Annons
Annons

Intern kritik mot ”bluewashing”-kampanj

En tondöv PR-produkt som spär på vi och dem-känslan mellan poliser och civila. Eller ett nödvändigt stridsrop för att värna yrkesrollen. Meningarna om Polisförbundets pågående kampanj ”bluewashing” går isär bland medlemmar och förtroendevalda.
17 augusti 2022, 08:04

Det är inte bara de civila och deras fack som har reagerat negativt på kampanjen, enligt Sara Walters, ordförande för Polisförbundet i region Öst.
– Även poliser har hört av sig och säger att de absolut inte står bakom det här. Vissa funderar till och med på att avsluta sitt medlemskap i förbundet.

Sara Walters
Sara Walters, ordförande förbundsregion Öst.

Hon säger att regionstyrelsen i Öst är helt med på att polisyrket måste uppvärderas och att den polisiära kompetensen är viktig.
– Men att föra ut budskapet som en kampanj där två grupper ställs mot varandra känns inte bra. Det handlar om två grupper som är beroende av varandra och jobbar tätt tillsammans.

Hon menar att kampanjen blir särskilt problematiskt för medlemmar som är chefer och leder blandade grupper med både civila och poliser.
– Och vi har ju våra huvudskyddsombud och skyddsombud som ska representera alla anställda, inte bara poliser.


Vaddå ”washing”?

Begreppet syftar ofta på att någon försöker skapa en snedvriden bild av en viss företeelse. Till exempel greenwashing där en miljöskadlig verksamhet framställs som miljövänlig. Eller pinkwashing där en organisation försöker bli associerad med feminism eller HBTQ-rättigheter, trots att man egentligen har en annan agenda.

Källa: Wikipedia.

Det var den 15 juni i år som Polisförbundet lanserade kampanjen ”bluewashing” – främst genom sponsrade inlägg och filmer i sociala medier. Huvudbudskapet är att Polismyndigheten har hanterat polisbristen på fel sätt. I stället för att göra yrket mer attraktivt så att fler vill bli poliser, har man anställt civila för att göra polisers jobb. ”Uppgifter som de varken är utbildade eller utrustade för”.

I en film visualiseras denna ”bluewashing” genom att någon häller glasyr i en polisiärt blå färg över munkar på ett kakfat. En speakerröst berättar att Polisen visserligen har vuxit med tusentals anställda på senare år men att bara en mindre del av dessa är poliser. ”Missförstå oss rätt”, fortsätter rösten, ”brottsbekämpning kräver olika sorters kunskap, men polisiär kompetens kan inte ersättas, bara kompletteras”.


Tog hjälp av kommunikationsbyrå

”För framtagandet av kampanjmanéret har vår kommunikationsbyrå Reform Society varit inblandade och vi har betalat ca 400.000 kronor för bland annat filmer och annonser i olika format anpassade för olika kanaler, copy, kampanjwebbsida samt annat kampanjmaterial.”

/Jenny Engdahl Westbratt, Polisförbundets kommunikationschef

Sara Walters från region Öst upplever att kampanjen trycktes ut under stor tidspress och blev för onyanserad – att man drar alla civila över en kam.
– Det låter som att Polismyndigheten anställer civila helt utan utbildning i stället för att göra polisyrket attraktivt. Men i många fall handlar det om socionomer, it-specialister, jurister och andra högutbildade kollegor som gör ett fantastiskt jobb som bland annat barnutredare, kriminaltekniker och analytiker.

Hon tycker absolut att det finns anledning att diskutera vilka yrkesgrupper som ska göra vad inom Polisen. Men den diskussionen hade man kunnat ha internt i regionen snarare än att lyfta den i en nationell kampanj av den här sorten.
– Att ha en transparent dialog med arbetsgivare och övriga arbetstagarorganisationer är det som känns rätt och för oss framåt i region Öst. 

Åsa Wulff är fackligt aktiv inom Polisförbundet och huvudskyddsombud vid polisområde nordvästra Skåne och gränspolisen i region Syd. Hon har civila kollegor som har blivit upprörda över kampanjen. En del verkar ha missförstått begreppet ”bluewashing” som att Polisförbundet vill tvätta bort de civila från myndigheten, vilket inte stämmer. Å andra sidan möter hon många poliser som välkomnar kampanjen och tycker att den är helt nödvändig.
– En polis som jobbar med utredningar ringde och sa att hon ibland har skämts för att prata om att hon är polis. Att civila kollegor kan uppfatta det som att hon försöker hävda sig och trycka ner dem bara genom att säga att hon är polis.

Åsa Wulff
Åsa Wulff, huvudskyddsombud.

Åsa Wulff undrar hur det har kunnat bli fult att säga att man är polis inom Polisen.
– Det var en nyhet för mig, men sedan har jag tyvärr hört det från fler håll.

Personligen gillar hon inte ordet ”bluewashing” eftersom det är svårt att förstå. 
– Men det kanske behövdes ett sådant ord för att få i gång diskussionen. Och det får man ge Polisförbundets kommunikationsavdelning att det pratas om frågan nu. 

