2002 var Göran Persson statsminister, eurosedlar och euromynt hade lanserats bara några månader tidigare, och Göteborgskravallerna hade skakat Sverige mindre än ett år tidigare. Mycket har hänt i samhället sedan 2002. Det är däremot en sak som inte har ändrats: aspirantlönen.

Satt i relation till inflation och kostnadsutveckling, räcker inte en ersättning satt för drygt 20 år sedan långt i dagens ekonomi. Enligt SCB innebär dagens 15.000 kronor innan skatt en reallönesänkning på 29,68%.

Aspiranten är en del av polisutbildningen. Det innebär inte att man borde vara överlycklig över att få betalt för ett arbete man faktiskt utför. Enligt Polisförordningen 2 §, har en aspirant samma befogenheter och skyldigheter som sina kollegor. Det är inte bara formalia, tomma ord, det betyder faktiskt något. Det betyder att du har ett ansvar som ska tas på största allvar.

Att vilja ha fler poliser är en populär åsikt i Sverige i dag. Att inte höja aspirantlönen på över 20 år säger däremot något helt annat. Det säger att vi vill ha färre poliser. Det säger att för att bli polis ska du klara sex månader med en rejält sänkt månadsinkomst. Missförstå mig inte, aspiranter löser det, det har de gjort i 20 år. ”Man har ju besparingar.” Sen finns det kanske familj som kan låna en lite pengar.

Fråga dig själv, hade du klarat månaden på 10.500? Jag frågade mina klasskompisar på polisutbildningen i Borås. Mer än 60% av de jag frågade hade mer när de studerade än under aspiranten. Personligen får jag över 16 000 i månaden i studiemedel. Visst, allt är inte bidrag, men totalt sett är det en summa man klarar sig på. De som drabbas hårdast av aspirantens låga ersättning är de som myndigheten själva säger sig eftersöka mest: personer med erfarenhet. Dessa personer har ofta familj, hus, barn och mer utgifter på köpet. Flertalet aspiranter jag har frågat beskriver det som en mycket påfrestande situation. Aspiranten är också full arbetstid, vilket tar bort möjligheten till extraarbete. Det är en extrainkomst många studenter med lite pusslande löser.

Vissa arbetsplatser ser aspiranter som en belastning, andra ser dem som en möjlighet att få lätta på den enorma arbetsbörda som svensk polis har burit på under allt för många år. Vi är många studenter som vill ge allt för våra framtida kollegor och samhället. För att säkerställa att framtida kollegor vill fortsätta söka sig till Polisen måste aspirantlönen upp. En aspirantlön som var 15.000 kronor år 2002, skulle i dag motsvaras av cirka 22.000. Polismyndigheten har insett att 15.000 är för lite, men bara i Stockholm. För Stockholmsaspiranterna införde man 2022 ett fast lönetillägg på 5.000 kronor i månaden.

Tro mig, det är inte bara Stockholm som fått högre utgifter på 20 år. Även i resten av landet har vi känt av höjda priser på el, bränsle och mat. En nationell nivå på 20.000 i månaden hade legat i linje med inflationen. Det hade helt ärligt känts ganska rimligt också. Om den inte ska höjas nu så återstår ju frågan – när då?

Martin Ahang Lindberg, student på polisutbildningen termin två i Borås