Lars-Olov Lugne, regionalt samordnande huvudskyddsombud i Bergslagen, är besviken.
– Jag tycker att det ska finnas en uttalad frivillighet i att ta på sig sådana utredningar, och att medarbetarna inte ska behöva motivera sitt nej för arbetsgivaren. Det kan vara så att man själv eller en anhörig har varit utsatt för övergrepp, och det kan självklart vara väldigt känsligt att berätta om.
Han tror inte att det här kommer att bli ett problem i särskilt många fall, men om det händer blir det ett stort problem för individen.
Det finns ju många obehagliga uppgifter i arbetet som polis. Varför ska det finnas en regel om frivillighet just när det gäller att utreda barnporrbrott?
– Jag skulle säga att det finns en frivillighet även inför andra arbetsuppgifter inom Polisen, till exempel att man inte behöver åka och lämna dödsbud om man själv har haft ett dödsfall i familjen nyligen. Alla medarbetare har dessutom möjlighet att säga nej till arbetsuppgifter som kan vara farliga. I det här fallet tror jag att bara det faktum att man riskerar att få frågan kan vara oerhört stressande.
Att den här problematiken dyker upp nu beror på ett beslut som togs på nationell nivå inom Polismyndigheten för ett drygt år sedan. Beslutet syftar till att avlasta de regionala så kallade ISÖB-enheterna (internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn) genom att flytta vissa av deras ärenden till utredningsgrupper på lokalpolisområdena, LPO. Det gäller ärenden med unga lagöverträdare som är av ”enklare beskaffenhet”. Med enklare beskaffenhet menas ärenden som innehåller relativt få övergreppsbilder och där materialet har spridits på något öppet forum på internet, till exempel Snapchat eller Instagram.
Ett problem är att det inte alltid går att förutse vilken typ av övergreppsmaterial som kommer att dyka upp när utredarna börjar gå igenom misstänktas telefoner och hårddiskar. Risken är att de utsätts för mycket grova skildringar, vilket har fått huvudskyddsombud i både region Syd och region Bergslagen att reagera.
Lars-Olov Lugne i Bergslagen tog alltså frågan vidare till Arbetsmiljöverket. I sin begäran skriver han att utredningarna kan innehålla bilder och filmer av mycket små barn som våldtas och torteras. ”Utredare på LPO får i och med detta en arbetsuppgift som många inte har tidigare erfarenhet av eller har sökt sig till”, skriver han och fortsätter: ”I rekryteringen av lämpliga arbetstagare för arbetsuppgiften måste hänsyn tas till att inte alla människor klarar av att se bilder eller filmer med barnpornografi, än mindre mycket grov barnpornografi och grovt sexuellt våld mot barn, utan kan bli sjuka av detta. Den ende som kan avgöra detta är den enskilde arbetstagaren.”
Är det inte risk att de flesta säger nej till den här ärendetypen om man inte ens behöver ge en motivering?
– Det finns en sådan risk, men det handlar om att arbetsgivaren måste försöka motivera de som är lämpliga och inte bara peka med hela handen, för då är det en risk att uppgiften hamnar hos någon som inte borde få den, säger Lars-Olov Lugne.
Att jobba på ISÖB är frivilligt och de anställda där har handledning av psykolog en gång var sjätte vecka samt ytterligare stöd vid behov. Lars-Olov Lugne tycker att frivillighet borde gälla även för de ärenden som flyttas till LPO. Men Arbetsmiljöverket avvisar hans krav i den delen och skriver att det är upp till arbetsgivaren att leda och fördela arbetet. Däremot går Arbetsmiljöverket på huvudskyddsombudets linje i andra delar. I en underrättelse till Polisen i region Bergslagen skriver Arbetsmiljöverket att man överväger att ställa en rad krav kopplade till den aktuella ärendetypen. Till exempel att de som jobbar med dessa på LPO ska få information och utbildning om:
- Att de kan exponeras för bild och film med barn som utsätts för våld och mycket grova sexuella övergrepp.
- Vilken hjälp och stöd man kan få för att hantera de påfrestningar som det innebär.
- Olika tecken på ohälsa som kan uppkomma vid sådana påfrestningar.
- Vilka åtgärder man kan vidta för att undvika ohälsa.
Polismyndigheten får nu en möjlighet att yttra sig över de krav som Arbetsmiljöverket överväger att ställa. Därefter tar Arbetsmiljöverket beslut om man ska gå vidare med ett föreläggande, eventuellt kombinerat med hot om vite. Lars-Olov Lugne har ännu inte bestämt sig för om han ska överklaga Arbetsmiljöverkets beslut när det gäller frivilligheten.
