Ojämn ljudnivå, dålig täckning och enheter som krånglar och sprakar. Synpunkterna är många på Rakelsystemet. När Polistidningen frågar på Twitter vad poliserna önskar ska ändras tycks önskemålen vara flest avseende just själva enheterna.
Troligtvis kommer den nya generationens enheter se ganska annorlunda ut hos slutanvändarna mot vad de gör nu.
– De kommer få byta ut sin terminal till något som mer ser ut som en smartphone. Men den kommer såklart att vara ruggad och hållbar, anpassad för användarens arbetsmiljö, säger Ronny Harpe, verksamhetschef vid avdelningen för cybersäkerhet och säkra kommunikationer på MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Ronny Harpe
Foto: Melker Dahlstrand
Men han säger också att de enheter som Polisen och andra aktörer i Rakelnätverket kommer att få i sina händer troligtvis inte finns än.
– Det som finns på marknaden nu är inte riktigt anpassat för de krav vi har. Man ska ju till exempel kunna jobba med handskar, det ska vara lätt att navigera i fönstret, finnas en nödknapp. Det här behöver ju skräddarsys.
Här ser han en stor fördel med att även Norge och Finland jobbar mot en övergång till Rakel Generation 2, G2.
– Ensam är inte stark. Vi måste motivera producenter inom industrin att utveckla och tillverka de här grejerna.
Finland ligger enligt Ronny Harpe först i processen och är något år före.
Men innan några nya terminaler ska beställas behövs en omfattande utbyggnad av infrastrukturen. Man kommer att ha ett statligt kärnnät men kommer också att ansluta till kommersiella nät. Ambitionen är att täckningen ska bli bättre och även mer stabil.
– Vi vill komma åt de kommersiella nätens kapacitet. Det kan innebära att vi kan dra nytta av inomhustäckning som kommersiella aktörer har tillgång till, till exempel. Fjällvärlden är en utmaning. Om jag ska vara krass beror det på vad vi får för medel att röra oss med. Det finns mycket innovation, men den kostar som det ser ut just nu.
Att man vill ersätta teknologin som Rakel bygger på beror till stor del på behovet av att digitalisera.
– Våra användarorganisationer behöver bredbandslösningar. Polisen använder mycket digitaliserade verktyg i dag där man köper överföringen kommersiellt, säger Ronny Harpe.
Till exempel ska möjligheten att överföra bilder och video ingå i det nya systemet.
En kritik som riktats mot Rakelsystemet är att det var gammalt redan när det togs i drift mellan 2006 och 2010. Men enligt Ronny Harpe är det nya systemet mer flexibelt.
– Vi bygger ett system som ska vara framtidssäkert.
I februari redovisade MSB och Trafikverket sitt uppdrag till regeringen om att ”planera och förbereda vidare utveckling och etablering av Rakel G2″. Medel har tidigare beviljats för upphandling av kärnnät och vidare planering av teknikskiftet. Nu väntar man på respons från regeringen och finansiering av helheten.
– Tidsplanen är offensiv och det borde synas i regeringens höstbudget, säger Ronny Harpe.
Enligt tidplanen ska systemen för Rakel G2 testas och efter det räknar man med attbörja kunna byta ut tekniken, utbilda och få ut det till användarna.
I Polismyndighetens budgetunderlag för 2024–2026 finns en begäran om anslagsökning om sammanlagt 260 miljoner kronor för införandet av Rakel G2. Det står att beräkningen är osäker men att man bland annat vill ta höjd för att man under en period kommer att behöva betala för dubbla system. I MSB:s och Trafikverkets rapport föreslås en ”sömlös övergång” från Rakel till Rakel G2 där en eller flera funktioner i taget förs över och testas innan man släpper Rakel. Hur länge poliser och andra användare kan komma att behöva använda systemen dubbelt törs inte Ronny Harpe svara på.
– Vår ambition är ju att det där fönstret ska bli så litet som möjligt.
