De senaste fem åren har Arbetsdomstolen, AD, meddelat 14 domar där Polisförbundet har varit part. Bara 3 av dessa har inneburit en seger för förbundet, enligt AD:s bedömning. I övriga 11 har arbetsgivaren vunnit helt eller till övervägande del. AD utser alltid en vinnare och en förlorare i den här typen av mål, eftersom det får betydelse för vem som ska betala rättegångskostnaderna.
Det framstår som ett dystert facit för Polisförbundet. Men statistiken säger inte hela sanningen, enligt förbundets jurist Fredrik Westin. Det gäller bland annat de mål där förbundet har tagit strid för poliser som har blivit av med jobbet efter att ha förlorat sin säkerhetsklassning. AD dömde till de berörda medlemmarnas nackdel i de första två målen, men för medlemskollektivet i stort var dessa domar en framgång, enligt Fredrik Westin.
– Vi förlorade eftersom domstolen ansåg att det fanns saklig grund för att skilja just de här poliserna från deras anställningar. Samtidigt fick vi ett klargörande från domstolen om att ingen kan avskedas eller sägas upp enbart med hänvisning till att den har förlorat sin säkerhetsklass. Arbetsgivaren måste redovisa omständigheterna bakom.
Fredrik Westin, förbundsjurist Polisförbundet
Och i vissa fall, menar Fredrik Westin, är processen i AD bara en deletapp i en tvist som drivs över lång tid och i flera spår. Som exempel nämner han ärendet där Statens överklagandenämnd bestämde att en viss person skulle erbjudas jobbet som chef för nationella insatsstyrkan, men där Polismyndigheten vägrade följa utslaget.
– Då gick vi vidare till AD för att se om domstolen kunde tvinga arbetsgivaren att ge personen jobbet. Men AD kom fram till att den inte hade det mandatet. Därmed blev det tydligt att det finns en brist i systemet som gör individen rättslös, och utifrån det kunde vi gå vidare till Justitieombudsmannen som kritiserade Polismyndigheten.
Men förlust i 11 av 14 avgjorda mål, enligt AD. Är inte det fortfarande ett ganska dåligt utfall?
– Man får se utfallet i en kontext som jag var inne på. Att vi driver frågor både utifrån ett individperspektiv och utifrån att vi vill få vissa frågor klargjorda för hela vårt medlemskollektiv. Vi är ett aktivt förbund och står upp för våra medlemmar, i det ligger att vi både vinner och förlorar.
Domar i Arbetsdomstolen där Polisförbundet har varit part under perioden 2018–2022 (t.o.m. 24 november 2022).
No Data Found
Alla de aktuella målen, utom ett, har initierats av Polisförbundet, och besluten om att väcka talan mot arbetsgivaren i dessa fall har tagits av förbundets rättsnämnd. Den har bestått av sakkunniga tjänstemän från förbundskansliet, däribland Fredrik Westin, och två förtroendevalda ledamöter från förbundsstyrelsen. I nämndens senaste konstellation representerades styrelsen av Anna Nellberg Dennis och Stefan Eklund. Båda slutade i samband med att en ny styrelse valdes vid kongressen i september. De avböjer att bli intervjuade av Polistidningen.
Polistidningens genomgång visar att Polisförbundet har fått ersätta arbetsgivaren för rättegångskostnader i AD på knappt 2,5 miljoner kronor de senaste fem åren. Vi har inte kunnat få fram vad förbundet har haft för egna ombudskostnader i dessa mål. I de tre vunna målen har Polisförbundet fått ersättning och skadestånd från arbetsgivaren på drygt 800.000 kronor sammanlagt.
Polisförbundets nya styrelse tittar nu på om rättsnämnden ska avskaffas och om man ska införa en ny rutin för att bereda de ärenden som eventuellt ska lyftas till Arbetsdomstolen.
