När staten anställer är det förtjänst och skicklighet som ska avgöra vem som får jobbet. Anställningsbeslut ska fattas på sakliga grunder, som det uttrycks i regeringsformen.
Om du har sökt ett statligt jobb och upplever att jobbet gick till en sämre meriterad konkurrent kan du överklaga till Statens överklagandenämnd, SÖN. Nämnden har makt att riva upp arbetsgivarens beslut och bestämma att du ska erbjudas jobbet i stället. Men det är inte alltid arbetsgivarna gör som SÖN säger, har det visat sig. Polismyndigheten tillhör dem som trotsat nämndens beslut och fått kritik av Justitieombudsmannen, JO, för det. Polistidningen har till exempel skrivit om Marie Jarnérus som enligt SÖN var bäst meriterad för att bli chef för nationella insatsstyrkan, men aldrig erbjöds jobbet.
/Ur JO-beslut i ärende 4816-2018 och 4835-2018.
Regeringen har velat göra något åt den bristande respekten för SÖN. Och för ett par år sedan gav man en utredning i uppdrag att föreslå åtgärder. Utredningen lade fram sitt förslag tidigare i år. Den vill bland annat stärka SÖN:s ställning genom att reglera dess verksamhet i lag och ställa krav på att fler av ledamöterna är jurister. Samtidigt vill utredningen begränsa vilka tillsättningsbeslut som SÖN får överpröva och undanröja. Och det har fått skarp kritik från fackliga organisationer.
Bland kritikerna finns Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR, där Polisförbundet ingår. OFR menar att utredningens uppdrag var att öka genomslaget för grundlagens krav på förtjänst och skicklighet vid tillsättningar. I stället föreslår man något som innebär en ökad risk för vänskapskorruption och nepotism vid rekryteringar inom staten, enligt OFR: ”Sammantaget undergräver förslagen i denna del allmänhetens förtroende för statlig förvaltning samt sänker den generella kompetensnivån inom staten”.
FÖRTJÄNST OCH SKICKLIGHET
Vid beslut om statliga anställningar ska avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet.
En myndighets beslut i anställningsärenden får överklagas hos Statens överklagandenämnd. Nämndens beslut får inte överklagas.
/12 kap. 5 § regeringsformen och 21 § anställningsförordningen)
En sak som många arbetsgivare, däribland Polismyndigheten, har haft svårt att acceptera är när SÖN överprövar arbetsledningsbeslut. Alltså omplaceringar där arbetsgivaren flyttar en redan anställd person från en funktion till en annan. Sådana beslut kan som utgångspunkt inte överklagas. Men i vissa fall har SÖN bedömt att arbetsgivaren har gått utöver sin arbetsledningsrätt och att omplaceringen i själva verket är en ny anställning. Då har SÖN inte sett några hinder för att pröva överklagandet och undanröja tillsättningen om den inte är gjord på saklig grund. Men utredningen tycker inte att SÖN ska få göra det i fortsättningen, eftersom det går emot ”lagstiftarens intentioner”. Om någon överklagar ett arbetsledningsbeslut till SÖN ska nämnden i stället avvisa överklagandet. Problemet med felaktiga arbetsledningsbeslut får hanteras av tillsynsmyndigheter som JO och JK, anser utredningen.
Förslaget om att inskränka SÖN:s prövningsram retar facken som tycker att arbetsgivarna redan i dag missbrukar sin arbetsledningsrätt. Arbetsgivarna har satt i system att kalla nya anställningar för arbetsledningsbeslut så att tillsättningarna inte ska kunna överklagas, menar facken. Och det är ett oskick som riskerar att eskalera om besluten inte kan överklagas till SÖN.
Utredningen stannar inte vid arbetsledningsbesluten utan vill även inskränka SÖN:s befogenheter när det gäller anställningsbeslut. För det första ska SÖN bara kunna undanröja anställningsbeslut, inte sätta ett annat beslut i dess ställe, det vill säga bestämma att den klagande ska erbjudas jobbet i stället.
För det andra ska SÖN bara kunna undanröja anställningsbeslut om arbetsgivaren har gjort en uppenbart felaktig bedömning av de sökandes meriter eller något grovt formellt fel. Det skulle ge en bättre avvägning mellan ”behovet av rättslig prövning och av respekten för en myndighets kunskap om sin egen verksamhet och dess behov”, bedömer utredningen.
Flera av fackförbunden som har yttrat sig, till exempel via OFR, och Saco och Seko, påpekar att utredningen inte lägger fram några skarpa förslag kring hur arbetsgivare ska tvingas att följa SÖN:s beslut, trots att detta lyftes fram i direktiven till utredningen.
Polismyndigheten och Säkerhetspolisen är däremot nöjda med utredningens förslag och tillstyrker dem. Polismyndigheten skriver att ”bedömningar av en arbetstagares arbetsskyldighet och omfattningen av en arbetsgivares arbetsledningsrätt förutsätter en ingående kunskap om den aktuella verksamheten. Den kunskapen har enbart de berörda myndigheterna”.
Nu kommer finansdepartementet gå igenom utredningen och remissvaren innan man eventuellt går vidare med en lagrådsremiss och proposition.
