Lite tilltufsad av livet och lätt alkoholiserad kanske, men ändå den självklara hjälten i dramat. Kriminalpolisen har en stark ställning i populärkulturen. Och inte bara där, utan även i unga vuxnas bild av polisyrket, om man ska tro en färsk undersökning från Polisförbundet. ”Föreställ dig att du var polis, vilken sorts polis skulle du då vara?” 1 000 personer i åldrarna 18–30 år fick frågan, och störst andel (45 procent) valde svarsalternativet ”utredare som utreder brott”. Det gav utredarfunktionen en klar förstaplats i undersökningen. Tvåa kom ”kriminaltekniker som undersöker brottsplatser och säkrar spår”, medan ”ingripandepolis som patrullerar och åker på utryckningar” fick nöja sig med delad tredjeplats tillsammans med ”förundersökningsledare som samordnar förundersökningar om misstänkta brott”.
FRÅGA
Föreställ dig att du var polis, vilken sorts polis skulle du då vara? Så här svarade 1.000 personer i åldrarna 18-30 i en undersökning av Polisförbundet våren 2022.
Utredare må vara det ultimata polisjobbet i allmänhetens ögon, men bland poliser har funktionens status dalat under lång tid. Det säger Lena Matthijs, tidigare polischef och numera adjunkt vid polisutbildningen i Borås. Hon jämför med hur det såg ut på sent 1980-tal när hon var ny i yrket.
– Då hette det fortfarande kriminalpolis och ordningspolis, och det sågs som en befordran att lämna ordningen för krim. Där inne hade poliserna kostym i stället för uniform, högre lön och fler privilegier.
Lena Matthijs, adjunkt polisutbildningen i Borås
Foto: Jan Töve
För krimmarna var det goda år, men ordningspoliserna hade det värre.
– I yttre tjänst blev man kvar om ens kompetens bara räckte till att köra fyllon. Det var en vanlig uppfattning.
I dåtidens rotelsystem fick många poliser sitt första utredarjobb på en allmän utredningsrotel (motsvarande mängdbrott). I bästa fall kröntes karriären ett antal år senare med en anställning på våldsroteln (motsvarande grova brott). Det säger Patrik Ivert som är polis sedan 30 år och numera jobbar som tillväxtsamordnare i region Väst.
– På våldsroteln fanns the best of the best. Och började man som ny på en allmän utredningsrotel så ansträngde man sig från första utredningen för att avancera genom rotelhierarkin och slutligen få en chans att komma till hjältarna på våld.
Men varför har då statusen dalat? En sak som är intressant att titta på, enligt Lena Matthijs, är könsfördelningen bland utredare. Utredarfunktionen har gått från att vara mansdominerad till att bli kvinnodominerad (se faktaruta ”Vilka utreder?”).
– Då sjunker lön och status. Så är det i alla yrken. Man kan se samma sak bland läkare och jurister i dag.
För Polisens del började det på 1990-talet, enligt henne, när det blev vanligare med kvinnliga poliser generellt. Efter några år blev en del av dem gravida och fick barn. De fick svårt att jobba skift, så vart skulle de ta vägen? Jo, till utredningen.
– Under hela 90-talet var det unga kvinnor och äldre män på utredningsenheterna. Männen hade jobbat på krim i 30 år, var högpresterande och inte den typen som tog pappaledighet. De jobbade med de tunga ärendena och hade fortsatt hög status.
Men under 00-talet började veteranerna gå i pension, och påläggskalvarna stod inte i kö på samma sätt som tidigare, enligt Lena Matthijs. Bland annat eftersom kullarna på polisutbildningen hade varit små eller obefintliga under 80-talets slut och delar av 90-talet.
– Så när de gamla utredarna skulle ersättas var det inte längre konkurrens om platserna. I stället fick man fylla på med gravida poliser eller kollegor som inte fungerade i yttre tjänst. Senare tog man in civila, som ofta var kvinnor de med, vilket sänkte statusen ännu mer.
Vilka utreder?
Polisiära utredare:
2.071 kvinnor
2.050 män
Civila utredare:
1.418 kvinnor
326 män
Samtliga utredare:
3.489 kvinnor
2.376 män
Källa: Polismyndigheten, HR-avdelningen
Polisernas flykt från utredningssidan hänger också ihop med en allmän flykt från det som Lena Matthijs kallar Polismyndighetens basplatta.
– På 90-talet jobbade en överväldigande majoritet av alla poliser i plattan, alltså inom IGV och utredning. 15 år senare hade stora delar av plattan dränerats upp i en massa specialisttjänster på regional och nationell nivå.
Patrik Ivert delar den bilden, men poängterar att det inte är något unikt för Polisen utan en allmän trend på arbetsmarknaden.
