För att få preja ett flyende fordon måste en polis ha genomgått Polismyndighetens nationella förarutbildning steg 3. Men den innehåller ingen information om lämpliga metoder för prejning eller några övningar i att preja. Det konstaterar Polisens tillsynsenhet i en rapport där man har granskat hur Polisen tillämpar regelverket kring förföljande och stopp av fordon.
Sedan 2018 finns dock en fortbildning efter steg 3 där prejning ingår som ett praktiskt moment. Siffror från HR-avdelningen visar dock att bara 390 poliser deltog i den fortbildningen under åren 2019–2021, vilket tillsynsenheten beskriver som ”en bråkdel av utryckningsförarna”.
När tillsynsenheten intervjuade ingripandepoliser berättade de att prejning är en tjänsteuppgift som de förväntas kunna utföra men som de varken har fått utbildning för eller övat på. Några jämförde med den återkommande fortbildning som ges i polisiär konflikthantering, Polkon. Där gäller regeln att alla poliser som har tilldelats någon form av våldshjälpmedel ska delta i Polkon kontinuerligt. Men motsvarande reglering saknas för det fall polisbilen används som våldshjälpmedel.
Prejning vs. stängning
Prejning är när polisen med fordon fysiskt tränger ett flyende fordon och därigenom tvingar det att stanna.
Stängning är när polisen med hjälp av fordon, under färd, stänger in det förföljda fordonet, mellan flera polisfordon eller mellan ett eller flera polisfordon och en annan avgränsning och därigenom hindrar fortsatt färd.
Under perioden 2019–2021 rapporterades i genomsnitt 145 prejningar och 9 stängningar per år till Nationella operativa avdelningen.
Källa: Rapport 2022:3 från Polisens tillsynsenhet.
I avsaknad av utbildning uppgav några av de intervjuade poliserna att de använt sig av exempelvis Youtube för att ta del av instruktionsfilmer. Tillsynsenhetens intervjuer visade också att det rådde osäkerhet bland poliserna om när prejning kan anses vara motiverad, hur det ska gå till och i vilket skede under ett förföljande som det är lämpligt att preja.
Tillsynsenheten konstaterar att det är verksamhetsansvarig chef som ska se till att medarbetarna kan utföra sina arbetsuppgifter på ett säkert sätt. Om cheferna inte kan erbjuda medarbetarna nödvändig utbildning för en viss uppgift bör de överväga att avsäga sig arbetsmiljöansvaret, och returnera det till närmaste högre chef, enligt tillsynsenheten.
Rapporten landar i att Polismyndigheten behöver se till att lämpliga arbetssätt och metoder utvecklas genom att man kravställer utbildning och fortbildning. Man behöver också ta ställning till i vilken omfattning fortbildning ska vara obligatorisk och hur ofta den ska genomföras.
Rikspolischefen har beslutat att myndigheten ska vidta åtgärder enligt de rekommendationer som lämnas i rapporten.
Skador och tillbud vid polisjakter
Under 2019–2021 anmäldes årligen i snitt 121 arbetsskador och tillbud kopplade till förföljande och prejning. Under hela treårsperioden anmälde Polisen totalt 1.785 fordons- och personskador till Kammarkollegiet till följd av förföljande eller prejning.
