Polisförbundets styrelse ska ta fram ett förslag till etiska riktlinjer för poliser. Det beslutet tog förbundets kongress på torsdagen. Ett liknande beslut togs redan på kongressen för två år sedan. Men när förbundsstyrelsen började jobba med riktlinjerna dök det upp så många frågetecken att man nu behöver göra ett omtag. Något som behöver utredas är om riktlinjerna riskerar att bli ett vapen som arbetsgivaren kan vända mot kåren. En annan sak är om det ska finnas sanktioner mot den som bryter mot riktlinjerna.
Det är inte så att Polisförbundets medlemmar skriker efter yrkesetiska riktlinjer. På frågan ”Behövs etiska riktlinjer för poliser?” svarade bara 44 procent ja i en medlemsundersökning som gjordes i början av året. Ställer man däremot den närbesläktade frågan ”Kan du tänka dig att svära en polised för att skriva under på etiska förhållningssätt som ska gälla polisarbetet” blir utfallet mer positivt. Drygt 70 procent kan tänka sig det, enligt samma undersökning som besvarades av mer än 3.000 medlemmar.
Motiven bakom Polisförbundets arbete med att införa yrkesetiska riktlinjer är många och komplexa. Det kom fram under ett panelsamtal som hölls under kongressen. Går man tillbaka ett par decennier hittar man en koppling till frågan om höjda polislöner, enligt avgående förbundsordförande Lena Nitz.
– Frågan diskuterades på en kongress i början av 2000-talet. Om kåren kan visa att den bär upp våldsmonopolet med en hög etik kommer det leda till ett högt förtroende hos allmänheten, vilket i sin tur höjer statusen på yrket och i slutändan lönen, resonerade man då.
Polisförbundets andra vice ordförande Tomas Stjernfeldt poängterade att det måste vara Polisförbundet som äger de kommande riktlinjerna. I förlängningen ser han att de kan användas som ett argument när poliser inte ges rätt förutsättningar i arbetet.
– Det blir ett verktyg vid sidan av arbetsmiljölagstiftningen. Något vi kan peka på och säga att arbetsgivaren inte ger våra medlemmar förutsättningar att leva upp till den yrkesetik som vi har tagit fram och fått acceptans för.
Yrkesetiska riktlinjer är också en helt nödvändig pusselbit om polisyrket ska uppfylla den vetenskapliga definitionen av en ”profession”, vilket ger särskild tyngd och status åt en yrkesgrupp. Andra pusselbitar är att få till en yrkesexamen och en gedigen vetenskaplig grund för de polisiära metoder som används. Etiska riktlinjer kan också bli ett sätt att dra gränser mot andra yrkesgrupper.
– Det ska vara en särskillnad mellan olika anställningar, mellan dem som är poliser och inte är poliser. Det handlar om att staketera in polisyrket. En polised kan man tycka vad man vill om, men det är ett sätt att särskilja oss från andra, sade Tomas Stjernfeldt.
Vad är en profession?
Beteckning på en yrkesgrupp med vissa gemensamma drag, till exempel en avgränsning mot andra yrkesgrupper, förfogande över särskild kunskap, arbetsuppgifter som innehåller unika eller varierande moment, självständighet i yrkesutövningen och en särskild yrkeskodex.
Källa: Wikipedia.
Lena Nitz fick frågan om poliser som bryter mot de etiska riktlinjerna ska bestraffas på något sätt.
– Nej, jag tycker inte att det ska finnas någon sådan koppling alls. Det ska inte vara en disciplinär katalog kopplad till straff, utan det ska vara en ledstång i vardagen.