– Fler och fler väljer att söka sig till arbetsuppgifter som handlar om att vägleda och stödja någon annan i hur den ska utföra kärnuppdraget.
Många väljer bort jobben som innebär direktkontakt med allmänheten. Poliser har gått till specialbefattningar vid polisregionerna eller till funktioner som handlar om att utveckla polisuppdraget (till exempel på Noa eller regionkanslierna), till att jobba med kompetensutveckling (HRavdelningen) eller syssla med lokal- och fordonsfrågor (ekonomiavdelningen).
– De har inte i tillräckligt stor omfattning sökt sig till uppgiften att utreda brott och åka på larm när något händer.
Vems fel är det då? I slutändan faller det alltid tillbaka på arbetsgivaren, enligt Patrik Ivert. Rörelsen bort från kärnuppdraget hade aldrig kunnat ske om inte arbetsgivaren hade skapat en sådan rik flora av stödoch utvecklingsfunktioner att söka sig till. Och den har eldats på av löneskillnader.
– Vi har hamnat i ett läge där lönen för en mängdbrottsutredare många gånger är lägre än för medarbetare som arbetar i stödjande funktioner, ofta på kanslier eller nationella avdelningar.
Vad gäller yttre tjänst tycker han sig se en vändning.
– I Väst har vi ibland svårt att bemanna vissa kanslifunktioner, till exempel handläggare, samordnare eller operativa planerare. Många poliser gör bedömningen att under de kommande åren finns det större förutsättningar för en god löneutveckling i yttre tjänst i lopo, vilket också har varit en medveten satsning från arbetsgivaren.
Är det lösningen för utredningssidan också? Höjda löner?
– För att få fler att intressera sig för utredning och få dem att stanna kvar där så är lönen en del. En annan är utbildning. I dag har du större möjligheter att förkovra dig i ditt yrke om du jobbar i yttre tjänst, oavsett om det är på lopo, på en regional operativ enhet eller specialenhet. Som utredare kan du ha jobbat i 10–15 år utan att ha fått en enda utbildning för brottsutredare.
”Vi ska bara leverera”
Piskan viner över utredarna när resultaten behöver förbättras. Men var är morötterna? undrar polisen och utredaren Erik Wisén Lindskog. Inga lönesatsningar, ingen fortbildning och allt tyngre ärenden att hantera.
Ska krim vara en arbetsplats som poliser strävar mot, eller bara ett ställe där de hamnar när de har blivit skadade, gravida eller misstänkta för brott? Erik Wisén Lindskog jobbar som mängdbrottsutredare i Falkenberg och trivs bra med sina arbetsuppgifter. Men han upplever att utredarfunktionen har tappat mycket av sin attraktionskraft bland kollegor i allmänhet. Den är också märkligt osynlig i Polismyndighetens kommunikation.
– Tittar man till exempel på kampanjer för att få folk att söka till polisutbildningen så är det helikoptrar, hundar, blåljus, båtar och uniformer. Vi är också en del av kärnverksamheten men uppmärksammas aldrig.
Erik Wisén Lindskog, utredare
Han har jobbat som utredare sedan 2016 och kan inte se att arbetsgivaren har gjort något för att göra funktionen mer attraktiv under den tiden. Bristen på fortbildning är en av många källor till irritation.
– Jag hade jobbat i flera år när jag till slut fick gå Utredning grund. Så det är inte som att utbildningsinsatserna haglar runt oss.
Fördelningen av polislönesatsningen 2020 är en annan tagg i hjärtat.
– De som jobbade blått fick 3 000 kronor mer och vi fick ingenting.
I år görs en satsning på höjt ob som han tycker att kollegorna i yttre tjänst förtjänar, men som inte heller den kommer utredarna till del. En utredare slipper visserligen jobba nätter i kyla och regn, men jobbet är tungt på andra sätt.
– Man tar jobbet med sig hem på ett helt annat sätt än vad jag upplevde på utryckningen.
Inte minst nu när enheten för grova brott kan vara så överbelastad att mängdbrott får ta över också tyngre ärenden. Han har själv utrett ett fall med en busschaufför som blev allvarligt knivskuren när han konfronterade en klottrare. Från början rubricerades det som mordförsök, men det gick sedan till åtal som grov misshandel. I det ärendet var han i praktiken ensam utredare.
– Jag skulle nog uppskatta att jag har legat vaken 25–30 nätter och tänkt, funderat och mått dåligt över det fallet. Det gjordes så många missar initialt som inte gick att hämta hem.
Av olika skäl drog utredningen ut på tiden så länge att den unge misstänkte hann släppas ur både häkte och LVU-vård. På fri fot blev han misstänkt för en ny liknande händelse.
