Det ökande våldet mot poliser i Storbritannien förklaras bland annat med det rykte polisen har hos allmänheten.
Händelser där enskilda poliser begått missgärningar har fått stort medialt genomslag och påverkat allmänhetens inställning. Men fokus i Lee Johnsons avhandling ligger inte på de yttre faktorerna utan snarare på sådant som poliskåren och i viss mån även poliserna själva kan påverka. Bland annat kultur och informella regelverk inom yrket. Samt på hur man hanterar de angrepp som sker. Såväl kulturellt som administrativt.
Studien är bland annat baserad på deltagande observationer som Lee Johnson gjort som polis i yttre tjänst i Lincolnshire där han jobbar. Han har också intervjuat sina kollegor samt tagit del av statistik om angrepp på poliser.
Lee Johnson lyfter att det finns inbyggt i den brittiska poliskulturen att acceptera våldet som en del av jobbet. Därmed underlåter man också att rapportera. De flesta poliser utsätts för våld under sin karriär, men det får inte tillräcklig uppmärksamhet i samhället och inte heller i polisledningen eller i domstolarna. För att nå en förbättring tror Lee Johnson att poliser måste bli bättre på att berätta hur angreppen påverkar dem, både fysiskt och psykiskt. Att behandla poliser som brottsoffer och tillämpa ett brottsoffers rättigheter när poliser utsätts för angrepp i tjänsten är en viktig faktor här, menar han.
Konkreta faktorer som visat sig spela roll för risken att utsättas för angrepp var polisens egen våldsanvändning och kommunikation. Eller brist på kommunikation. Till exempel med en person som ska frihetsberövas eller visiteras och som inte får förklarat för sig vad som sker och varför – där ökar risken för våld. Hur polisen själv mår vid ingripandet, på grund av till exempel arbetsbelastning eller hemförhållanden, spelade också roll. En polis som mår dåligt psykiskt tenderar att utsätta sig själv för större risker, vara beredd att tänja på gränser.
I sina slutsatser slår Lee Johnson fast att utbildning är nyckeln. Han föreslår att poliser behöver träna på realistiska situationer som kan uppstå vid ingripanden. För att möjliggöra det behöver verkligheten analyseras löpande. Till exempel genom att man använder upptagningar från kroppskameror och går igenom skeenden och upptäcker strukturer som kan användas i utbildningssyfte. Att förstå vilka yttre faktorer som påverkar risken att som polis utsättas för angrepp är viktigt menar Lee Johnson. Men han lägger lika stor vikt vid att förstå strukturer inom myndigheten som kan påverka situationen negativt. Och att angreppen dokumenteras som just angrepp.
Avhandlingen slår också ett slag för ökad kunskap om mental ohälsa och ökat samarbete med andra blåljusverksamheter i hanterandet av personer som lider av psykisk ohälsa. Att bli bättre på att ta hand om polisernas egen mentala status är en annan åtgärd som föreslås i avhandlingen.
Avhandlingen
Understanding Assaults against Police Officers: A study of conflict escalation in police encounters with the public Av: Lee Antony Johnson vid The University of Leeds School of Law, publicerad i december 2019
Köper inte att angrepp ingår
När Lee Johnson själv jobbade sina första pass fick han höra att utsättas för våld var något han skulle räkna med som polis. Han ville inte riktigt finna sig i den premissen.
Lee Johnson hade planer på att fortsätta med forskning även efter att han blivit polis och hans avhandling var klar 2019. Nu är han tillbaka, i princip på heltid, på jobbet som polis i yttre tjänst i uppväxtorten Lincolnshire, England. Här försöker han utvidga sin studie med ytterligare material. Lee Johnson jobbade även som polis under tiden som han genomförde studien som bland annat bygger på deltagande observation och intervjuer.
Mellan varven gästföreläser han för kollegor på andra håll i landet om sin studie och hur man försöker omsätta den i praktiken i hans polisdistrikt. När han medverkade på Eurocops* höstmöte förra året illustrerade han en problematisk sida av den brittiska poliskulturen genom att visa en bild från Monty Python and the Holy Grail. En riddare hävdar bestämt att han ännu inte förlorat en fajt. ”Det är bara en skråma,” påstår hjälten medan blodet sprutar där hans arm tidigare fäste vid axeln.
– Man låter ofta bli att anmäla vad man utsatts för, då man inte vill belasta kollegor med mer administration, säger han.
Att få till hårdare straff och kanske framför allt påverka praxis i domstolarna är något Lee Johnson hoppas och tror skulle förbättra förutsättningarna. Däremot tror han inte att tuffare tag generellt skulle minska angreppen på poliser. På sätt och vis tvärtom. Han nämner bland annat att en fjärdedel av våldet mot poliser äger rum innanför polishusets väggar.
Där man kanske hade kunnat vänta sig att poliserna är de som har övertaget.
– Där tenderar poliserna att slappna av, samtidigt som det blir allvar för de personer man tagit dit.
Han menar att en kriminell eller misstänkt person som hamnat innanför polishusets väggar är som mest trängd där.
– Vi har blivit väldigt reaktiva och det har också ökat våldet mot oss, säger Lee Johnson.
Liksom de flesta brittiska poliser bär han inte vapen i tjänsten och det vill han heller inte göra.
– Jag vill aldrig behöva ta beslutet om jag ska skjuta en annan människa, säger han.
* Eurocop är ett europeiskt polisfackligt samarbetsorgan grundat 2002.
