Utredaren: ”Jag har inte fördelat ansvar och skuld”

De underrättelser som fanns värderades rätt och resursuttaget var rimligt utifrån vad man visste på förhand. Kritiken är mild när utredaren Gunnar Karlson kommer med sin rapport om Polisens hantering av påskupploppen.
14 december 2022, 14:04

”Att resultatet för polisen av händelserna under påsken 2022 blev så negativt beror inte på något avgörande sätt på att underrättelser har negligerats eller feltolkats.” Det kan man läsa i den rapport om påskupploppen som utredaren Gunnar Karlson presenterade vid en presskonferens i dag. Enligt honom finns det ”ett stort mått av gåtfullhet” bakom det faktum att upploppen blev så våldsamma på vissa håll. 
– Det fanns en nationell hotbildsbedömning om den turné som partiet Stram kurs tänkte göra under våren och sommaren. Men det fanns väldigt lite av lokal information och lokalt underrättelsematerial som visade att de hypotetiska riskerna skulle materialisera sig på just de här platserna, sade han under presskonferensen.  

På frågan om poliserna borde ha varit fler från början svarade han:
– Det hade varit bra om man hade haft en maximal styrkeuppsättning, men när jag ser på den kunskap man hade tycker jag att man gjorde en rimlig bedömning. Bland dem som skötte planeringen inför påsken så var känslan snarast att man hade tagit i för mycket.

Det som däremot brast var att det inte fanns en ordentlig omfallsplanering – en plan B för att hantera den negativa utveckling som blev. I utredarens rapport kan man läsa att ”ledningen på platsen blev tvungen att improvisera mer än vad som borde vara nödvändigt”. 

Gunnar Karlson har anlitats av Polisen för att utvärdera myndighetens hantering av påskupploppen. Han har tidigare varit chef för militära underrättelsetjänsten, Must. Foto: Per Hagström

Hantering av folksamlingar har varit en paradgren för svensk polis och SPT-metoden har varit en förebild även för andra länder. Är händelserna under påsken ett skäl att skrota denna taktik? Nej, inte enligt Gunnar Karlson, och i den frågan stödjer han sig på forskare vid Linnéuniversitetet som nyligen undersökt saken. 
– Den vetenskapliga grunden för SPT håller fortfarande. Det finns ingen anledning att gå tillbaka till ritbordet. 

Polismyndigheten har tidigare fått kritik för att poliserna på plats hade bristfällig skyddsutrustning i det stenregn som de utsattes för: hjälmar och sköldar som gick sönder eller benskydd som saknades. Enligt Gunnar Karlson fungerade utrustningen som bars av poliserna inom den särskilda polistaktiken, SPT, i stort sett som tänkt. 
– Men vid flera tillfällen sattes det in personal som inte är utbildad och utrustad för den här typen av hotbild. Så det är fel att skylla på utrustningen, snarare handlar det om att inte använda personal på ett sätt som den inte är utrustad och utbildad för. 

Utrustning och hjälpmedel är visserligen viktiga, enligt Gunnar Karlson. I hans utredning finns förslag om allt från att skaffa blåa överdrag till polishjälmarna så att de blir svårare att sikta mot, till att införa vattenkanoner eller akustiska våldshjälpmedel. Men det finns annat som är viktigare, enligt honom. 
– Utbildning slår utrustning och erfarenhet slår utbildning, sammanfattar han sin prioritetsordning.

I hans rapport finns ett förslag om att Polisen bör skapa ett system där den personal som ingår i SPT-organisationen årligen genomgår utbildning, träning och övning. Utbildningen ska ges i nationell regi, enligt förslaget. Och kostnaderna för utbildningen bör budgeteras nationellt så att den verkligen blir av. I dagsläget har myndigheten svårt att få till en årlig utbildning för SPT-personalen. Det finns utbildningstillfällen, men för få deltar. ”Dessutom har polisregionerna frihet att avstå från att skicka de nödvändiga utbildarna, och då blir utbildningen förstås inte av”.

Sedan tidigare är det beslutat att samtliga polisregioner ska skaffa sig SPT-förmåga. Utredaren trycker på att alla dessa SPT-utbildade poliser och chefer ges möjlighet att vara med i skarpt läge med jämna mellanrum. Poliser i regioner där det är ovanligt med stora offentliga tillställningar och allmänna sammankomster ska alltså få chans att tjänstgöra vid sådana evenemang i andra regioner.  

Gunnar Karlson konstaterar samtidigt att flera av förslagen i hans rapport har lagts fram tidigare efter utvärderingar av tidigare upplopp, till exempel i Husby 2013, Rinkeby 2017 samt Malmö och Stockholm 2020. Men de har inte genomförts. 
– Det har gjorts ambitiösa utvärderingar, man har ställt rätt frågor och kommit med bra förslag men det har inte hänt så mycket.

Noa-chefen Johan Olsson intervjuas av TT under presskonferensen. Foto: Per Hagström

Med vid presskonferensen var också Johan Olsson som är chef för nationella operativa avdelningen, Noa. Han fick frågan om det är något som talar för att Polisen faktiskt gör verkstad av förslagen den här gången. 
– Det är väl känslan i organisationen att det här inte får upprepas. Raketbränslet för oss är att vi fick flera hundra skadade kollegor under de här upploppen. 

Utredaren trycker på att utbildning är bland det viktigaste för att hantera upplopp. Men Polisen har redan en stor utbildningsskuld. Var ska ni hitta tid och resurser för att utbilda i SPT?
– Det handlar om att göra tuffa prioriteringar. 

Vad ska det bli mindre av?
– Vi har en gedigen lista med utbildningar och jag kan inte ge ett enkelt svar nu om vad vi behöver göra mindre av. 

Polismyndigheten presenterar Gunnar Karlsons rapport som en ”extern utvärdering”, gjord av en ”extern utvärderare”. Men som TV4 uppmärksammade i våras har han handplockats av rikspolischef Anders Thornberg och arbetat utifrån ett utredningsdirektiv som skrivits av myndigheten. Han har också varit timanställd vid Polisen under utvärderingen. 

På vilket sätt är du en extern utvärderare med tanke på detta?
– Jag har ingen bakgrund i Polismyndigheten och har inte varit inblandad i det som har lett fram till Polisens förmåga eller agerande under upploppen. Jag har kunnat agera oberoende och har fått prata med alla jag har velat få tag i. 

Utsatte Polisen sin personal för onödiga risker under påskupploppen, enligt din bedömning?
– Jag har inte gjort någon sådan samlad riskbedömning. Det har inte varit min uppgift. 

Du har inte heller bedömt enskilda chefers eller medarbetares ansvar och skuld i det som hände. Är det du som har gjort den begränsningen eller följde det av uppdraget?
– Jag har formulerat den begränsningen eftersom jag är övertygad om att man får ärligare svar om man inte samtidigt letar efter skuld. 

Kommer det behöva ske ett sådant ansvarsutkrävande, enligt dig?
– Det har jag ingen uppfattning om. 

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Annons

Annons

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst