Polisen och polisforskaren Stefan Holgersson släppte tidigare i höstas en egen rapport om de så kallade påskupploppen och dess efterspel. I rapporten Är vattenkanoner lösningen? lyfts kritik mot Polismyndighetens agerande på flera plan. Bland annat brist på förmåga att planera, bristande kunskap hos ledningen samt att man inte ser sin personal som sin främsta resurs.
Ett avsnitt i rapporten handlar om den anmälan för arbetsmiljöbrott som Polismyndigheten gjorde mot sig själv efter händelserna. Detta då flera av IGV-poliserna som varit på plats tyckte att det tagits beslut som försatt dem i fara under upploppen. Anmälan avsåg samtliga platser och händelser där upploppen kring Rasmus Paludans framträdanden ägt rum.
Polismyndigheten anmälde samtidigt händelserna till Arbetsmiljöverket vilka också utreder händelsen inom ramen för sitt tillsynsansvar. Arbetsmiljöverkets utredning ingår som regel i det underlag åklagaren har för sitt beslut i åtalsfrågan. Men i det här fallet valde Jim Westergren, chefsåklagare vid särskilda åklagarkammaren i Malmö, att lägga ner sin utredning redan i somras, trots att Arbetsmiljöverkets ännu inte är klar. Av beslut och förundersökningshandlingar framgår att utredningen bara baseras på händelserna i Linköping.
”Det görs den bedömningen att de beslut som fattats inte varit sådana att de utgjort arbetsmiljöbrott”. Så står det i åklagarens beslut om att lägga ner utredningen.
Patrik Danielsson, polisernas nationella huvudskyddsombud, tycker det är anmärkningsvärt att man lade ner utredningen så fort och utan att titta på alla händelser.
– Framför allt fastnar jag på att händelserna i Örebro, där poliser for mycket illa, inte finns med i underlaget.
Han anmärker också på att man inte inväntat Arbetsmiljöverkets granskning.
Polistidningen har vänt sig till Jim Westergren, bland annat för att få svar på varför man lade ner utredningen innan Arbetsmiljöverket inkommit med sitt resultat. Och varför man nöjt sig med att titta på riskbedömningar och annat material från Linköping. Jim Westergren svarar via mejl att ”Jag ställer inte upp på någon intervju utan hänvisar till mitt beslut.” På liknande sätt ska han även ha svarat Patrik Danielsson. I ett svar till Stefan Holgersson vill åklagaren inte heller motivera beslutet ytterligare, men skriver att förundersökningen kan komma att återupptas i någon del om det skulle motiveras av vad Arbetsmiljöverket kommer fram till.
– Jag är väldigt kritisk till hur den här utredningen har genomförts och anser att det är ett hafsigt beslut att lägga ner, säger Patrik Danielsson.
Nyligen skickade han in en begäran till Polismyndigheten med en rad åtgärder som skyddet vill att myndigheten bör vidta med anledning av det som hände under påsken. Läs mer om det nedan. Om Polisförbundet och skyddsorganisationen kommer att gå in med ytterligare åtgärder återstår att se då de enligt honom avvaktar Arbetsmiljöverkets utredning som fortfarande är pågående och flera inspektioner kvarstår.
Polisförbundet kräver åtgärder
Utvecklad SPT och tillgång till distansvapen på skyddsorganisationens önskelista.
I fredags skickade nationella huvudskyddsombudet Patrik Danielsson in en begäran till Polismyndigheten om förbättringar för polisernas arbetsmiljö och säkerhet. Förbättringar som man anser måste göras skyndsamt om händelser liknande påskupploppen skulle inträffa igen. Till grund för begäran, som görs i enlighet med 6:6 a i arbetsmiljölagen, ligger en sammanställning av totalt 350 anmälningar av 192 skador och 158 tillbud ur Polisens Lisa-system. Men det framgår att fler anmälningar kan ha inkommit efter att sammanställningen gjorts. ”Rapporten kommer inte att peka ut någon enskild person men däremot så kan den rikta sig mot ledningsstrukturen och de beslut som fattades eller inte fattades”, skriver nationella huvudskyddsombudet.
Av begäran framgår att man vill få till förbättringar avseende Polisens fordon, på kommunikationen under insatserna och på ledningen.
Begäran riktar också in sig på fler timmar och mer regelbunden utbildning. Det inom såväl Polkon* som SPT**. Man efterfrågar ”utveckling av SPT-metoden för att kunna användas i alla typer av miljöer och med kompletterande utrustning som exempelvis sköld och distansvapen”.
Förbättringar på utrustning efterfrågas nämligen också och däribland nämns tillgång till distansvapen ”med syfte att skapa förutsättningar för SPT att kunna verka på längre avstånd som en del av en utvecklad metod och öka skyddsnivån för personalen”.
I begäran framgår att nationella huvudskyddsombudet vill att arbetsgivaren svarar skyndsamt.
* polisiär konflikthantering
** särskild polistaktik