På tisdagsförmiddagen presenterade statsminister Ulf Kristersson, M, sin nya regering och sina planer för den kommande mandatperioden. Han började sin regeringsförklaring med att lista de fyra största utmaningarna för Sverige. Överst hamnade dödsskjutningarna och den grova kriminaliteten. Utvecklingen beskrevs som systemhotande, och enligt Kristersson räcker det inte att skärpa enskilda straff. Det behövs en total översyn av straffrätten för att komma åt problemet. Regeringen vill bland annat införa:
- Dubbla straff för brott som utförs i gängkriminella miljöer.
- Göra det straffbart att delta i kriminella nätverk.
- Utvisa fler kriminella utan svenskt medborgarskap.
- Ta mindre hänsyn till anknytning vid beslut om utvisning.
- Avskaffa dagens form av mängdrabatt.
- Skärpa reglerna om villkorlig frigivning.
Dessutom ska den nya påföljden förvaringsdom införas. Idén har förts fram tidigare av Sverigedemokraterna och handlar om att personer ska kunna hållas kvar i förvar även efter avtjänat straff, om de bedöms som fortsatt farliga för samhället. SD-politikern Tobias Andersson beskrev påföljden så här i en riksdagsfråga tidigare i år: ”Förslaget skulle påminna om psykiatrisk tvångsvård i den bemärkelsen att det pågår till dess att individen kan antas inte längre utgöra en fara för samhället eller begå nya brott”.
Mycket av det som nämndes i regeringsförklaringen känns igen från det så kallade Tidöavtalet som offentliggjordes för några dagar sedan. Det är ett samarbetsavtal mellan regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna samt stödpartiet Sverigedemokraterna. Tidöavtalet saknade dock skrivningar om fortsatta budgetsatsningar på Polisen, vilket förvånade Polisförbundet. Men i regeringsförklaringen finns en formulering om att Polisen ”…ska få fler anställda med högre löner under mandatperioden. Målet är att polistätheten minst ska motsvara genomsnittet i EU”.
Polisförbundets ordförande Katharina von Sydow uppskattar att regeringsförklaringen tar upp fortsatta satsningar på Polisen.
– Men det är lite ospecificerat. Jag hade gärna sett en skrivning i både regeringsförklaringen och Tidöavtalet om att vägen till fler poliser går via en uppvärdering av yrket, säger hon.
Katharina von Sydow, ordförande Polisförbundet.
Foto: Stefan Tell.
I regeringsförklaringen sägs också att Polisens uppdrag ska ”renodlas”, vilket Katharina von Sydow välkomnar.
– Det är bra att det finns en tanke om att ta bort uppgifter från myndigheten som inte är polisiära. Det jag också tolkar in, kanske lite välvilligt, är att poliser ska avlastas från vissa administrativa uppgifter, till exempel skriva ut förhör, så att de kan ägna sig åt polisarbete.
I regeringsförklaringen, liksom i Tidöavtalet, nämns ett antal nya verktyg i brottsbekämpningen som högerpartierna vill införa. Det handlar bland annat om anonyma vittnen, vistelseförbud och tidsbegränsade visitationszoner.
– Det här är saker som vi vet inte står särskilt högt på prioritetslistan för våra medlemmar. När det gäller visitationszoner anser många att man redan har tillräckliga möjligheter att visitera vid misstanke om brott.
När det gäller brottsförebyggande insatser nämner regeringsförklaringen att det ska bli fler föräldrastödsprogram och att socialtjänsten ska få mandat att besluta om fler obligatoriska insatser. Regeringen vill också inrätta fler öppna stödformer som familjecentraler. Ansvaret för grovt kriminella ungdomar ska flyttas från kommunernas socialtjänst till Kriminalvården, och särskilda ungdomsfängelser ska inrättas med Kriminalvården som huvudman. För att skydda kvinnor från mäns våld ska häktning bli obligatoriskt vid misstanke om grov kvinnofridskränkning.
Ulf Kristersson presenterade även ministrarna i sin nya regering. Intressant ur polisperspektiv är att juristen Gunnar Strömmer, 50 år, utses till ny justitieminister. Han har rötterna i Örnsköldsvik och kom senast från posten som partisekreterare för Moderaterna. Som jurist var Strömmer med och startade den ideella organisationen Centrum för rättvisa som arbetar för att värna enskildas fri- och rättigheter. Organisationen har drivit en rad fall mot kommuner och myndigheter kring diskriminering, äganderätt och föreningsfrihet. Man har bland annat fått Uppsala universitet fällt för diskriminering när universitetet använde etnisk kvotering vid antagningen till juristutbildningen. Strömmer utsågs till årets svensk 2013 av tidningen Fokus. Motiveringen löd bland annat: ”Med ett konsekvent fokus på individens rätt har han stärkt rättsmedvetandet i hela landet.”
”Måtte detta också genomföras”
När Polistidningen häromdagen ställde frågan till polistwitter om vad man tycker om Tidöavtalet var reaktionerna till stor del positiva.
Swedish cop skrev att han blev uppriktigt glad över läsningen: ”Hoppas på en ljusare framtid för brottsbekämpningen”. Signaturen Hundföraren tror också att avtalet innehåller mycket som kommer att få effekt: ”Skärpta straff, lättnader i sekretesslagstiftningen, förändringar avseende straffreduktion m.m. Måtte detta också genomföras”. IBN skrev att förslagen kommer att slå hårt mot grov återfallskriminalitet, men att fängelserna snabbt kommer bli överfyllda. Hen skrev också ”bra om vi får börja samköra register så bidragsfusket stävjas”. Ett par twittrare ställde sig tveksamma till fokuset på visitationszoner och vilken effekt de faktiskt kommer att få. Och Cyberspanaren trodde inte visitationszoner kommer att gynna polisens förtroendekapital i de utsatta områdena. ”Kanske kan en del av åtgärderna slå mot gängen men vi vet ju alla att det bara är en liten del av den organiserade kriminaliteten och de andra rör sig inte på gatorna på samma sätt…” ”Inte ett ord om bedrägerier eller it-brott. Trodde de ville få stopp på den grova brottsligheten”, skrev signaturen Tompa.