Annons
Annons

Om yrkesetik och rätten till fri tolk

Jens Kofoed Hansen
Jens Kofoed Hansen, vd Språkservice Sverige AB

Foto: Kruuse Media

”Rätten till offentligt finansierad tolk ska begränsas. Utgångspunkten ska vara att den enskilde i första hand ska betala för tolktjänster.” Förslaget står att läsa i ”Direktiv samarbetsprojekt Migration och integration” på sidan 27 i Tidöavtalet. Avtalet i stort är att betrakta som ”levande materia”, enligt en ledande tjänsteman inom SD:s riksdagskansli, och kan komma att revideras.

Det som förvånar med just det här initiativet är att det underförstått antyder att rätten till fri tolk skulle begränsa individens motivation till att lära sig det svenska språket. Att individer utan svenska språkkunskaper överutnyttjar möjligheten till tolk i myndighetssammanhang är en stor myt och bygger på okunskap. Att kunna det svenska språket är självklart en viktig del av integration men förutsättningarna är olika för alla individer. Ingen önskar att ha en tredje person med i mötet med polis, läkare, lärare, socialsekreterare och annan myndighetsperson. Lika lite som vi förhindrar kriminalitet i låg ålder med bara fler poliser, lika lite lär vi människor att förstå och göra sig förstådda genom att begränsa rätten till fri tolk. När vi löser grundproblemen kommer behovet av språkstöd även att minska över tid.

Det är lätt att tro att det endast är en part i rummet som behöver en tolk. Men då glömmer man polisen, läkaren, sjuksköterskan, socionomen, läraren, advokaten, tulltjänstemannen och många fler som är beroende av tolk för att kunna utföra sitt arbete. Det blir svårt, om inte omöjligt, att arbeta yrkesetiskt om man inte kan göra sig förstådd eller förstå sin klient. Detta intygas också av sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson och ledande företrädare inom såväl rättsväsende, sjukvård som annan offentlig verksamhet.

I sista meningen i stycket gällande rätten till tolk nämns i Tidöavtalet att den statliga kontrollen och kvalitetsbedömningen av tolkar som arbetar för det offentliga, ska öka. Här har Språkföretagen (branschförening för tolk- och översättningsföretag) redan 2019 föreslagit ny huvudman för tillsyn och auktorisation, men också att branschen själv ska vara delaktig i att säkerställa tolkning av hög kvalitet. Här behövs en förbättrad dialog mellan kunder, utbildningsinstitutioner, tillsynsmyndighet och Språkföretagen.

Vi som språkföretag har många idéer om hur kvaliteten kan förbättras och samtidigt skapa förutsättningar för kompetenta tolkar att utvecklas och stanna i yrket. Stora investeringar har gjorts i ny teknik, som ökat kvaliteten och förenklat användandet av språkstöd för våra kunder – ett arbete som fortsätter.

Min uppfattning är att tolkarna som arbetar i dag gör ett mycket viktigt arbete för rättssäkerhet, demokrati och jämlikhet. Summan av de uttalanden som gjorts från ledande befattningshavare och politiker gör att min bedömning är att behovet av dessa tjänster kommer att kvarstå. Ett rättssäkert språkstöd är en nödvändighet för att lyckas med integrationen.

Det finns tydlig lagstiftning, och det faktum att vi lever i ett land som under lång tid värnat rättssäkerhet, jämlikhet och människors lika värde, gör att min förhoppning är att kloka människor i Sveriges riksdag kommer att ta bort detta initiativ från förhandlingsbordet!

Jens Kofoed Hansen, vd Språkservice Sverige AB

Ämnen i artikeln

Detta är en debattartikel. Åsikterna är skribentens egna.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst