Björn Johnsson, regionalt samordnande huvudskyddsombud i Väst, förstår att den nya rutinen från arbetsgivaren väcker frågor. Vad gäller till exempel om poliser är först på plats efter en olycka med elbilar?
– Kommer man fram och det sitter barn i baksätet på ett krockskadat elfordon så kommer man ju arbeta med att få ut dem. Det livräddande uppdraget går först.

Björn Johnsson, regionalt samordnande huvudskyddsombud i Väst.
Och om det inte är en sådan nödsituation?
– Då handlar det om att frysa läget och avvakta räddningstjänsten. Få bort människor från platsen, spärra av, hålla avståndet och utöka det om man ser att bilen börjar brinna.
”Att vistas i närheten av ett skadat elfordon är förenat med allvarlig risk för liv och hälsa”, står det i den nya rutinen. Hur känt är det bland poliser?
– Jag tror att det finns en medvetenhet om risker vid brand i elfordon. Men att de här bilarna kan bli strömförande på grund av krockskador tror jag inte att så många känner till.
Det var i mitten av januari i år som Björn Johnsson fick oroande signaler från skyddsombud och anställda som hanterar beslagtagna fordon, till exempel bilinspektörer och forensiker. De kände sig tveksamma till att arbeta med krockskadade elbilar, eftersom de såg en risk att bilarna kunde bli strömförande. Och enligt Björn Johnsson är mycket okänt kring dessa risker.
– Det finns väldigt lite forskning. Men branschen, och då menar jag motorverkstäder och elektriker med flera, tar det här på största allvar.
Enligt biltillverkarna finns det system som gör att bilen blir strömlös om man krockar. Men Björn Johnsson tycker att arbetsgivaren måste säkerställa att det verkligen är så.
– De fordon vi hanterar är ofta svårt demolerade. Vi har till och med exempel på bilar som har blivit påskjutna, och det finns ingen som tar ansvar för att systemen fungerar under sådana omständigheter.
Elbilsfaror enligt den nya rutinen
- Vid en elbilsbrand kan mycket giftiga gaser frigöras. Dessa är i höga koncentrationer dödliga och redan vid kortvarig exponering med låg koncentration skadliga.
- Polismyndighetens uniformer utgör inte ett skydd mot dessa gaser.
- Gifterna i gasform tas upp av huden.
- Skyddsmask 90 ger inte erforderligt skydd.
- Elbilar innehåller högvoltsbatterier där den elektriska spänningen kan uppgå till 900 volt eller mer. En elchock med denna styrka är dödlig.
- Skador på elfordon kan medföra att säkerhetssystem inte längre fungerar. Ett skadat elfordon ska därför betraktas som strömförande till dess att motsatsen säkerställts.
Källa: Polismyndighetens rutin för hantering av skadade elfordon, 27 januari 2023.
Den 12 januari i år fattade Björn Johnsson ett beslut om skyddsombudsstopp på allt arbete med ”elfordon som har utsatts för krockskada, brand eller annan yttre påverkan”. Beslutet gällde både yttre polisers arbete vid trafikolyckor och det arbete som görs med beslagtagna fordon i Polisens lokaler. Arbetsgivaren inledde ett arbete i frågan och Björn Johnsson hävde stoppet när det kom nya rutiner både nationellt och regionalt i Väst i slutet av januari.
– Vi bedömer att de nya rutinerna är tillräckligt bra i det akuta läget. Men vi är väl införstådda med att det kommer att krävas utbildning och mer information kring de här frågorna.
Magnus Kark är insatsledare vid Storstockholms brandförsvar och kunnig om hur räddningstjänsten agerar vid trafikolyckor med elbilar.
– Man kan aldrig bortse från någonting egentligen när det är krockat, men vi ser ingen större risk att få ström i oss bara för att det är en elbil. Sen ska man alltid iaktta försiktighet och inte röra batterier eller kablage, men i nuläget gör vi ingen större sak av att det är en elbil utifrån elriskerna, sedan finns det ju andra risker vid brand.
Ni kollar inte om bilen är strömförande innan ni tar i den?
– Nej, sitter det folk där i som behöver hjälp då agerar vi. Vi petar inte på kablar och så, det gör vi ju aldrig, men det är än viktigare med elbilar eftersom det är ganska mycket kraft i batterierna.
Känner du till något fall där blåljuspersonal har blivit skadad av en elstöt från ett krockskadat elfordon?
– Nej. Nu sitter jag inte på alla fakta. Men jag har inte hört talas om det.
Vad gäller krockskadade elbilar som tas i beslag framgår det av Polisens nya nationella rutin att uppställning ska göras på särskild karantänsplats utomhus. Fordonet ska skyltas upp med ”Elfordon/Varning högvoltsfordon”. Det framgår också att skyddsutrustning ska finnas tillgänglig i närheten:
- Skyddshandskar för starkström.
- Skyddsglasögon.
- S-krok för att kunna knuffa undan person som har fastnat i spänningskramp, alternativt blivit utsatt för ljusbåge.
Dessutom ska en auktoriserad märkesverkstad kontaktas för konsultation, teknisk undersökning och frånkoppling av högvoltsystemet innan ett skadat elfordon flyttas, hanteras eller undersöks av medarbetare vid Polisen. Ensamarbete är inte tillåtet och branschstandarden Säker hantering av högvoltssystem i elfordon ska följas.
Parallellt med detta genomför Arbetsmiljöverket en granskning av Polisen som gäller risker vid brand i fordon med alternativa drivmedel, alltså bland annat elbilar. Den 13 januari i år beslutade Arbetsmiljöverket om ett föreläggande med hot om vite på en halv miljon kronor. Kravet är att Polisen ska bedöma riskerna för ohälsa och olycksfall i arbete som sker i samband med bränder i den här typen av fordon. Utifrån riskbedömningen ska Polisen också föreslå åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall.
Bakgrunden till föreläggandet är en inspektion som Arbetsmiljöverket genomförde hos Polisen under våren 2022 efter en 6:6 a-anmälan från ett huvudskyddsombud i Stockholm. Vid inspektionen kom det fram att arbetsgivaren är medveten om att det föreligger allvarliga risker med det aktuella arbetet, men att man inte hade bedömt riskerna eller tagit fram en handlingsplan med åtgärder kopplade till de bedömda riskerna.
I höstas underrättade Arbetsmiljöverket Polisen om ett kommande föreläggande i frågan. Polisen svarade då att man inte har något ansvar för att ”arbeta med fordonsbränder”, eftersom det är en uppgift som ligger på kommunernas räddningstjänst. Därför menade Polisen att det planerade föreläggandet var missriktat. Man sade sig ändå ha för avsikt att berätta för medarbetarna om ”det polisiära uppdraget i samband med olyckor och därigenom minska risken för att enskilda medarbetare utsätter sig för fara genom att utföra sådana arbetsuppgifter som det inte ankommer på myndigheten att utföra”.
Arbetsmiljöverket köpte inte det resonemanget utan pekade på att poliser i yttre tjänst ibland arbetar i samband med bränder i fordon med alternativa drivmedel, till exempel när de hjälper till att skapa fri väg åt räddningstjänsten och upprätthåller avspärrningar. Därför stod verket fast vid sitt föreläggande som ska vara uppfyllt senast den 2 maj i år.
Polistidningen har sökt ansvarig på Polisen men ännu inte fått svar.