– Jag fick så dåligt samvete eftersom jag hade ett pågående ärende mot honom som inte hade blivit färdigt.
HR: Utredarna först i kö för ny utbildning
Regionerna är fria att styra polislönesatsningar mot utredningssidan. Och när Polisen gör om sitt system för fortbildning prioriteras utredarna. Det säger Tomas Rosenberg, sektionschef på Polisens HR-avdelning.
Arbetsgivaren är medveten om att det finns ett missnöje bland utredare när det gäller fortbildning. Myndigheten håller på att se över hela sitt system för kompetensutveckling. Och först ut är ett nytt utbildningsprogram för utredare som ska sjösättas i januari 2024. Det säger Tomas Rosenberg, som är sektionschef på HR-avdelningen.
– Vi försöker skapa en struktur som ger tillgång till utbildning när och där den behövs. Vi vill komma bort från att man ska behöva invänta en viss kursstart och att kurser blir fulla så att man får vänta ytterligare.
Tomas Rosenberg, sektionschef HR-avdelningen
Foto: Anna Hermansson
I det nya systemet ska mer av utbildningen ske digitalt. Då kan de anställda påbörja en utbildning när de själva vill, eftersom kurserna innehåller moment som man kan göra helt på egen hand. Andra moment utförs i grupp med en lärare, fast då på distans över nätet.
– Sedan kommer det säkert behövas vanlig utbildning också där man träffas för att sitta och resonera. Men det ska inte alltid krävas att man åker i väg till ett annat ställe, för vi vet att bland utredarna finns många småbarnsföräldrar som vill ha mer tillgängliga utbildningar och mer flexibla utbildningsformer.
Enligt förslaget som har tagits fram på HR-avdelningen, och som börjar testas under 2023, ska den nya utbildningen bestå av åtta block, där varje block består av flera kurser. De första fyra blocken motsvarar ungefär brottsutredarutbildningen för civilanställda som i dagsläget är tio veckor på universitetet. Block fem till sju ger mer fördjupning. Och block åtta är tänkt som en specialisering där man kan välja bland de specialistkurser som finns redan i dag: avancerad barnförhörsutbildning, FLO, operativ analytiker i förundersökning, utredningsledare med mera.
Frågan om fortbildning är nära kopplad till systemet för karriär- och utvecklingsvägar, Kuv, som håller på att tas fram inom Polisen. Snart finns ett Kuv-system på plats för yttre tjänst i lokalpolisområdena, men motsvarigheten för utredare dröjer. Det säger Manne Jönsson som är tillförordnad enhetschef för Utvecklingscentrum Stockholm.
– Vi har fått i uppdrag att ta fram ett förslag på hur man kan bygga en Kuv för
utredningssidan. Men arbetet har delvis lagts åt sidan i väntan på att Kuv:en för yttre tjänst ska bli klar.
Det UC Stockholm har gjort hittills är att man har föreslagit en kompetensprofil för grundnivån inom utredning och lagföring. Den avser utredare på lokalpolisområden som jobbar med mängdbrott.
– Det är där vi har börjat och sedan ser vi olika utbildnings- och färdighetssteg där man bygger på med jouruppdraget, brott i nära relation, grova brott, hemliga tvångsmedel, straffskärpningsregler, förverkande av brottsvinster och så vidare, säger Manne Jönsson.
Fortbildning och karriärvägar i all ära. Men vad kan utredare räkna med för löneutveckling framöver? Mycket av de senaste årens polislönesatsningar har träffat yngre poliser i yttre tjänst. När ska mer erfarna utredare få sitt? Tomas Rosenberg på HR poängterar att polislönesatsningarna inte har varit riktade mot yttre tjänst specifikt.
– Fokus har legat på dem med lägst löner. Vi har velat höja bottenplattan, bland annat för att få upp ingångslönerna och göra yrket attraktivt att söka sig till. Den ambitionen har gjort att satsningarna främst träffat yttre tjänst i lokalpolisområdena, men även mängdbrottsutredare.
Hur ser du på risken att utredare slutar när de blir utan lönepåslag?
– I den senaste satsningen har vi bestämt partsgemensamt att det är kompetensförsörjningsbehoven i regionerna som ska styra var pengarna hamnar. Och ser regionerna att man riskerar att tappa kompetens inom en viss funktion så förutsätter jag att de riktar polislönesatsningen dit.
Höjningen av obtillägget som görs nu – är inte det ännu en satsning som missar utredarna?
– Vi arbetar för en mer verksamhetsanpassad arbetstid, vilket innebär att det är fler och fler utredare som jobbar kvällar och helger, och ob-tillägget träffar därigenom även utredare.
