Under utredare Runar Vikstens presskonferens den 22 februari i år offentliggjordes uppgifter om Mats Löfving som var av ”känslig och privat karaktär”. Det kan man läsa i den utredning som Polisen har gjort på begäran av Arbetsmiljöverket. Genom Vikstens rapport blev också ofördelaktiga omdömen rörande Löfvings egenskaper som chef exponerade. Dessutom rekommenderade utredaren att Polismyndigheten borde överväga att skilja Löfving från hans anställning. ”Att integritetskänsliga uppgifter rörande anställda, skriven av en extern utredare, presenteras i en rapport som i samband med en pressträff blir offentlig, avviker från hur Polismyndigheten vanligtvis hanterar personalärenden”, skriver Polisen i sin utredning av händelsen.
Polisen påpekar att man vidtog åtgärder för att motverka arbetsmiljöriskerna för Mats Löfving i samband med att utredarens rapport presenterades. Ett par dagar före pressträffen fick han information om de delar av rapporten som berörde honom själv. Dagen innan samtalade chefer med Löfving för att ta hand om eventuell oro. Han tog sedan del av presskonferensen på sin arbetsplats och ska då ha fått stöd både före och i samband med denna. Därefter åkte Löfving hem. Vad som sedan hände kring Löfving fram till dess att han hittades död i sin bostad senare på kvällen framgår inte av utredningen.
Polismyndigheten påpekar att det var Runar Viksten som bestämde att det skulle genomföras en pressträff. Myndigheten skriver: ”Eftersom den externe utredaren var oberoende skulle syftet med utredningen ha förfelats om Polismyndigheten hade styrt innehållet i rapporten och hur det presenterades”. I vilket utsträckning Runar Viksten var ”extern” är en omdebatterad fråga eftersom han vid tiden var anställd av Polismyndigheten och styrd av det uppdrag som han hade fått av rikspolischefen.
I utredningen som Polisen nu har skickat till Arbetsmiljöverket antyder myndigheten att Viksten gick utanför sitt uppdrag: ”Det kan konstateras att rapporten och pressträffen innehöll uttalanden avseende omständigheter som inte tydligt omfattades av uppdraget”.
Härvan kring polischeferna
Det har länge skvallrats inom Polisen om att Mats Löfving hade ett förhållande med Linda Staaf när han var chef för nationella operativa avdelningen och hon jobbade där som underrättelsechef. År 2020 och 2021 blev Löfving dessutom polisanmäld för olika gärningar riktade mot Staaf.
Men det skulle dröja till slutet av 2022 innan rikspolischefen beställde en fullständig genomlysning av härvan kring de båda toppcheferna. Då hade historien börjat rullas upp i media genom ett avslöjande i Expressen, och det antyddes att rikspolischefen hade försökt mörka det som hänt.
Uppdraget att genomföra genomlysningen gick till Runar Viksten. Han presenterade sin rapport vid en presskonferens den 22 februari 2023. Enligt rapporten hade Löfving gjort sig skyldig till flera fall av jäv då han fattade olika beslut kopplade till Linda Staafs anställning samtidigt som de två hade en intim relation.
Senare samma kväll hittades Mats Löfving död i sitt hem.
Polisen publicerade inledningsvis Runar Vikstens rapport på polisen.se, och i skrivelsen till Arbetsmiljöverket försvarar man det med att rapporten hade stort allmänintresse, inte innehöll sekretessbelagda uppgifter enligt utredaren själv, och att den ändå hade begärts ut av media. Samtidigt skriver Polisen: ”Det finns skäl att bland annat ur ett arbetsmiljöperspektiv se över och tydliggöra vad som är lämpligt att publicera på myndighetens hemsida då innehållet är framtaget av en extern utredare”.
Rikspolischefen har fått kritik för att han lät en särskilt utredare granska Löfving-Staaf-affären parallellt med att den var föremål för en förundersökning. I den delen försvarar sig Polisen med att den särskilda utredarens uppdrag skiljde sig från den pågående brottsutredningen. Den omfattade till exempel inte någon straffrättslig prövning. ”Polismyndigheten bedömde att det inte fanns anledning att avvakta resultatet av brottsutredningen innan den externe utredaren tillsattes”, är slutsatsen.
I en intervju med Aftonbladet uttryckte Mats Löfvings bror en stor ilska och besvikelse över rikspolischefens agerande när det stormade som värst kring Mats Löfving i slutet av 2022 och början av 2023. Han sade bland annat att det har ”rått total avsaknad av stöd från polisledningen”. I utredningen som har skickats till Arbetsmiljöverket redovisar Polisen de krisstödsåtgärder som sattes in för att stötta Löfving under perioden. Hans chefer hade ”löpande och frekventa samtal” med honom för att följa upp hur han mådde. Han ska också ha erbjudits professionellt samtalsstöd vid flera tillfällen. Hans tillfälliga placering på rättsavdelningen anses ha gett honom ”ett professionellt sammanhang med meningsfulla arbetsuppgifter som tog tillvara på både hans erfarenhet och kompetens”. Man såg också till att Löfving inte behövde ha direktkontakt med journalister som efterfrågade olika allmänna handlingar som gällde honom.
Under rubriken ”Övriga förebyggande åtgärder” nämns att Mats Löfving lämnade in sitt tjänstevapen någon gång under den period som föregick Runar Vikstens pressträff den 22 februari i år. Att detta nämns i utredningen är förvånande eftersom Polistidningen tidigare har fått besked om att denna uppgift är hemlig.
I mitten av mars skickade Polistidningen en begäran till Polismyndighetens registrator om att få ta del av dokumentation som visade om Mats Löfving hade lämnat in sitt tjänstevapen innan han dog. En vecka senare påminde vi om vår begäran och fick då följande besked från Polisens säkerhetsavdelning:
”Din begäran avslås. Det finns ingen allmän handling som motsvarar din begäran.”
Polistidningen replikerade:
”Ok, tack för beskedet. Betyder det alltså att Mats Löfving hade kvar sitt tjänstevapen/sin tjänstepistol fram tills att han avled?”
Efter ett par dagars tystnad skickade vi en påminnelse till registratorn och fick då svar från en av myndighetens pressekreterare som skrev att vår fråga hade fastnat i hennes utkorg. Hon vidarebefordrade samtidigt ett svar från säkerhetsavdelningen:
”Nej, det betyder det inte. Hur tjänstevapnet hanterats kommenterar vi inte av säkerhetsskäl.”
I mitten av april efterfrågade Polistidningen en uppgift om vilken sekretessregel som säkerhetsavdelningen stödde sig på. En påminnelse och tre veckor senare kom svaret från myndighetens pressekreterare:
”Vem som har vapen och under vilka tidsperioder är en uppgift som skyddas av 18 kap. 1 § OSL. Vad gäller uppgift som hänför sig till verksamhet som avser särskilt personsäkerhetsarbete skyddas av sekretess med stöd av 18 kap. 7 § OSL.”
Svaret på frågan om Mats Löfving hade kvar sitt tjänstevapen när han dog var alltså hemligt, enligt säkerhetsavdelningen. Men nu har det offentliggjorts i Polisens utredning till Arbetsmiljöverket.
I utredningen redovisar Polisen också ett antal åtgärder som man tänker vidta med anledning av det som har hänt. Det handlar bland annat om:
- Att se över om stödet till medarbetare som utsätts för intensiv mediabevakning kan utvecklas ytterligare.
- Att se över vad som är lämpligt att publicera på myndighetens hemsida då innehållet är framtaget av en extern utredare.
- Etablera rutiner för att säkerställa att arbetsmiljörisker bedöms och omhändertas i ett förebyggande syfte i de fall då en extern utredare anlitas.
