Planen är att påbörja införandet av kroppskameror under slutet av 2022 och rulla ut dem parallellt i alla regioner. Målet är att det ska vara klart under 2023.
– Vi har sett att kroppsburna kameror verkar brottsförebyggande och att de minskar risken för den enskilde polisen att utsättas för olika typer av hot och våld. Samtidigt skapas det möjlighet för bättre bevisföring i utredningsverksamheten, skriver Jenny Larsson, samordnare för kroppsburna kameror på nationella operativa avdelningen, i ett mejl till Polistidningen.
Polistidningen har inte fått se de nya riktlinjerna, som beslutades i går, men har via de ansvariga på Polismyndigheten fått informationen att ”de allra flesta” uniformerade poliserna i yttre tjänst kommer bära kroppskameror, så som ingripande-, områdes- och trafikpoliser. När införandet är klart kommer det handla om nära 10.000 poliser.
Kamerorna kommer inte att vara personliga utan man kvitterar ut en inför varje arbetspass och lämnar tillbaka den när passet är slut.
– Behovet på varje polisstation kommer få styra så att det alltid ska finnas en kamera tillgänglig för den enskilde polisen inom de tilldelade grupperna vid varje arbetspass.
Vem beslutar när kameran ska slås på eller av? Ligger beslutet på den enskilda polisen eller annan beslutsfattare?
– Det är polismannen själv som utifrån vissa angivna kriterier och ändamål i riktlinjen startar inspelning på kameran. Polismannen får också mer vägledning gällande inspelning i den obligatoriska e-utbildningen, skriver Jenny Larsson.
Polisförbundet ställer sig positivt till införandet, främst ur ett arbetsmiljöperspektiv.
– Det är svårt att gå till hårt angrepp mot en polis när man vet att man kan bli filmad. Kamerorna kommer förhoppningsvis vara till polisernas fördel i huvudsak, säger Charlotte Nichols, Polisförbundets ombudsman i arbetsmiljöfrågor.
När inspelning pågår märks det genom en ljudsignal och en röd ljusdiod på kameran.
Om det är bra eller dåligt att kamerorna inte blir personlig utrustning har hon svårt att ta ställning till i dagsläget, men tycker att det är viktigt att inkludera i en utvärdering.
– Det som har varit viktigast för oss är att de målgrupper som ska nyttja kamerorna har varit delaktiga i processen – hur den ska sitta, hur bilderna blir, vikt, är fästena bra? Och det är min uppfattning att de har varit. Alla tekniska saker kunde uppfyllas.
Läs mer:
Redan 2018 testades 300 kroppsburna kameror på poliser i Botkyrka, Rinkeby och Södertälje. Brottsförebyggande rådet, Brå, utvärderade testet och kom fram till att kroppskamerorna gjorde att poliserna kände sig tryggare. Däremot var det filmade materialet sällan användbart i domstol. För att filmerna skulle kunna användas som bevisning i större utsträckning behövde riktlinjerna vara tydligare, till exempel för vilka situationer som ska spelas in, menade Brå i sin utvärdering.
Uppdatering 11/12:
I riktlinjerna, som Polistidningen fick efter artikelns publicering, står att det inte finns någon situation som är obligatorisk att spela in. Men omständigheter som motiverar inspelning är till exempel om polisen utsätts för våld, hot, trakasserier eller påverkansförsök, och vid ingripanden där tvång används. På grund av integritetsintresset ska man tänka till en extra gång om man är i någons bostad eller om barn under 15 år är där.
Uppdatering 13/12:
Följande funktioner får kroppsburna kameror:
Hundförare
Ingripandepoliser
Kommunpoliser
Lokalpolisområdespoliser
Områdespoliser
Polisaspiranter
Polisryttare
Regional insatsledare
Supporterpoliser
Särskilda polistaktiken (SPT)
Trafikpoliser
Yttre befäl
Gruppchefer inom respektive funktion får också kroppskameror.
