Den 22 februari i år stod Polisens särskilda utredare Runar Viksten framför ett stort pressuppbåd i Stockholm och förklarade att rikspolischefen borde överväga att sparka regionpolischef Mats Löfving. Enligt Viksten hade Löfving, under sin tid som chef för nationella operativa avdelningen, Noa, haft en intim relation med en av sina underlydande: underrättelsechefen Linda Staaf. Som en följd av det hade han gjort sig skyldig till jäv när han fattade olika beslut som rörde hennes anställning. Graverande var också att Löfving på en direkt fråga från rikspolischefen hade förnekat relationen, vilket fick anses illojalt, enligt Viksten.
På kvällen efter presskonferensen hittades Mats Löfving död i sitt hem. En mordutredning inleddes men lades ner eftersom det inte fanns ”anledning att anta att döden orsakats av någon annan person”.
Juristen och arbetsrättsexperten Tommy Iseskog är starkt kritisk till utredningen och hur den presenterades. Han menar att hela utredningen är en sammanblandning av ett personalärende och frågan om hur Polisen som myndighet hanterat chefshärvan. När det gäller personalärendet borde det ha skötts internt, anser han.
– Det borde Polismyndigheten ha resurser till att utreda själva.
Tommy Iseskog, arbetsrättsexpert
Han tillägger att i ett personalärende ska ingenting offentliggöras innan det är avgjort i Statens ansvarsnämnd. Avseende ansvarsfrågan, alltså hur rikspolischefen och övriga Polismyndigheten hanterade härvan i stort, tycker Iseskog att det blev fel från början.
– Den utredningen borde justitieministern ha beställt.
Att det rör sig om ett pågående personalärende som man offentliggjort på ett felaktigt sätt menar Tommy Iseskog är tydligt utifrån att utredaren kom med rekommendationer om arbetsrättsliga åtgärder. Samt att rikspolischef Anders Thornberg också, på sin presskonferens, hävdade att han skulle ha ett arbetsrättsligt samtal med Mats Löfving.
– Jag har aldrig varit med om att man håller en presskonferens i ett personalärende. Sättet på vilket man gör det är en kränkning. Det bryter mot arbetsmiljölagen.
Tommy Iseskog är också kritisk till hur facket agerat då Polisförbundets ordförande Katharina von Sydow, sex dagar efter Mats Löfvings död, uttalade fortsatt stöd för Anders Thornberg. Att hon också var kritisk till hur man presenterade utredningen tycker han inte räcker.
– Om man framför en sådan kritik framstår det som konstigt för mig att man samtidigt säger att man har förtroendet kvar.
Polisförbundets ordförande Katharina von Sydow svarar på Tommy Iseskogs kritik med att Polisförbundet har utkrävt ansvar i form av förändring inom myndigheten. ”Det handlar bland annat om att bryta den skadliga tystnadskultur som både hämmar utveckling och döljer problem, och jag förväntar mig tydliga resultat framåt, att rikspolischefen visar att han menar det han sagt”, skriver hon i ett mejl till Polistidningen.
Katharina von Sydow, ordförande Polisförbundet
Att åklagaren inte valt att gå vidare med de anmälningar om arbetsmiljöbrott som gjorts förklarar Tommy Iseskog med att de siktat in sig på fel sak.
– De har berört huruvida han fick något stöd från arbetsgivaren eller inte. Det är hur utredningen presenterades som borde vara i fokus. Och huruvida detta kan kopplas till Mats Löfvings död. Det anser inte jag att man har tittat på.
– Jag tycker varje människa borde fråga sig hur man hade känt sig i Mats Löfvings kläder, säger Tommy Iseskog.
Frågorna som dröjer sig kvar
Särskilda utredaren Runar Viksten har gett sin version av chefshärvan inom Polisen. Men åklagaren fick aldrig ge sin. Förundersökningen lades ner efter Mats Löfvings död. Flera obesvarade frågor ekar i tystnaden som följde på tragedin.
1. Relationen – löst skvaller eller bevisat faktum?
Enligt Runar Vikstens utredning är det ställt utom rimligt tvivel att Mats Löfving och Linda Staaf hade en intim relation mellan 2015 och 2021. Det starkaste beviset, enligt Viksten, var det PM som Polisens säkerhetschef Ari Stenman upprättade efter ett samtal med Linda Staaf i december 2021. Vid samtalet ska Linda Staaf ha berättat om relationen med Mats Löfving, och förklarat att det var en relation med sexuella inslag som aldrig utvecklade sig till ett öppet förhållande. Relationen ska också ha blivit alltmer destruktiv med tiden. Hon berättade att hon kände sig förföljd av Mats Löfving och gav flera exempel på att han hade dykt upp på udda platser där hon befann sig på fritiden.
Runar Viksten litade på att Ari Stenman hade återgett Linda Staafs vittnesmål på ett korrekt sätt. Han såg ingen anledning till att Ari Stenman skulle ha velat ge en falsk bild av Staafs och Löfvings förhållande. ”Att Linda Staaf numera vill nedtona relationen till Mats Löfving, och att denne för sin del helt förnekar den, kan däremot ha tämligen uppenbara förklaringar som jag inte finner skäl att närmare utveckla”, skrev Runar Viksten i sin rapport.
Samtidigt kommer man inte ifrån att Runar Vikstens ställningstagande bygger helt på uppgifter som kommer från Linda Staaf själv eller från personer som har hört henne berätta om relationen. Mats Löfving nekade konsekvent och kategoriskt till att det skulle ha förekommit någon intim relation. Hur kan det då var ställt utom allt rimligt tvivel att det fanns en sådan? Att ord står mot ord är inget ovanligt, säger Runar Viksten till Polistidningen.
– Så är det ofta i till exempel brottmål och då måste man analysera uppgifterna närmare. I Löfvings fall fanns inte mycket att analysera eftersom han nekade tvärt och inte ville kommentera saken vidare. Men när det gäller Linda Staafs uppgifter till Ari Stenman så finns det en hel del att gå på där, och jag tycker inte att det är några svårigheter att avgöra vad som är mest trovärdigt.
Vad är det som inte är trovärdigt med Mats Löfvings kategoriska nekande?
– Löfving skulle ju rimligen ha kunnat ge någon förklaring till varför Linda Staaf skulle gå till Ari Stenman med de här ganska grava anklagelserna.
Parallellt med Runar Vikstens utredning pågick en förundersökning mot Mats Löfving vid avdelningen för särskilda utredningar. Även i den var det viktigt att slå fast om Löfving och Staaf hade haft en relation. Det skulle nämligen ha inneburit ett jävsförhållande och att Löfving eventuellt begick tjänstefel när han gav Linda Staaf jobbet som underrättelsechef och senare tilldelade henne ett tjänstevapen. Till skillnad från Runar Vikstens utredning innehöll den här förundersökningen även en del digital bevisning i form av mejl, samtalsloggar och meddelanden mellan Löfving och Staaf.
Det fanns också anteckningar som Linda Staaf hade gjort i sin telefon. De digitala bevisen hade troligtvis blivit offentliga vid ett eventuellt åtal. Men när Mats Löfving dog lades förundersökningen ned. Polistidningen har begärt ut förundersökningsmaterialet. Men mycket av den digitala bevisningen är maskerad med svart färg. Av det som är offentligt går det inte att utläsa att Löfving och Staaf skulle ha haft en intim relation.
2. När nåddes rikspolischefen av uppgifterna om en relation?
Sedan åtminstone 2015 har det förekommit en omfattande ryktesspridning inom Polismyndigheten kring den påstådda relationen mellan Löfving och Staaf. Kan rikspolischefen, som var Löfvings närmaste chef, verkligen ha missat allt som viskades i korridorerna? Själv hävdar han att han fick höra talas om relationen först i december 2021 efter Ari Stenmans samtal med Linda Staaf. Runar Viksten tycker inte att det är det minsta märkligt: ”Av tämligen självklara skäl deltog Anders Thornberg inte i utbyte av skvaller som förefaller ha ägt rum i matsalar och på andra ställen hos Polismyndigheten”, skriver han i sin rapport.
Det är möjligt. Men redan hösten 2020 fick Thornberg signaler om att något inte stod rätt till mellan Löfving och Staaf. Då blev nämligen Löfving polisanmäld. Av anmälan framgår att Löfving ska ha varit elak och slagit Staaf. Anmälan upprättades av dåvarande chefen för SU, avdelningen för särskilda utredningar, Ebba Sverne Arvill. Hon hade fått uppgifter om det misstänkta brottet från en kollega till Linda Staaf.
Åklagaren avskrev anmälan mer eller mindre omgående. Därefter underrättade Ebba Sverne Arvill rikspolischefen om anmälan. I en artikel i Expressen säger hon att hon då även underrättade Thornberg om att det fanns påståenden om ett förhållande mellan Löfving och Staaf. Ett uttalande som hon står fast vid när Polistidningen frågar. När Expressen bad Thornberg kommentera denna uppgift, som gick emot vad rikspolischefen tidigare sagt, duckade han via Polisens presschef.
3. Kunde rikspolischefen ha gått till botten med historien tidigare?
Som nämnts tidigare har det skvallrats i åratal om en relation mellan Mats Löfving och Linda Staaf. År 2020 och 2021 blev Löfving dessutom polisanmäld för olika gärningar riktade mot Staaf. Men det skulle dröja till slutet av 2022 innan rikspolischefen beställde en fullständig genomlysning av härvan kring de båda toppcheferna. Då hade historien börjat rullas upp i media genom ett avslöjande i Expressen, och det antyddes att rikspolischefen hade försökt mörka det som hänt.
Juristen och arbetsrättsexperten Tommy Iseskog tillhör de som tycker att Thornberg agerade för sent. Han menar att Thornberg borde ha tagit tag i det som pågick redan när det uppdagades för honom, vilket kan ha varit så tidigt som hösten 2020. Det var då Mats Löfving polisanmäldes för att ha misshandlat Linda Staaf. Nästa tillfälle var i slutet av 2021 när Löfving återigen polisanmäldes. Den här gången av Ari Stenman som lutade sig mot vad Staaf berättat om sin relation till Löfving. När Löfving förnekade relationen i samtal med Thornberg borde rikspolischefen ha agerat, enligt Tommy Iseskog.
– Han kan ju inte nöja sig med att ord står mot ord på det där sättet.
Löfving blev visserligen polisanmäld av säkerhetschefen Ari Stenman. Men anmälan avskrevs direkt och ledde inte vidare till något disciplinärt förfarande inom myndigheten. Några andra åtgärder vidtogs inte av rikspolischefen vad man vet och ord stod fortfarande mot ord i frågan om relationen mellan Löfving och Staaf. Enligt Runar Viksten hade rikspolischefen inga möjligheter att komma vidare i frågan.
Behöver du stöd
Om du mår dåligt finns hjälp att få. Kontakta din vårdcentral eller ring:
- Jourhavande medmänniska på telefon 08-702 16 80.
- Mind Självmordslinjen, chatt via mind.se eller på telefon 90101.
Men Tommy Iseskog menar att rikspolischefen hade fler verktyg att ta till och borde ha använt dem. I ett mejl till Polistidningen skriver han: ”Om man hade gjort en säkerhetsprövning, hade de inblandade varit tvungna att uttala sig med ett visst ’rättsligt ansvar’. Arbetsdomstolen har konstaterat att, om en arbetstagare ljuger i ett säkerhetsprövningssamtal, har arbetsgivaren i princip grund för avskedande (se AD 2022 nr 3). Eftersom de två versionerna är oförenliga, måste någon ha farit med osanning.”
I samband med att Expressen började skriva om ärendet efterfrågade bland annat Polistidningen om Linda Staaf eller Mats Löfving fått sin säkerhetsklass omprövad med tanke på att de givit två helt olika versioner av sanningen. Men det ville inte Polismyndigheten kommentera och hänvisade till att man inte kommenterar personärenden.
– Det är löjligt att de inte skulle kunna svara ja eller nej på den frågan, säger Tommy Iseskog.
Inga svar från RPC
Polistidningen har ställt de frågor som kvarstår även till rikspolischef Anders Thornberg. Han svarar via sin pressekreterare att ”Rikspolischefen kommer för närvarande dessvärre inte svara på frågor rörande det aktuella ämnet. Den inställningen gäller alla medieförfrågningar. Direkt såväl som per mejl. Vi/ han förstår naturligtvis det mycket stora intresset, och inte minst från er målgrupp, poliser, och vill betona att han inom några veckor kommer att besvara alla frågor efter bästa förmåga.”
