Det pratas i media om uppvärdering av yrket genom höjda löner. Efter att ha kämpat för en lärande organisation i många år, ser jag hur vi missar poängen.

Min tidigare insändare om behovet av empati i yrkesutövningen slog väl ut. Åtminstone på golvet. Efter många år av instruktörsgärningar vet jag att nyheter inte setts med blida ögon till en början. Som när vi slutade ”stanna i brytpunkt” vid pågående dödligt våld (PDV). Kan man göra något så ska man, för att rädda liv. Händelserna på Kronogården i Trollhättan och Latinska i Malmö samt terrorn på Drottninggatan visade att vi som dragits i ”utvecklingens grus” på grund av impopulära budskap, trots allt, hade rätt.

Nu är det vår polis som måste räddas. Jag vill inte höra ett ord till om lön. Jag vill att golvet åter visar vägen.

Jag föreslår:  
Arbeta bort tystnadskulturen, som till mångt och mycket beror på individualiseringen som skett. Dels genom införandet av individuell lön, dels genom att den gemene medarbetaren vill ha utvecklingsmöjligheter i samband med ansökningar till nya tjänster.

Förändra ledarskapskulturen. Polisen är en hierarkisk organisation byggd på olika nivåer av ledarskap. Under 2015 års omorganisation krymptes antalet chefsnivåer från sju till fem. Detta skapade inte minskade klyftor mellan chefer och medarbetare. Tvärtom skapade det en rädsla för att låta tillit och förtroende prägla förhållandet. Det som tillförts är en ledarkultur med mer kontroll, för att jag som indirekt chef eller direkt chef, inte vill förlora mitt anseende och medlemskap i ”konsensusklubben”. Var och en blir mer rädd om sin egen karriär. Detta ger att arbetsglädjen i uppdragstaktik, där en medarbetare får förtroende att vara problemlösare, byts mot kommandostyrning. Både VAD och HUR en uppgift ska lösas, styrs av närmaste chefen, då hen inte vågar utöva ett tillitsbaserat ledarskap.

Förändra organisationskulturen till en lärande organisation med medarbetardriven utveckling, på riktigt. Om det hade varit okej att vilja förbättra sin organisation, så hade konstruktiva förbättringsförslag och nya arbetsmetoder fått genomslag. I dag är det viktigare att inte sticka ut, med tanke på min egen framtid inom Polisen. Då uteblir utvecklingsarbetet.

Förändra synen på vad som är betydelsefullt i en organisation där man jobbar med och för människor. Humankapital borde vara det viktigaste i organisationen? Inte ”kapitalet”, i betydelse av en mätbar ekonomi.

Prioritera förtroende framför kapital som lönemedel eller andra rent ekonomiska utgifter. Lön skapar inte en nöjd medarbetare om inte arbetsglädje finns och kulturen tär på dig.

Våga se behovet av kulturförändringar. I arbetsglädjen bor vår värdegrund, ”tillgänglig, effektiv, engagerad”. Där finns vår finaste kultur, i vardagen och inte på APM i ett protokoll. Så behåller vi också kompetens och kollegor samt vårdar en positiv kåranda.

Örjan Åkesson, inspektör, polisområde Halland