De våldsamma upploppen under påsken förra året har utretts och analyserats på längden och tvären. Nu vill Arbetsmiljöverket veta vilka konkreta åtgärder som Polisen tänker vidta för att bli bättre på att hantera liknande händelser i framtiden. Arbetsmiljöverket har krävt en ”tidsatt handlingsplan” och efter visst dröjsmål har Polisen levererat en lista med 54 förslag till åtgärder (läs hela listan här). Den bygger i sin tur på förslag som har lagts fram av Polisens utredare Gunnar Karlsson och Polisförbundets nationella huvudskyddsombud Patrik Danielsson.
Huruvida den inlämnade planen är tidsatt kan dock diskuteras. Det står att de föreslagna åtgärderna ska påbörjas senast 30 april i år, men inget om när de ska vara slutförda eller vilka åtgärder som ska prioriteras framför andra. ”Utgångspunkten är att genomförande och bedömningar ska ske så skyndsamt som möjligt och att åtgärder ska införas löpande”, skriver Polisen till Arbetsmiljöverket.
Flera av de föreslagna åtgärderna handlar om lednings- och ansvarsfrågor kopplat till upploppssituationer och den särskilda polistaktiken, SPT. Enligt planen ska det alltid finnas SPT-ledning på plats när SPT-resurser används så att de används på bästa sätt. Det ska också finnas metoder för de tillfällen då man sätter in både SPT-utbildad personal och personal som saknar sådan utbildning, vilket förekom under påskupploppen. Man vill också höja den allmänna kompetensen genom att lägga in grundläggande SPT-moment i Polkon, alltså den bredare fortbildningen i polisiär konflikthantering.
Polisen Fredrik Brokopp, som har jobbat länge med SPT-konceptet, kan se behovet men undrar hur det ska gå till i praktiken. Han pekar på att myndigheten redan har svårt att hitta tid för att fortbilda sina anställda.
– Min spontana tanke är: Hur fan ska man hinna med detta?
Fredrik Brokopp, områdespolis och SPT-polis i Helsingborg
En annan fråga är vilka som ska ansvara för SPT-momenten inom Polkon.
– Polkoninstruktörerna ska lära ut allt från vapenhantering till självskydd och nu lägger man på ytterligare moment.
En annan idé som förs fram i handlingsplanen är att lägga in en komplett SPT-utbildning i grundutbildningen till polis. Frågan ska åtminstone övervägas, enligt Polisen.
Flera punkter handlar om att förbättra underrättelsearbetet kring upploppssituationer. En specifik åtgärd inom det området är att göra Polisen vassare när det gäller inhämtning på internet och i sociala medier.
Det finns också punkter som handlar om att utveckla taktiker under upplopp. Till exempel att komplettera med metoder för platser där fordon inte kan användas. Kopplat till det finns planer på att införa särskilda sköldar, anpassade för SPT, och att utveckla en metod för hur dessa ska användas.
– I dagens SPT-modell är fordonen vårt primära skydd. Vi har ett bra skydd när vi sitter i dem och tar skydd bakom dem när vi till exempel går in och splittrar en folksamling. Men sköldar finns inte alls med i SPT-konceptet, enligt min mening, säger Fredrik Brokopp.
Han tror att det kan finnas en nytta med sköldar för att skydda sig mot stenkastning och liknande.
– Men då måste vi också revidera vårt sätt att arbeta.
Annan utrustning som bör införas enligt handlingsplanen är bland annat vattenkanoner, alternativt akustiska våldshjälpmedel, och fyrhjulsdrivna SPT-fordon. Enligt planen ska också alla poliser i yttre tjänst tilldelas personlig skyddsutrustning (minst hjälm, benskydd, handskar, kängor och hörselskydd).
Ett övergripande krav vid upphandling av skyddsutrustning ska vara att kvalité tillsammans med arbetsmiljökrav ska väga tyngre än pris.
Fredrik Brokopp tycker att flera av åtgärderna i handlingsplanen är bra. Nu återstår att sätta planerna i verket.
– Att spotta ur sig en lista med förbättringsåtgärder är inte så svårt. Det hade vi kunnat göra dagarna efter upploppen. Nu måste det här följas upp så att det verkligen blir en förändring.
