När man följer strandpromenaden söderut från Varbergs fästning kommer man så småningom till Kärleksparken. Restaurangen är stängd för säsongen, men på uteplatsen är det full aktivitet. Mitt i det stora hjärta som är placerat utanför grindarna hänger en vit och orange skärm. Här ska det bli orientering.
– Hade vi haft lite mer framförhållning hade de säkert kunnat ha restaurangen öppen åt oss, säger Thomas Josarp och spanar efter ”markapersonalen” som ska komma med fika som deltagare och åskådare ska kunna köpa till självkostnadspris.
Thomas kollega, Otto Eriksson, berättar att Kärleksparken drivs av en gammal kollega som bytt polisuniformen mot kockmössan.
Både Thomas och Otto är kopplade till utredningssektionen i Halland. Och orienterare. Bredvid Thomas står en äldre herre i en blåvitröd klubbjacka med texten FK Friskus Varberg. Han studerar startlistorna som satts upp på ett av borden. Det är Thomas pappa, pensionerade polisen Evert Josarp. Också han orienterare, om än pensionerad då kroppen numera säger ifrån. Även Thomas fru och barn orienterar.
– Men i dag hoppas vi få hit dem som inte brukar köra. Det är lite synd på polis-SM att folk inte riktigt vågar och så kommer bara de som är riktigt bra. De skrämmer bort bredden lite.
Thomas och Otto har till synes full koll på läget. Det börjar bli dags att placera ut och aktivera de läsenheter som orienterarna måste blippa på när de hittar en kontroll. Papperskorten och klämmorna med piggar på som många minns från skolidrotten är ett minne blott i orienteringen. Nu är allt digitaliserat. Smidigt för sammanställningen, men alltid ett spänningsmoment om allt ska funka.
Egentligen hade Varbergspoliserna inga planer på att arrangera något SM i år.
– Men så hörde ordföranden för orienteringssektionen i Polisidrottsförbundet av sig och undrade om inte vi kunde arrangera. Och sist Varberg hade polis-SM i orientering var ju 1988, så det kanske var dags.
På den tiden var det 230 startande.
– Förr i tiden pågick tävlingarna i tre dagar och man hade ett moment med skytte också. Men det funkar liksom inte med dagens säkerhetstänk. Då var det ju liksom ingen som frågade var deltagarna hade vapnet på natten, konstaterar Otto.
En av dem som var med 1988 var pappa Evert. I år är det 70 anmälda och av dem är ungefär 20 från räddningstjänsten som kör sin tävling parallellt.
Förra året hade Varberg polis-SM i mountainbike. Även då stod Thomas och hans kollegor för arrangemanget. Spöregn hela dagen vilket ställde till det ordentligt, inte bara för cyklisterna själva.
– När de kom i mål var de helt svarta av lera från topp till tå. Deltagarna hade nummerlappar på ryggen och fram på cykeln, men det var omöjligt att se något, säger Thomas.
De fick fotografera alla som gick i mål och sedan i efterhand försöka identifiera sig fram till resultatet.
– Då var det ju bra att vara ett gäng utredare.
Den här dagen ligger havet nästan stilla, himlen är klarblå och solen värmer gott när Otto tar med oss ut bland klipporna för att placera ut tekniken. Vid ett första ögonkast kan terrängen se enkel ut att överblicka. Men bland klipporna vid havet finns gott om täta, taggiga buskage och djupa sänkor. Otto ler nöjt när han pekar upp mot en av höjderna där en av kontrollerna döljer sig.
– Där uppe är det jäkligt bökigt att ta sig fram.
Vi konstaterar att banan är lurig trots tydliga så kallade ledstänger i form av byggnader, höjder och tågspåret som plöjer rakt genom landskapet.
– Det ska grävas ner under jord, berättar Otto.
Även om det säkert är en vacker tågsträcka är det något Varbergspoliser kan se fram emot. Spårsträckan har varit scen för ett antal tragedier under åren.
När vi kommer tillbaka har Thomas börjat duka upp bordet där man kan köpa mackor och annat. Han förklarar att ”markapersonalen” är sen. Hans bror, också polis men inte längre orienterare, ingår i arbetskraften.
En frivillig från orienteringsklubben är också på plats för att sköta tekniken under dagen.
– Vi har också haft hjälp av banläggare och kartritare från klubben, så det har varit väldigt bra, säger Thomas.
Första starten ska gå klockan 14. Någon frågar varför så sent, men folk har åkt långt samma dag för att tävla. De tävlande längst norrifrån kommer från Dalarna.
– Det är svårt att få folk att åka längre, konstaterar Thomas.
Då är det ändå lättare att få ledigt för orientering än för vissa andra sporter då det är en av de polisidrotter som räknas som polisnära.
