanken att man behövde värdera dem lite närmare innan de släpptes igenom.
Faktum är att det togs in både ettor och tvåor på utbildningen. Och när Stefan Annell följde upp hur det hade gått för dem under studierna och senare i arbetslivet såg han inga stora skillnader jämfört med andra antagna.
– Det hade viss betydelse när man tittade på studieresultat, men när det gällde deras bedömda prestation på jobbet var skillnaden mindre. Även efter omnormeringen är kraven som finns i dag alltså skarpare än de som var innan 2014, konstaterar han.

Man kan i och för sig invända att man sätter ribban lågt när man godkänner sökande som befinner sig i den lägre delen av normalzonen hos befolkningen. Det vore ju bättre om polisyrket var så attraktivt att det lockade toppskiktet bland dem som är intresserade av högre utbildning. Så verkar det inte vara i dag, och det verkar det inte ha varit tidigare heller. År 2008 tittade forskaren Stefan Annell på polissökande som hade gjort högskoleprovet och kunde konstatera att deras resultat låg under snittet. Maxresultat på högskoleprovet är 2,0 och de polissökande hade i snitt 0,76 på provet, vilket kunde jämföras med 0,92 för provdeltagarna i stort.

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst