Polisen blev underkänd vid en säkerhetsprövning 2016 och har inte arbetat på Polismyndigheten sedan dess. Polisförbundet menar att hon blev avstängd mot sin vilja, och hela tiden har varit beredd att återgå i tjänst. Arbetsgivaren å sin sida menar att polisen har varit borta från jobbet frivilligt under långa perioder, dels för att ta hand om barn och studera, dels genom en överenskommelse om arbetsbefrielse med lön. Det var först 2018 som arbetsgivaren fattade ett formellt beslut om att stänga av henne. Sedan dröjde det ända till 2021 innan hon blev uppsagd genom ett beslut i Polisens personalansvarsnämnd, Pan.
Polisförbundet stämde arbetsgivaren i Arbetsdomstolen, AD. Enligt förbundet hade polisen stängts av felaktigt under lång tid och sedan sagts upp utan saklig grund. På onsdagen kom domen som till stor del ger Polisförbundet rätt.
AD har i tidigare domar slagit fast att en underkänd säkerhetsprövning inte räcker för att säga upp någon. Arbetsgivaren måste redogöra för omständigheterna bakom säkerhetsbeslutet så att domstolen kan bedöma om dessa utgör saklig grund för uppsägning. I det nu aktuella målet åberopade arbetsgivaren att polisen hade:
- Umgåtts med personer kopplade till grov organiserad kriminalitet i mc-miljö.
- Inte medverkat i säkerhetssamtal på ett tillfredsställande sätt och då även lämnat felaktiga uppgifter.
- Gjort otillåtna slagningar i Polisens system eller i vart fall brutit mot interna föreskrifter om hantering av datakort.
Bakgrunden var följande. I början av 2010-talet fick Polismyndigheten information om att ett antal kvinnor vid en av myndighetens länskommunikationscentraler umgicks och festade med grovt kriminella inom mc-miljön. Kvinnorna var kollegor till den nu aktuella polisen och hon umgicks med åtminstone en av dem privat. Däremot har det aldrig påståtts att polisen själv var med på de här festerna. Senare kom det även in tips till Polisen om att det hade läckt uppgifter till mc-gänget, och verksamhetsskyddet gick igenom flera av de anställdas sökloggar. Den nu aktuella polisen tillhörde dem som blev kontrollerade, och enligt arbetsgivaren upptäcktes det att hon hade gjort slagningar på flera personer med koppling till mc-miljön.
AD tycker dock inte att bevisen håller. Polismyndigheten har inte styrkt att polisen har haft något umgänge med mc-kriminella. Myndigheten har inte heller presenterat någon skriftlig dokumentation som visar de slagningar i registren som man påstår att polisen har gjort olagligt. Därmed finns heller inga bevis för att någon annan har kunnat göra dessa slagningar med hjälp av hennes datakort. Enligt AD har arbetsgivaren inte heller presenterat någon dokumentation som visar att polisen har lämnat felaktig information eller undanhållit information vid de säkerhetssamtal som har hållits med henne.
Sammanfattningsvis har det inte funnits någon saklig grund för att säga upp polisen, enligt AD. Det spelar ingen roll att hon tackade nej till att bli omplacerad till ett jobb på Polismuséet som inte var placerat i säkerhetsklass. AD ogiltigförklarar uppsägningen och bestämmer att Polismyndigheten ska betala 80.000 kronor i skadestånd till polisen.
Arbetsgivaren ska även betala skadestånd på 50.000 kronor till Polisförbundet för brott mot förhandlingsskyldigheten. Anledningen är att arbetsgivaren inte på förhand informerade förbundet om skälen för avstängningsbeslutet 2018. Förbundets representant vid den förhandlingen fick bara veta att polisen hade blivit underkänd vid säkerhetsprövning och inte varför. Arbetsgivaren har hävdat att den informationen omfattades av sekretess, men AD ifrågasätter det eftersom arbetsgivaren senare har redogjort i detalj för allt det som läggs polisen till last. Varför skulle detta ha varit sekretessbelagt 2018, men inte nu? Domstolen tycker inte att arbetsgivaren har fört fram några hållbara argument i den delen.
Polisförbundet har även krävt skadestånd för tiden före uppsägningen då polisen var avstängd. Men i den delen avvisar eller avslår domstolen förbundets talan. Visserligen var åtminstone delar av avstängningen otillåten eftersom en avstängning av statsanställda kräver stöd i lag. Det framgår av regeringsformen. Men Polisförbundet hade inte krävt skadestånd direkt grundat på regeringsformens krav, utan på andra grunder som underkändes av AD.
AD bestämmer också att arbetsgivaren ska ersätta Polisförbundets rättegångskostnader på drygt en halv miljon kronor för den delen av målet som arbetsgivaren har förlorat. För den del som arbetsgivaren vunnit (avstängningsfrågan) ska Polisförbundet betala motpartens rättegångskostnader på dryga 200.000 kronor.