För grova brott-utredare är beredskapstillägg en viktig fråga. Finns det några planer på att höja det?
– Jag tror att det pågår ett partsgemensamt arbete kring det, men det finns inga beslut och då är det inte offentligt. Men jag vet att det har varit uppe till diskussion.
Vissa menar att utredarrollen är väldigt osynlig när Polismyndigheten marknadsför polisyrket – att det bara är bilder på uniformer, blåljus, hundar och helikoptrar. Ligger det något i den kritiken?
– Det kan säkert upplevas så eftersom det är mer iögonfallande med blåljus som blinkar och poliser i uniform än exempelvis en förhörssituation. Men går du tillbaka och tittar på våra kampanjer så kan du se att det även finns bilder på utredare och spanare som inte är polisklädda. Och det har blivit mer tydligt nu när vi rekryterar till den funktionsinriktade polisutbildningen.
Facket: Utredarna har blivit för osynliga
Polisförbundet har inte lyft utredarfunktionen tillräckligt i sin kommunikation. Men de ensidiga lönesatsningarna på yttre tjänst får arbetsgivaren ta ansvar för, enligt förbundets ordförande Katharina von Sydow.
I november förra året släppte Polisförbundet en rapport om utredarnas situation. Enligt den planerar nästan varannan polisiär utredare att lämna Polismyndigheten. Lönen är för låg, karriärvägarna för få och arbetsbelastningen för hög, anser många. När förbundet twittrade om rapporten svarade en av förbundets medlemmar som jobbar på utredningssidan. ”Ni har varit part i förhandlingarna sedan Hedenhös tid Hur ser ni på ert eget ansvar?” Polistidningen tog frågan vidare till förbundsordförande Katharina von Sydow.
– Jag är inte säker på vad han menar, men jag vet att arbetsgivarens ensidiga lönesatsning 2020 fortfarande är en stor fråga för många medlemmar. Där hamnade en stor del av polislönepengarna på yttre tjänst, medan utredare och andra funktioner i vissa fall fick noll.
Katharina von Sydow, ordförande Polisförbundet
När nästa omgång av de pengarna skulle fördelas bjöds Polisförbundet in till förhandling, men den slutade i oenighet. Arbetsgivaren gjorde då fördelningen enligt sitt eget slutbud, vilket återigen gav en slagsida mot yttre tjänst, även om fördelningen blev jämnare än året innan.
Polisförbundet tappade inflytande över polislönesatsningen de här åren. Hur kunde det bli så?
– Vi har hela tiden varit tydliga med att hela polisyrket ska uppvärderas. Arbetsgivaren å sin sida var väldigt tydlig med att den ville prioritera yttre tjänst. I en förhandling måste båda parter ge och ta, om det inte sker så blir det ingen förhandling.
Politikernas satsning på polislöner är ju en framgång för Polisförbundet, men pengarna kom med pekpinnar om att prioritera yttre personal. Var det något som gick snett i ert lobbyarbete?
– Nej, vi har fått igenom satsningar på tre gånger 360 miljoner kronor och nu tre gånger 400 miljoner. Och av dessa är det bara en omgång som arbetsgivaren har fördelat helt efter eget huvud. Ur den synvinkeln tycker jag att det är ett mycket lyckat opinionsarbete.
Kan utredarna räkna med bättre tilldelning när polislönepengarna för 2022 fördelas?
– Det får du fråga förbundsregionerna om för pengarna förhandlas och fördelas regionalt. Men vi har en nationell överenskommelse som handlar om att satsa på hela polisyrket, så det finns förutsättningar att lägga pengarna på utredarna om behoven är störst där.
Samtidigt går mycket av pengarna för 2023 och 2024 till att höja ob-tillägget. Vad säger du till utredarna som tycker att det är ännu en satsning på yttre tjänst?
– Vi har väldigt många bifallna motioner till vår kongress om att förbundet ska arbeta för höjt ob-tillägg. Men vi jobbar ju för att även utredare ska uppvärderas, alltså ha en grundlön som är adekvat.
I ett avseende är Katharina von Sydow självkritisk. Utredare, spanare och andra ickeuniformerade poliser har blivit för osynliga i den allmänna debatten, och Polisförbundet bär en del av skulden för det.
– Men det är inte bara vi utan även Polistidningen, media i stort och Polismyndighetens attraherakampanj som mest visar poliser i uniform. Vi måste alla bli bättre på att skildra hela yrket.
Hur ska ni göra det?
– Genom att visa utredning och spaning i bilder, även om det kanske kräver en förklarande bildtext. Och att prata om att vi är ett lag där alla funktioner behövs.