Deltagarna släpps iväg med ett par minuter emellan och tanken är såklart att man inte bara ska kunna ta rygg på någon som har samma bana.
– Vi brukar orientera och tänkte höra om vi kan få köra utom tävlan, frågar två äldre damer som letat sig fram till starten.
Man hade kunnat tänka sig att Otto skulle bli stressad av att knackas på ryggen mitt i den tajta administrationen, men med ett självklart leende räcker han över extrakartor till damerna som nöjt ger sig iväg ut på banan. Orienteringsfamiljen tycks trots vissa sektliknelser vara en ganska öppen församling. Som pappa Evert uttrycker det:
– Det är ju från småungarna upp till 80-åringar som startar när det tävlas. Det finns plats för alla.
Sen går allt väldigt fort. Banorna i medeldistansen är på någonstans mellan två och tre kilometer. Överallt på klipporna ovanför damernas och herrarnas nakenbad rusar svettiga poliser och brandmän i olika färger, former och farter. Vissa i klubbkläder, proffsigt vikta kartor, koll på kompassen och millimeterprecision på klurigt dolda skärmar. Andra söker av, ställer sig på höjder och spejar, missar och börjar om vid något på kartan begripligt riktmärke. Eller ledstång som det kan orienterarspråk.
– Jag vet ju liksom inte vad de här kringlorna betyder, säger en man som efter målgång konstaterar att han haft mycket att vinna på att kunna de olika symbolerna för kännetecken i terrängen som finns som en liten ledtråd till varje kontroll.
När Polistidningen lämnar tävlingsplatsen är några fortfarande ute på banan och kämpar med att lokalisera de sista kontrollerna. Någon svär över att ha plockat fel kontroll och en och annan arm har rispats blodig i den taggiga terrängen. Benen klarar sig då långa byxor är krav i orientering. Men stämningen är alltjämt munter och för de som bommat finns möjlighet till revansch. Tävlingarna pågår i två dagar. Den andra dagen kommer man hålla till i skogen strax utanför Varberg för långdistansen.
– Då blir det en annan typ av bana. Vi ska ut och fixa med den efter det här.
Innan den starten går ska det också hinnas med en pizzakväll för deltagarna. En fortsättning på det umgänge alla är så överens om är själva poängen med polismästerskapen.
Det är mycket med att ordna ett mästerskap, medger Thomas och Otto men det går heller inte att ta miste på att de tycker det är roligt. Och just när det kommer till orientering verkar ju den där släktgrejen vara en fördel. Dag två tar Ottos föräldrar över spakarna med tekniken. De är visserligen inte gamla poliser som Thomas pappa.
– Men jo, de är såklart orienterare.
Resultat polis-SM i orientering
MEDELDISTANS
D21
1. Pernilla Nilsson, Göteborgspolisens IF
2. Sofia Johansson, Polisutbildningen Borås
3. Malin Reichenberg, Lidköpingspolisens IF
H21
1. Tobias Kjell, Nyköpingspolisens SoIK
2. Anders Ingemarsson, SÄP IF Borås
3. Linus Unosson, Nortäljepolisens SoIK
H40
1. Jonas Adolfsson, Varbergspolisens SoIF
2. Joakim Jansson, Sydnärkepolisens IF
3. Per Nyström, Varbergspolisens SoIF
H50
1. Mats Ljungqvist, Växjöpolisens IoPK
2. Clas Hagstrand, Göteborgspolisens IF
3. Lars Spångberg, Stockholmspolisens IF
D50
1. Åsa Carlström, Jönköpingspolisens SoIK
2. Eva Karlsson, Lidköpingspolisens IF
3. Carina Andersson, Lidköpingspolisens IF
LÅNGDISTANS
D21
1. Pernilla Nilsson, Göteborgspolisens IF
2. Sofia Johansson, Polisutbildningen Borås
3. Malin Reichenberg, Lidköpingspolisens IF
H21
1. Anders Ingemarsson, SÄP IF Borås
2. Tobias Kjell, Nyköpingspolisens SoIK
3. Linus Unosson, Nortäljepolisens SoIK
H40
1. Joakim Jansson, Sydnärkepolisens IF
2.Per Nyström, Varbergspolisens SoIF
3. Kristian Edlund, Varbergspolisens SoIF
H50
1. Mats Ljungqvist, Växjöpolisens IoPK
2. Clas Hagstrand, Göteborgspolisens IF
3. Lars Spångberg, Stockholmspolisens IF
D50
1. Åsa Carlström, Jönköpingspolisens SoIK
2. Eva Karlsson, Lidköpingspolisens IF
3. Carina Andersson, Lidköpingspolisens IF
D60
1. Gunilla Larsson, SÄP IF Borås
2.Sabiene Karlsson, Nortäljepolisens SoIK
3. Ulla Ling, Jönköpingspolisens SoIK
