Annons

Annons

Skepsis mot vattenkanoner

Dyra, farliga och inte särskilt effektiva för att kyla ner kravaller. Så beskrivs vattenkanoner i en promemoria från Polisens Utvecklingscentrum Stockholm.
8 augusti 2022, 10:22

Efter påskens upplopp i flera svenska städer inledde Utvecklingscentrum Stockholm (UC Stockholm) en kartläggning av alternativa hjälpmedel som skulle kunna införas inom den särskilda polistaktiken, SPT. Det är den taktik som används för att hålla ordning i samband med demonstrationer och andra folksamlingar. I mitten av maj upprättades en promemoria vid UC Stockholm där man listade exempel på hjälpmedel som bör ingå i den fortsatta analysen. Det färdiga förslaget ska slutredovisas senast till årsskiftet, och sedan kommer beslut tas om eventuella nya hjälpmedel.

Vattenkanoner. Efter påskupploppen uppkom frågan om inte svensk polis behöver ha tillgång till vattenkanoner för att stävja våldsamma kravaller. I UC Stockholms promemoria, som Polistidningen begärt ut, framgår att vattenkanoner är ett system som monteras på lastbil och väger cirka 20 ton. Anskaffningskostnaden är hög, 11 miljoner kronor per fordon, och systemet är underhållstungt. Dessutom krävs omfattande utbildning av kanonoperatör och fordonsbesättning. Det står också att vattenkanonerna är ”medialt negativa” på grund av ”stora skadeutfall”. Kanonerna orsakar både materiella skador och skador på personer som hudbristningar, fallskador och ögonskador. Till och med dödsfall har förekommit. Samtidigt kan ”den avkylande effekten på demonstranter anses ringa”, enligt promemorian.

Polismyndighetens utvecklingscentrum

Inom Polisen finns sju regionala utvecklingscentrum (UC) som arbetar med utveckling av polisiära metoder och utrustning inom sina respektive ansvarsområden.

Polismyndigheten har tillfälligt lånat in ett släcknings- och röjningsfordon från Danmark för att ha i beredskap under valåret, om man till exempel behöver hantera brinnande barrikader. Men det är inte en vattenkanon som ska användas mot människor, säger Henrik Moreau, verksamhetsutvecklare för SPT vid UC Stockholm.
– Danskarna skjuter inte vatten på folk för de menar att det blir fruktansvärda skador. Samtidigt ska riskerna sättas i förhållande till de upplopp vi såg under påsken. Nu kommer vi att titta på det här i vårt utvecklingsarbete. Vi kommer också att rådfråga etiska rådet med flera och verkligen bottna i vad det innebär att skjuta vatten på folk.

Henrik Moreau. Verksamhetsutvecklare SPT vid Utvecklingscentrum Stockholm.
Henrik Moreau, UC Stockholm

Polistidningen frågade Henrik Moreau vad som avses med ”medialt negativa” i det här sammanhanget. Han svarade att det är en bedömning som författaren av promemorian har gjort och som han tycker att man kan bortse ifrån. Enligt honom är de mediala aspekterna inget som UC Stockholm väger in i kartläggningen, utan man undersöker och presenterar fakta.

Tårgashandgranat. Sedan tidigare pågår ett arbete med att införa tårgas i SPT-konceptet och metoden användes för första gången i skarpt läge i Malmö under påsken. Den nuvarande metoden bygger på att man använder granatpistol GL 06 för att skjuta tårgasgranater som briserar ovanför en folksamling och sprider ett moln av tårgas. Ett möjligt komplement, enligt UC Stockholm, är granater som kastas för hand. Initialkostnaden för att införa ett sådant system beräknas till omkring 500.000 kronor, inklusive inköp av granater som kostar ungefär 1.000 kronor styck. Tårgas finns redan med på Polisens lista över godkända våldshjälpmedel (se Polisens föreskrifter FAP 104-10 och 104-3).


Etisk prövning

Innan ett nytt våldshjälpmedel börjar användas inom Polisen måste det passera viss extern granskning. Det handlar bland annat om Polismyndighetens nationella insynsråd, Polismyndighetens etiska råd samt Delegationen för folkrättslig granskning av vapenprojekt. Det senare är en kommitté under Försvarsdepartementet.

Distansbatong. Projektilen består av en boll i hårt skummaterial som kan skjutas från Polisens befintliga granatpistol GL 06. Den avger vid träff ”motsvarande mängd energi som ett batongslag”, skriver utvecklingscentrum. Distansbatong finns inte upptaget på förteckningen över Polisens godkända våldshjälpmedel och skulle behöva genomgå etisk prövning innan den börjar användas. Ammunitionspris 350 kronor styck.

Pepperball. Kapslar som kan innehålla till exempel tårgas eller pepparsprej. De kan också fyllas med färg eller DNA för att markera misstänkta under ett upplopp, så att dessa senare kan gripas och lagföras. Kapslarna kan avfyras med ett paintballgevär. Systemet finns inte inom Polisen i dagsläget men används i USA vid upplopp både inomhus och utomhus, enligt utvecklingscentrum. Kostnad per vapen är cirka 10.000 kronor.

Distraktionsgranat. Pyroteknik som ger hög knall, ljusblixt och tryck. Finns inom Polisens nationella insatskoncept (insatsstyrkorna). 

Polisens granatpistol GL 06 har köpts in för att skjuta tårgasgranater men skulle även kunna skjuta annan ammunition, till exempel distansbatonger och beanbags. Foto: Patrik Svenningsson.

Gummikulor/bean bags. Kulor av gummi eller kulfyllda påsar som skjuts i väg och orsakar kraftig smärta. Ofta skjuts denna ammunition med hagelgevär i kaliber 12. Dessa finns inte inom Polisen, men man kan också använda granatpistol GL 06. Ammunition av den här typen är inte godkänd för användning inom Polisen i dagsläget och kan orsaka svåra skador på personer, enligt utvecklingscentrum. Priset per vapen beräknas till 13.000 kronor och ammunitionen kostar 5 kronor styck.

OC-handgranat. Granat som innehåller pepparsprej och kastas för hand. Granaterna är godkända för användning inom det nationella insatskonceptet. De flesta modeller är för inomhusbruk, enligt promemorian. Pris 800 kronor styck.  

LRAD (Long Range Acoustic Device). ”Systemet genererar riktade ljudpulser som skapar desorientering och smärta”, skriver utvecklingscentrum i sitt PM. Pulserna kan orsaka permanenta hörselskador och är inte godkänt för användning inom Polisen. Att installera den här typen av system på ett fordon kostar omkring 300.000 kronor, enligt promemorian.

UC Stockholms uppdrag att analysera behovet av ytterligare hjälpmedel inom SPT kommer från Johan Olsson, chef för nationella operativa avdelningen.* Analysen ska omfatta hjälpmedel som kan användas på medeldistans, det vill säga 20–40 meter. I uppdraget ingår att ta fram konsekvensanalyser, förslag till finansiering för de olika alternativen, och göra prioriteringar av olika hjälpmedel i förhållande till effekt. Det ska också göras en tidsplan för införande. Uppdraget ska rapporteras löpande under 2022 och slutredovisas senast vid årsskiftet. Arbetet ska ske i nära samarbete med polisregionerna, SPT-rådet och skyddsorganisationen.

* Beslutsnummer Noa 148/2022.

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst