Poliser har tillgång till en rad olika register via sina tjänstemobiler, till exempel misstankeregistret, belastningsregistret och allmänna spaningsregistret. Och det händer att poliser slår i registren på fritiden, till exempel när de ser personer eller fordon av polisiärt intresse som de vill kolla upp direkt. På senare år har det dock kommit ett antal åtal och domar mot poliser som har skapat osäkerhet kring när detta är tillåtet. Knäckfrågan är vad som ska anses vara nödvändiga slagningar i tjänsten. För att en slagning ska vara tillåten måste den ha en koppling till en arbetsuppgift, annars riskerar polisen att dömas för dataintrång genom att ha missbrukat registren.
Mot den här bakgrunden krävde Björn Johnsson, regionalt huvudskyddsombud i region Väst, att Polisen förtydligar sina föreskrifter så att inte poliser begår dataintrång av misstag och därmed döms för brott och riskerar att förlora sina jobb. Arbetsgivaren avfärdade kraven, eftersom man tyckte att medarbetarna får tillräcklig information om vad som gäller. Någon utbredd kunskapsbrist bland medarbetarna hade man inte heller sett tecken på. Man hänvisade också till en pågående revidering av föreskrifterna.
Skyddsorganisationens krav på arbetsgivaren
- Att arbetsgivaren i skrift tydliggör vilka rekvisit som ska vara uppfyllda i samband med dataslagning förutom att de ska vara tjänsterelaterade.
- Att arbetsgivaren i skrift tydliggör vad som menas med att dataslagningen ska vara nödvändig och konkret.
- Tills ovan två punkter är klargjorda och omhändertagna ska beslut om aktuella dataslagningar fattas av chef, befäl, vakthavande befäl eller motsvarande. Alternativt kan alla slagningar gå genom regionledningscentralen.
När arbetsgivaren sade nej gick huvudskyddsombudet vidare till Arbetsmiljöverket och där anslöt sig Polisförbundets nationella huvudskyddsombud Patrik Danielsson till begäran. I två beslut från slutet av mars i år avvisar Arbetsmiljöverket huvudskyddsombudens krav: ”Dina krav faller inte inom de områden som vi har rätt att besluta om när ett skyddsombud gör en framställan till oss. Åtgärderna omfattas av annan lagstiftning än arbetsmiljöregleringens bestämmelser”, skriver myndigheten.
Björn Johnsson, regionalt huvudskyddsombud i region Väst
Björn Johnsson har överklagat Arbetsmiljöverkets avvisningsbeslut till förvaltningsrätten. I överklagandet skriver han: ”När det nu är så att Polismyndighetens styrdokument är så bristfälliga och otydliga att det får som konsekvens att medarbetare riskerar att både bli straffade och förlora sin anställning så är det något som högst påtagligt är en arbetsmiljöfråga”.
