När en dansk-svensk högerpopulist brände koraner i Sveriges utsatta områden hamnade poliser mitt emellan aggressiva våldsverkare och den yttrandefrihet som skulle skyddas. Resultatet blev hundratals skadade poliser, utbrända polisfordon och en efterföljande diskussion kring rätten att elda religiösa skrifter och Polisens förmåga att hantera upploppssituationer.
Händelserna ledde till många tankar hos mig som lärare på polisutbildningen. Är det till detta vi skickar ut våra nya poliser och hur ska vi förbereda dem på ett allt hårdare och mer polariserat samhälle? Det är uppenbart att det förutom operativa, juridiska och taktiska kunskaper också kommer krävas en annan typ av förståelse för att hantera sina egna reaktioner. Utmaningen är att inte slentrianmässigt kategorisera och döma de människor vi möter och att behålla det professionella bemötandet när man i yrkesrollen ofta möts av hat, förakt och våld.
Det internationella perspektivet genomsyrar numera en stor del av Polisens uppdrag och är temat på en kurs i fjärde terminen på polisutbildningen i Borås. En modern polis behöver vara multikulturellt kompetent eftersom vi lever i en global värld med stor rörlighet såväl geografiskt som digitalt, vilket också återspeglas i kriminaliteten. Brottsligheten har blivit mer organiserad och internationaliserad. Exploatering av människor för prostitution och slavhandel, transporter av narkotika och stöldgods och internetbaserad kriminalitet är numera polisens vardag.
Även migration och flykt, bort från fattigdom, krig och klimatförändringar får människor att lämna sina hemländer och många har kommit till Sverige. Invandringen har lett till att kulturer och sedvänjor möts. Religiösa föreställningar och traditioner kan komma i konflikt med sekulära värderingar och inhemsk lagstiftning. Tankar om demokrati, självbestämmande och jämställdhet möter kollektivistiska levnadsmönster med motsatta normer, till exempel kring heder och kvinnors rättigheter. Värdekonflikter kan leda till framväxten av våldsbejakande extremism, såväl politisk som religiös. Polariseringen och motsättningarna får återverkningar för poliserna på fältet.
Målsättningen med kursen är en trygg polis som kan manövrera i det moderna, internationella samhället med gott bemötande och adekvata verktyg. Stor vikt ligger på bemötandefrågor och insikter i människors skilda förhållanden och normsystem. Religionsfriheten och dess gränser problematiseras och dilemman och praktiska utmaningar i polisarbetet behandlas. Exempel på situationer som berörs är när poliser tar med en präst för dödsbud till en muslimsk familj eller där en imam tillåts representera en hel stadsdel trots att imamen representerar en radikal och mindre vanlig åskådning inom islam.
Det absolut bästa sättet att öka den multikulturella kompetensen inom yrkeskåren vore självklart att öka andelen poliser med utländsk bakgrund. I avvaktan på detta, kan den grundläggande förståelsen hos nya poliser med etniskt svensk bakgrund, kompensera denna brist. Det är min övertygelse att kunskap aldrig är tungt att bära. Ju mer vi förstår om det som ter sig främmande, ju lättare blir det att vara professionell i konfliktfyllda situationer men även att hantera den komplexitet som det mångkulturella samhället emellanåt innebär.