Annons
Annons

”Enkelt sätt att lägga locket på”

Den externa utredaren Runar Viksten är i själva verket en anställd medarbetare på Polisen utan självständig ställning. Det beskedet ger myndigheten när Polistidningen vill ta del av utredningsmaterialet i Löfving-Staaf-affären.
26 januari 2023, 08:36

Härvan kring toppcheferna Mats Löfving och Linda Staaf satte rikspolischef Anders Thornberg under hård press i slutet av förra året. Han svarade med att tillsätta en ”särskild” och ”extern” utredare för att göra en ”fullständig genomlysning av Polismyndighetens agerande” i fallet, som det stod i Polisens pressmeddelande. Uppdraget gick till Runar Viksten, tidigare ordförande i Försvarsunderrättelsedomstolen. Viksten själv uttalade sig i media om att han hade ”fått ett väldigt öppet mandat” och att rikspolischefen inte kunde påverka honom i hans bedömningar.

Mot den bakgrunden begärde Polistidningen ut allt utredningsmaterial som Polisen hade lämnat över till Runar Viksten inom ramen för uppdraget. Vi hänvisade till att Viksten får anses ha en sådan självständig ställning som innebär att han ska betraktas som en myndighet i myndigheten enligt 2 kap. 11 § tryckfrihetsförordningen. Därmed blir handlingar som han utväxlar med andra delar av Polisen allmänna handlingar.

Graden av självständighet avgör

Handlingar som skickas mellan anställda på samma myndighet kan bli allmänna om de jobbar i olika delar av myndigheten som är självständiga i förhållande till varandra. Det framgår av 2 kap. 11 § tryckfrihetsförordningen.

Men Polisen avslog vår begäran och framhöll att Viksten är anställd och därmed ska betraktas som en medarbetare vid myndigheten. I avslagsbeslutet står också:

”Även om uppdraget utförs på ett självständigt och oberoende sätt kan handlingar lämnas mellan utredaren och andra anställda i myndigheten utan att de därigenom blir allmänna. Utredaren har alltså inte en sådan självständig ställning i förhållande till myndigheten i övrigt som avses i 2 kap. 11 § TF”.

Handlingar som Viksten utväxlar med andra på myndigheten ska betraktas som ”intern korrespondens”, enligt beslutet.

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, är kritisk till myndighetens resonemang.
– Man tar in någon som ska vara oberoende och extern, och sedan när det passar så hävdar man att den personen är en del av myndigheten.

_21A9990-1600px
Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet

Foto: Mikael Wallerstedt

Polistidningen har överklagat Polisens avslagsbeslut till kammarrätten. Men domstolen har tidigare avslagit ett liknande överklagande som gällde handlingar som sjukhuset Nya Karolinska hade utväxlat med en extern konsult, berättar Olle Lundin.
– I det fallet köpte man myndighetens resonemang rakt av. Det är väldigt märkligt, och det blir ett enkelt sätt för myndigheter att lägga locket på som går stick i stäv med hela tanken bakom offentlighetsprincipen. Man skulle behöva få upp den här frågan till Högsta förvaltningsdomstolen.

Vi har gett Polismyndigheten möjlighet att kommentera Olle Lundins kritik, men myndigheten avstår eftersom man vill avvakta kammarrättens
dom i målet. 

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Annons
Annons

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst