Att den nyblivne polisassistenten Ola (på polistidningen.se 7/12 -22) uttrycker sitt missnöje med att bli placerad på utredningar när det han sökt till och alltid fått höra under utbildningstiden är ”när du kommer ut på IG” är fullt förståeligt.
Min uppfattning är att polisutbildningen rekryterar till och utbildar främst för yttre tjänst och att det alltid har varit så.
Då allt fler brott blir mer krävande att utreda samtidigt som polisutbildningen utbildar främst till yttre tjänst är det dags att tänka om avseende vem vi rekryterar, till vilken verksamhet och hur vi utbildar de vi rekryterar.
Alla är inte intresserade av att åka radiobil eller att jobba i områdesgrupper. Vissa är mer intresserade av komplexa utredningar, underrättelsetjänst, jobb som barnutredare eller kriminaltekniker. Verksamheter som ställer andra krav på individen än den kravprofil Plikt- och prövningsverket använder i tester till polisutbildningen.
Hur många av dessa personer, som skulle kunna bli riktigt duktiga kriminalpoliser, tappar vi med dagens polisutbildning och grundplacering i yttre tjänst på ett lokalpolisområde?
En polisutbildning där man rekryterar i två olika spår, med två olika kravprofiler, en till yttre tjänst och en till kriminalpolisverksamhet, skulle troligtvis locka fler att söka sig till polisutbildningen. Verksamheten skulle då också på ett tydligare sätt kunna reglera antalet platser utifrån där verksamheten har behovet. Behöver verksamheten fler kriminalpoliser så ökar polisutbildningen de platserna och tvärtom.
Med ett gemensamt basår för den polisiära kompetensen i form av konflikthantering, vapen, bilkörning med mera är det sedan dags att gå vidare till sin specialistutbildning under resterande tid. Med en examen för respektive specialistutbildning blir eleven därefter behörig att söka funktion som polisassistent eller kriminalassistent.
Vill man som kriminalpolis sedan efter några år göra en karriärväxling mot yttre tjänst kan man söka till en kompletterande utbildning om det är så att man uppfyller grundkraven för yttre tjänst. Detsamma skulle gälla för de som jobbar i yttre tjänst och som vill söka sig till kriminalpolisverksamheten. Uppfyller man kraven och anses lämplig ska man beredas möjlighet till kompletterande utbildning senare i karriären.
Jag har god erfarenhet av civila kollegor som gör ett ypperligt arbete med brottsutredningar. Det är ofta personer som aldrig har haft en vilja att jobba i yttre tjänst. Dessa duktiga civila kollegor har för alltid dödat myten om att ”man ska ha gjort sina år i radiobil för att vara en duktig utredare”. I alla fall för mig.
Med en kriminalpolisutbildning hade vi kanske kunnat fånga flera av dessa betydligt tidigare i sina yrkeskarriärer och få en mer robust kriminalpolisverksamhet. Samtidigt som att de som utbildat sig för yttre tjänst får jobba just där, i yttre tjänst.
Andreas Göthager, gruppchef utredningssektionen, polisområde nordvästra Skåne
