”Less is more”. Läraren Mats Wahlberg upprepar frasen flera gånger för att trumma in budskapet hos sina studenter. Han är analytiker på Polisen till vardags men i dag är han på Högskolan i Borås och föreläser för utredare från olika delar av landet. En handfull är på plats i klassrummet, men de flesta är med via länk. Med ”less is more” menar Mats att man ska hålla sig nära brottet i både tid och rum när man utreder – inte slösa tid på att rota runt i periferin. Annars är det lätt att drunkna i information från basstationer, mobilmaster och speglade hårddiskar.
Vid en av bänkarna sitter Elin Fjellström och antecknar. Hon jobbar som utredare på grova brott i Östersund och är väl bekant med problematiken.
– När jag började som utredare var det största problemet att hitta rätt sladd när man skulle tömma den där tjackluren. Nu har knapptelefonerna ersatts av smartphones och du behöver en it-forensiker för att tömma dem och sedan en analytiker för att gå igenom alla data som kommer ut.
I det avseendet är hon lyckligt lottad för på grova brott i Östersund har hon tillgång till den sortens specialister. Men hon har kurskamrater som jobbar med mängdbrott och får klara det mesta själva.
Elin har varit sugen på att plugga under lång tid. Det var när hon letade kurser i kriminologi som hon ramlade över den här kandidatutbildningen.
– Polisiärt arbete med inriktning mot brottsutredning. Det kändes som den var riktad till just mig.
Som anställd inom Polisen är hon inte bortskämd med fortbildning inom sitt kärnområde.
– Jag blev färdig polis 2007 och har jobbat som utredare i många år. Jag har gått Pug:en, alltså grova brott 1, i övrigt är det grundutbildningen till polis som jag har att stå på.
Det duger inte enligt henne, eftersom det hela tiden händer saker inom teknik, förhörsmetoder och juridik med mera.
Hemma i Östersund utreder Elin bland annat grova narkotikabrott, vapenbrott och mordförsök. En insikt som utbildningen redan har gett henne är att man måste ta sig tid att utvärdera det egna arbetet.
– Det kan jag tycka att vi har varit dåliga på. Vi får ju återkoppling på om personen blir dömd eller inte, men man behöver läsa domarna ordentligt och se i vilka delar som utredningen brast enligt domstolen. Det vi ser som polisiärt uppklarat håller ju inte alltid i rätten.
En sak hon verkligen ser fram emot är det kommande blocket om förhörsmetodik där hon hoppas få lära sig om förhörets många fallgropar och hur man undviker dem.
– Man kan ju förstöra mycket genom att ställa ledande frågor eller föra in uppgifter som inte är kända för den misstänkte.
På distans och halvfart
Kandidatprogrammet i polisiärt arbete med inriktning mot brottsutredning ges vid Högskolan i Borås. Utbildningen är på distans, sker på halvfart över två år och ger en kandidatexamen.
År 1: Vetenskaplighet och polisiärt arbete – en introduktion, bevisföring i brottmål och förhör i brottsutredningar.
År 2: Tillämpad brottsanalys, vetenskapliga metoder och examensarbete.
Förkunskapskrav: 120 högskolepoäng varav 60 poäng inom huvudområdet polisiärt arbete. Det har man med sig från dagens grundutbildning till polis, men inte alltid från äldre varianter av utbildningen. I dessa fall görs en individuell bedömning/ validering för att se om sökanden har motsvarande kompetens. Ytterligare ett krav är godkänd aspiranttjänstgöring.
Källa: Högskolan i Borås.
Elin har tagit tjänstledigt på halvtid för att läsa den här utbildningen.
– Jag har barn så fritiden är redan fulltecknad. Jag fick gå ner i arbetstid för att hinna med.
Vad tycker du om det?
– Det är både och. Många undrar hur jag kan ställa upp på att förlora så mycket av min inkomst för att utbilda mig till något som min arbetsgivare behöver. Å andra sidan sökte jag ju på eget bevåg.
Varför låter inte arbetsgivaren dig studera på arbetstid?
– De sade att just nu är det brist på poliser och att man måste satsa på att utbilda civila till poliser. Eftersom jag redan är färdigutbildad polis så finns inga incitament för att stå för min utbildning. Jag kommer inte ihåg ordagrant, men det var anledningen i stora drag.
Elin Fjellström
Ålder: 41.
Bor: Östersund.
Familj: Sambo och två barn som är 6 och 8 år.
Jobbar som: Utredare på grova brott.
Polis sedan: 2007.
Bästa egenskap som utredare: ”Jag är flexibel när det gäller vilken roll jag tar i en utredning – en lagspelare.”
De som läser den här utbildningen har olika motiv för det, enligt Elin. Vissa ser det som en möjlighet att tillgodoräkna sig polisutbildningen för att få en akademisk examen.
– Så är det inte för mig. Jag tycker mest att det är ett problem att jag måste skriva en uppsats. Mitt mål är att bli en bättre utredare och jag sätter ingen tro till att en examen kommer ge mig högre lön eller bättre karriärmöjligheter inom Polisen, möjligen utanför.
Varför inte inom Polisen?
– För att man behöver byta tjänst för att höja lönen, och jag jobbar där jag vill jobba.
En självklar fördel med att gå Polisens internutbildningar är förstås att man får göra det på betald arbetstid. Men i övrigt då? Är internutbildning eller högskoleutbildning bäst för den enskilda polisen? Elin pekar på att utbildning tillhör lärosätenas huvuduppgifter, medan utbildning inom Polisen ofta konkurrerar med kärnverksamheten. Om personal ska utbilda personal behöver den tas från verksamheten, vilket inte alltid går och då blir inte utbildningen av.
– På högskolorna finns det utbildare. Och där finns intresset, kunskapen och forskningen.
Ser du några nackdelar med att utbilda dig på högskola?
– En tydlig sak är när vi jobbar med ärendeanalys och inte har tillgång till alla de program som finns inom Polisen. Man kan inte koppla utbildningen till Analyst’s notebook, Poliskartan och Geotime med mera.
MOTION OM PLUGG PÅ ARBETSTID
På Polisförbundets senaste kongress antogs en motion om att förbundet ska verka för att den polis som vill studera ”polisiära” kurser på universitet eller högskola ska få möjlighet att göra det med bibehållen lön.
