Utländsk bakgrund kan bli större nackdel

Säpo vill att säkerhetsprövningen skärps när personer med koppling till utlandet prövas för känsliga befattningar, till exempel som polis. Facken ser rättssäkerhetsproblem om utredningsbördan hamnar på den enskilde.
19 januari 2023, 09:32

Dubbelt medborgarskap, familjeband till utlandet eller betydande ägarintressen i ett annat land. Det är exempel på omständigheter som ska vägas in i den sårbarhetsbedömning som görs när personer söker jobb i säkerhetskänsliga verksamheter. Men Säkerhetspolisen, Säpo, tycker att många arbetsgivare tar för lätt på den uppgiften. Därför har man gjort en hemställan till regeringen om skärpta regler i säkerhetsskyddsförordningen. Det gäller särskilt personer med koppling till ”länder som bedriver säkerhetshotande verksamhet i Sverige”. Om förslaget blir verklighet kommer färre personer i denna grupp att bli godkända för säkerhetsklassade anställningar, skriver Säpo.

Dubbelt medborgarskap är en viktig faktor att väga in vid säkerhetsprövning, enligt Säpo. Bland annat finns det ”länder med uttrycklig nationell lagstiftning som tvingar landets medborgare, oavsett var i världen de befinner sig, att samarbeta med hemlandets säkerhets- och underrättelsetjänster”. En annan problematik är att auktoritära stater kan sätta press på personer i Sverige genom att hota med repressalier mot familjemedlemmar i ursprungslandet. Det här är omständigheter som redan i dag ska vägas in vid säkerhetsprövning. Men Säpo upplever att arbetsgivare drar sig för att göra det, eftersom det kan framstå som diskriminerande att lyfta frågor om sårbarhet kopplad till utländsk bakgrund.

En anställd kan alltså, också efter lång och lojal tjänstgöring, underkännas i en säkerhetsprövning av orsaker som ligger helt bortom den egna kontrollen.

Ett annat problem, enligt Säpo, är att det kan vara svårt att göra bakgrundskontroller av personer med utländsk anknytning. Det är myndighetens erfarenhet att arbetsgivare snarare godkänner den kontrollerade på ett otillräckligt bakgrundsunderlag än underkänner med hänvisning till ett otillräckligt underlag. Myndigheten vill att reglerna ska ändras så att det blir tydligt att det är den prövade personen som ansvarar för att alla relevanta uppgifter kommer fram i utredningen, och att personen ska bli underkänd i säkerhetsprövningen om underlaget brister. 

Tillägg till säkerhetsskyddsförordningen som Säpo önskar:

  1. Uppgifter om utländskt medborgarskap och anknytning till utlandet ska alltid finnas med i den grundutredning som ingår i säkerhetsprövningen.
  2. Det är den enskilda som prövas som ansvarar för att lämna alla uppgifter som kan ha betydelse för prövningen.
  3. Uppgifterna i utredningen måste bedömas som tillförlitliga oavsett om de härstammar från Sverige eller utlandet.
  4. Avsaknad av tillförlitliga uppgifter eller andra brister i utredningen utgör hinder mot en godkänd säkerhetsprövning.
  5. När den som prövas har utländskt medborgarskap eller annan anknytning till utlandet, ska vid bedömningen särskild vikt läggas vid det säkerhetshot mot Sverige som landet i fråga utgör.
Källa: Säpos hemställan till regeringen, ”Skärpta krav på underlag vid säkerhetsprövning”, diarienummer 2021-18945-5.

Säpos hemställan har varit ute på remiss och flera myndigheter välkomnar en skärpning av regelverket men tycker samtidigt att de föreslagna reglerna är otydliga. Vad exakt avses med ”anknytning” till utlandet? När är en uppgift att bedöma som ”tillförlitlig”? Och hur ska arbetsgivarna avgöra vilka länder som utgör ett säkerhetshot mot Sverige?

Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, tror att arbetsgivare behöver bättre verktyg för att verifiera uppgifter som kommer fram i utredningarna, annars är risken att ”kompetent arbetskraft väljs bort enbart på grund av att säkerhetsprövande organisation inte har resurser eller möjligheter att undersöka eller verifiera uppgifter från den säkerhetsprövade”. Diskrimineringsombudsmannen pekar på att otydliga regler kan leda till att säkerhetsprövningen sker på osakliga grunder.

Flera fackförbund riktar kritik mot förslaget. TCO och Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR, där Polisförbundet ingår, tillhör motståndarna. Att lägga utredningsansvaret på den enskilda är ett hot mot rättssäkerheten, anser OFR bland annat. Man pekar också på att det föreslagna regelverket ”i större utsträckning än tidigare skapar en osäkerhet för den som redan har godkänts i en säkerhetsprövning, beroende på om det land man har en anknytning till ändrar sin relation till Sverige och hur den relationen bedöms. En anställd kan alltså, också efter lång och lojal tjänstgöring, underkännas i en säkerhetsprövning av orsaker som ligger helt bortom den egna kontrollen”, skriver OFR.

Polismyndigheten tycker att Säpos förslag bör genomföras, men vill se ett förtydligande. ”På det sätt som bestämmelsen är formulerad kan det uppfattas som att en person med anknytning till eller medborgarskap i ett land som utgör ett säkerhetshot mot Sverige i princip inte kan godkännas vid säkerhetsprövningen”. När Polismyndigheten beskriver konsekvenserna av förslaget för den egna verksamheten påpekar man att det kan innebära att färre personer godkänns vid säkerhetsprövningen. Sannolikt kommer det leda till att fler anställningsbeslut överklagas. Och eftersom ändringarna även omfattar den uppföljande löpande säkerhetsprövningen kan det också medföra fler arbetsrättsliga tvister för Polismyndigheten.

Nu fortsätter beredningen av Säpos hemställan inom regeringskansliet. Inget beslut är fattat ännu.  

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Annons

Annons

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst