December 2022. Det är utsättning på polisstationen i Tumba söder om Stockholm. Tolv poliser, från Örnsköldsvik i norr till Södertälje i söder, har samlats för att delta i insats Julefrid. Tajmningen är naturlig, enligt insatsledare Anders Wallner.
– Vi vet att anmälningarna ökar jul och nyår, så det är en vettig tid på året att gå ut och uppmana människor att ringa Polisen när de hör bråk hos grannen.
Vissa av poliserna har kommit hit specifikt för Julefrid, andra ingår i den större kommendering som stöttar huvudstadens underbemannade poliskår.
– Superkul med ett blandat gäng. Syftet är ju att utveckla nya metoder, och det är ännu bättre om vi kan sprida dem till andra delar av landet, säger Anders som till vardags är ingripandepolis här i lokalpolisområde Botkyrka.
En halvtimma senare står Sundsvallspoliserna Minna Östlin och Pär Andersson i hissen på väg upp i ett hyreshus i stadsdelen Fittja. De kom till Stockholm i går och deras kunskaper om Fittja är så gott som obefintliga, men de vet att de ska knacka dörr på elfte våningen.
– En blind leder en blind, konstaterar Minna. Men vi är bra på att winga det, eller hur Pär?
I händerna har de var sin bunt broschyrer om våld i nära relationer.
– Man känner sig som ett Jehovas vittne, säger Pär när hissdörrarna öppnar sig mot en dyster korridor och rader av anonyma lägenhetsdörrar.
Här i LPO Botkyrka bor många invandrare. Och en sak som nämndes på utsättningen är att man kan behöva informera om att våld inom familjen faktiskt är brottsligt och en fråga för Polisen. Det är också förvånansvärt många som inte kan larmnumret 112, så det kan vara bra att påminna om.
Minna och Pär antecknar det första lägenhetsnumret, harklar struparna och knackar på. Åsynen av två uniformerade poliser utanför dörren väcker väldigt olika reaktioner bland de boende. Hos vissa kan man se katastroftankarna dra som en mörk skugga över anletsdragen. Kanske har de barn som just nu är på väg hem från skolan och måste passera knarklangarna som står på rad utanför Fittja centrum. Andra ser påkomna ut och man undrar vilka aktiviteter som pågick här innan dörrklockan ljöd. Och så finns det de som bara är glada att någon äntligen ringer på och vill snacka.
Radioamatören Ulf har bott i Fittja hela sitt liv och delar lägenhet med sin hund och sin katt. Han lyssnar tålmodigt när Minna och Pär förklarar sitt ärende och lämnar över sin broschyr. Men sedan vill han snacka om Rakel. Skulle de kunna anropa en kollega ända hemma i Norrland om de fick hemlängtan? undrar han.
– Jo, det går nog, svarar Pär och försöker styra tillbaka samtalet till ämnet för insatsen: Har du kanske hört något bråk i grannlägenheterna på senaste tiden?
Det har inte Ulf men så är han mest upptagen med att lyssna på kortvåg och mixtra med sina antenner. Minna och Pär tackar för sig och går vidare. På våningsplanen under går andra patruller från dörr till dörr precis som de.
Inspirationen till Julefrid kommer från ett reportage i Polistidningen om hur poliser i Arvika har jobbat mot våld i nära relationer. Där har man testat både dold spaning och öppen närvaro kring adresser där man misstänker att kvinnor utsätts för våld. Konceptet har inte utvärderats på nationell nivå men sprider sig från lopo till lopo bland poliser som är engagerade i problematiken.
För Botkyrkas del är det andra året med Julefrid och metoden har förfinats sedan premiären 2021. Anders Wallner uppskattar att han har lagt ungefär två arbetspass på underrättelsearbete inför insatsen. Han har plöjt gamla anmälningar, domar och ”Gryningsmarkerade” händelserapporter i jakt på möjliga hot spots att jobba mot. Gryning är Stockholmspolisens initiativ mot brott i nära relationer och alla ärenden med misstänkt BIN-koppling ska flaggas i systemet.
På ytan är Julefrid en allmän informationskampanj där poliser knackar dörr för att upplysa invånarna om vad de kan göra om de hör dunsar och skrik från grannen. Men i varje fastighet som besöks finns åtminstone en BIN-flaggad lägenhet. Dörrknackningen genomförs i hela huset enligt en viss tågordning, förklarar Anders.
– På slutet återvänder vi till den flaggade lägenheten. Där lyssnar vi utanför innan vi knackar på. Om personerna öppnar försöker vi vara extra uppmärksamma på hur de beter sig och hur det ser ut inne i lägenheten.
Förhoppningen är att man genom grannars vittnesmål och egna iakttagelser kan bygga upp tillräcklig misstanke för att kliva in i lägenheten och utreda brott.
I bilen på vägen mellan två adresser kommer Anders Wallner och kollegan Mia Jonsson* in på de värderingar som finns kring relationsbrott inom Polisen.
– Det har blivit bättre men fortfarande kan man höra kollegor klaga över att de har varit fast på ett ”BIN-haveri” hela passet, säger Mia.
Anders har svårt att förstå den inställningen.
– Frågar du mig så är det få saker som känns mer meningsfulla. Man vill ju att folk ska kunna känna sig trygga när de är hemma, att de inte ska behöva vara rädda i sina egna familjer. Och rent polisiärt tycker jag att det är roliga ärenden att jobba med eftersom vi har mycket av förstahandsåtgärderna på plats.
Insats julefrid i Botkyrka
Tidsåtgång: 3 kvällspass och 1 nattpass.
Resurs: 6–12 poliser per pass.
Knackade dörrar: 247.
Medborgarkontakter: 153 samtal om relationsvåld (ofta med flera personer samtidigt).
Anmälningar: Sex personer anmälda för bland annat misshandel, ofredande och narkotikabruk/ innehav.
Underrättelser: Flera uppslag skrivna och förslag på två BIN-fokuspersoner skickades till den operativa koordinatorn.
Gripanden: 1 person gripen + 1 person avvisad från en lägenhet och anmäld för hemfridsbrott.
Fällande domar: 1.
En sak som han tycker är bra med insats Julefrid 2022 är att den ger tid för poliserna att samla på sig bevis – först genom underrättelsearbete och sedan genom flera besök på en och samma adress. Det är möjligt eftersom insatsen pågår flera dagar i rad. Och under insatsen lyckas de komma in i alla flaggade lägenheter för att bedöma risken för fortsatt våld. Oftast dämpas oron, till exempel för att mannen och kvinnan har separerat, men på andra ställen ökar den och blir underlag för underrättelseuppslag om nya fokuspersoner att hålla ögonen på.
På insatsens andra dag knackar poliserna på hos ett par där mannen tidigare är dömd för att ha misshandlat kvinnan. Det blir ett bra samtal, tycker poliserna på plats. Men de reagerar på att kvinnan har ett blåmärke i ansiktet. De bestämmer sig för att göra ett återbesök dagen därpå. När de kommer till trapphuset för att lyssna utanför dörren känner de cannabislukt från lägenheten. De får ett beslut om husrannsakan och knackar på. Det är kvinnan som öppnar och hon har nu, utöver blåmärket, också en sprucken läpp som fortfarande blöder. Poliserna särar på parterna och håller förhör. Kvinnan berättar att hennes pojkvän har misshandlat henne med knytnävar, sparkar och barnens leksaksbasebollträ som tillhygge. Han ska även ha orsakat blåtiran tidigare i veckan genom att skalla henne.
Mannen grips och döms senare av tingsrätten till fängelse för två fall av misshandel. Även kvinnan döms för att ha misshandlat mannen vid ett annat tillfälle.
Anders berättar att Julefridsmetoden håller på att sprida sig över landet. Region Mitt, LPO Huddinge, LPO Haninge/Nynäshamn och LPO Farsta har tagit konceptet till sina områden. Även Region Öst, LPO Skärholmen och LPO Fyrbodal har hört av sig och fått material om metoden. Det är ju bra att utbyta erfarenheter, men vet han egentligen om konceptet är effektivt – om det är något som bör prioriteras framför andra angelägna uppgifter? Det är knepigt att utvärdera, medger Anders.
– Man kan ju se den direkta polisiära effekten i form av antal nya k-nummer och medborgarkontakter under insatsen. Det är svårare att mäta de mer långsiktiga effekterna på grannars benägenhet att anmäla. Då behöver man hitta en bra jämförelsegrupp av adresser med liknande historik, där vi inte har knackat dörr.
LPO Botkyrka har inte resurser att göra en sådan utvärdering.
– Men vi har dokumenterat insatsen i detalj, så nu finns datan där om någon annan nivå inom Polisen vill göra det i framtiden.
* Mia Jonsson heter egentligen något annat, men vill inte förekomma med sitt riktiga namn i artikeln.