Polisen Thomas Sandin jobbar som förundersökningsledare i Järva i Stockholm. Han har inte satt sig in i kampanjen i detalj, men ”läst rubrikerna”. Han uppfattar det som att Polisförbundet tycker att det anställs för mycket civila utredare, och det gör honom irriterad.
– Det är till stor del polisernas eget fel att arbetsgivaren har tvingats anställa civila. Poliser har inte sökt sig till utredningssidan, eftersom den har haft låg status. Särskilt männen har tyckt att det är för tungt och jobbigt och utreda. Det är polistjejerna som har fått ta den rollen.

Han har tidigare jobbat som chef på brott i nära relationer.
– Där hade vi gått under om vi inte hade haft civila.

Ett av Polisförbundets budskap är att man borde markera skillnaden mellan civila och polisiära utredare genom att återinföra titlar som exempelvis kriminalinspektör. Thomas Sandin ser inget behov av det.

– Hos oss jobbar vi för att alla utredare ska vara ett team och känna samhörighet. Om vi börjar söndra så biter vi oss själva i svansen, säger han.


Lösningen på bluewashing enligt Polisförbundet

  • Gör polisutbildningen till en treårig högskoleutbildning med yrkesexamen.
  • Inför en yrkeslegitimation för poliser.
  • Återinför polisiär titulatur, exempelvis kriminalinspektör, för poliser som jobbar med utredningar.
Källa: bluewashing.polisforbundet.se

Joakim Moritz sitter i styrelsen för Polisförbundet i region Nord, men är också med i förbundets nationella opinionsnätverk som har fått tycka till om kampanjen innan den lanserades. Han förstår att ”bluewashing” är ett begrepp som provocerar.
– Men det är ju en del av att göra kampanjer. Att vara den som väcker känslor, säger han.  

Enligt honom har Polisförbundet länge fått kritik från medlemmar som tycker att förbundet har legat för lågt i den här frågan.
– Att vi inom citationstecken har ”godkänt” det som har skett, till exempel att poliser får handleda civila med betydligt högre lön än dem själva. Nu vill vi peka på att det inte går att ersätta den polisiära kompetensen och att den måste värderas av arbetsgivaren. Det handlar inte om att vi ser ner på andra eller nedvärderar dem.

Foto: Pixabay

Kristian Boo jobbar som ingripandepolis i Borås och är medlem i Polisförbundet. Han förstår att förbundet driver den här kampanjen för att gynna sina medlemmar. Men oavsett syftet är kampanjen misslyckad, enligt honom, om den spär på vi och dem-känslan mellan poliser och civila. Och det tror han att den har gjort.
– Det säger jag utifrån vad jag har sett på Twitter och hört från civila kollegor jag träffar i verkliga livet.

Han stöter på civila under varje arbetspass i form av till exempel administratörer och arrestantvakter.
– Det är på grund av dem jag kan vara ute och göra det jag är bäst på, i stället för att ägna all tid åt att avrapportera och vakta fångar.

Mats Karlsson är chef för underrättelseenheten i region Syd och är kritisk till ”bluewashingkampanjen”, både i rollen som chef och som medlem i Polisförbundet.
– Som medlem tycker jag att mitt förbund satsar på fel saker med den här kampanjen. Den ger en förenklad, populistisk och polariserande bild, och verkar ha gjorts av en reklambyrå som inte kan vårt yrke, säger han.

Mats Karlsson
Mats Karlsson, chef för underrättelseenheten i region Syd.

I underrättelseverksamheten, där han jobbar, är det helt nödvändigt att anställa civila i vissa funktioner, eftersom det inte går att hitta den kompetensen bland polisutbildade. Och på utredningssidan har man länge haft svårt att locka nyutbildade poliser till sig, vilket har lett till impopulära tvångskommenderingar dit. Han tycker inte heller att man ska överdriva betydelsen av en polisutbildning i jobbet som utredare.
– Vi har inte någon jättebra utredarutbildning i polisprogrammet. En polisutbildad är inte per automatik bättre på att utreda än en jurist.

Men en polis med några års erfarenhet från yttre tjänst. Är inte den bättre än en jurist utan erfarenhet av brottsbekämpning?
– Det finns inget enkelt svar på den frågan och det är just det som är problemet med Polisförbundets kampanj. En viss andel av utredningarna avser exempelvis brott som sker på digitala arenor där ingen polis ”patrullerar” och där poliser inte per automatik har mer erfarenheter än andra. Vi poliser ska inte exkluderas, men inte heller lyftas fram som universella kompetensbärare.

Jenny Engdahl Westbratt
Jenny Engdahl Westbratt, Polisförbundets kommunikationschef.

Polisförbundets kommunikationschef Jenny Engdahl Westbratt skriver till Polistidningen att ”bluewashingkampanjen” har sitt ursprung i den problembild som har kommit fram i medlemsundersökningar. Många tycker att det är otydliga gränser mellan yrkesrollerna inom Polisen. Och på det området har kampanjen redan gett effekt, enligt henne. Polismyndigheten och samtliga fack har ”kommit överens om att rollerna behöver förtydligas och att en arbetsgrupp skall tillsättas för att göra detta redan nu i augusti”.

Samtidigt tycker hon att det är tråkigt att flera, framför allt civila, har blivit upprörda av kampanjen, även om ”kampanjen uttryckligen säger att brottsbekämpning kräver många kompetenser – såväl polisiära som civila”.

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst