Tingsrätten friade visserligen den polis som har stått åtalad för att ha gjort ett hundratal slagningar i polisregistren på sin fritid. Men domstolen var oenig. Två av rättens ledamöter ansåg att merparten av slagningarna var otillåtna och att polisen borde ha fällts för dataintrång. Och det är denna skiljaktiga mening som har fått Björn Johnsson, regionalt samordnande huvudskyddsombud i region Väst, att reagera.
– En av de skiljaktiga var ordföranden, det vill säga den juridiskt sakkunniga i rätten, och hon var tydlig med att kollegan borde ha fällts för dataintrång i 72 fall.
Björn Johnsson, regionalt samordnande huvudskyddsombud i Väst.
Enligt Björn Johnsson har Polismyndighetens budskap till de anställda varit att slagningar i registren är tillåtna om de är arbetsrelaterade, men de skiljaktiga i tingsrätten anser att det finns ytterligare två villkor: att sökningen ska göras med anledning av en konkret iakttagelse eller konkret arbetsuppgift. Det räcker inte att en sökning har en koppling till arbetet i stort, till exempel att man är gängansvarig i sin arbetsgrupp och slår på gängmedlemmar och deras anhöriga för att orientera sig i den världen.
– Det här har inte varit så tydligt formulerat tidigare, och det vänder upp och ned på hur poliser behöver jobba för att vi ska vara framgångsrika mot gängkriminaliteten. I min värld är det polisen på plats som är bäst lämpad att avgöra om en slagning är nödvändig, och ofta är det först när slagningen är gjord som man får ett kvitto på hur viktig den var. Underrättelsearbete handlar om att lägga ett pussel och det är inte alltid självklart vilka bitar som kommer visa sig viktiga.
Register i jobbmobilen
Polisens it-system PMF, som står för Polisens multifråga, ger tillgång till information i olika databaser.
Genom mPMF är systemet tillgängligt i polismannens tjänstemobil.
Några av de tillgängliga registren är passregistret, signalementsregistret, misstankeregistret, belastningsregistret och allmänna spaningsregistret.
Om åklagaren överklagar tingsrättsdomen, vilket han har sagt att han ska göra, och hovrätten går på de skiljaktigas linje, kommer det få stora konsekvenser enligt Björn Johnsson. Det skulle innebära att många poliser i dag jobbar på ett sätt som är olagligt. Det är därför han går in med en så kallad 6:6 a-begäran till arbetsgivaren redan nu, i stället för att avvakta en kommande hovrättsdom.
– Det här är ett arbetssätt som våra kollegor använder här och nu 24/7, och de är inte tillräckligt skyddade när de gör det. De riskerar både straff och att bli av med sin anställning. Därför kan vi inte vänta på en hovrättsdom som kanske kommer i mars nästa år.
De otydliga reglerna kring registerslagningar har lett till stor oro bland poliser och därmed en dålig arbetsmiljö, enligt Björn Johnsson. Och det är mot den bakgrunden han nu kräver åtgärder enligt arbetsmiljölagen. Kraven är att arbetsgivaren ska:
- Tydliggöra skriftligt vilka rekvisit som ska vara uppfyllda för att en slagning ska få göras.
- Tydliggöra skriftligt vad som menas med att en slagning ska vara nödvändig och konkret, konkret avseende händelsen i sig och konkret avseende åtgärd i samband med händelsen.
- Tills ovanstående punkter är omhändertagna ska arbetsgivaren införa en rutin som innebär att beslut om dataslagningar fattas av chef, befäl eller liknande. Alternativt att alla slagningar görs via regionledningscentralen.
Arbetsgivaren har fram till den 18 november att svara.
Läs mer:
