För ett drygt år sedan gjorde Säpo en hemställan till regeringen om skärpta regler i säkerhetsskyddsförordningen. Särskilt gällande personer med koppling till ”länder som bedriver säkerhetshotande verksamhet i Sverige”. Länder som nämns i sammanhanget är Kina, Ryssland och Iran. Om förslaget blir verklighet kommer färre personer med koppling till dessa länder att bli godkända för säkerhetsklassade anställningar. Det skrev Säpo i sin hemställan.

Igår, tisdag, hölls en pressträff där Justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillkännagav att regeringen tillsätter en utredning med anledning av förslaget.
”Frågan som Säkerhetspolisen lyfter är mycket viktig och kräver noggranna överväganden. Därför tillsätter vi en utredning som får i uppdrag att se på hur regelverket kan göras tydligare. Detta i syfte att det tungt vägande intresset av säkerhet kan förenas med en rättssäkerhet för de personer som genomgår en säkerhetsprövning”, uttalar sig Gunnar Strömmer i samband med pressträffen.

Säpos förslag har varit ute på remiss och just rättssäkerhetsfrågan för den enskilde har fackförbunden lyft som ett problem i sina svar. Bland annat skriver OFR, där Polisförbundet ingår ”i större utsträckning än tidigare skapar en osäkerhet för den som redan har godkänts i en säkerhetsprövning, beroende på om det land man har en anknytning till ändrar sin relation till Sverige och hur den relationen bedöms. En anställd kan alltså, också efter lång och lojal tjänstgöring, underkännas i en säkerhetsprövning av orsaker som ligger helt bortom den egna kontrollen”.

Polismyndigheten var positiva till Säpos förslag i sitt remissvar. Men de ville se ett förtydligande. De menar att det kan det uppfattas som att en person med anknytning till eller medborgarskap i ett land som utgör ett säkerhetshot mot Sverige i princip inte kan godkännas vid säkerhetsprövningen. Som en tänkbar konsekvens beskriver de i svaret att fler kan komma att underkännas i säkerhetsprövningen. Därmed riskerar Polismyndigheten att hamna i fler arbetsrättsliga tvister.

Diskrimineringsombudsmannen pekade i sitt svar på att otydliga regler kan leda till att säkerhetsprövningen sker på osakliga grunder.

Polisförbundet har drivit ett antal tvister mot Polismyndigheten som har handlat om personer som förlorat jobbet på grund av säkerhetsprövningen och bland annat lyft problemet med att säkerhetsprövningsbeslut inte går att överklaga. Detta har även lyfts av en extern utredare som på uppdrag av Polismyndigheten tittat närmare på säkerhetsprövningen. Nu är frågan om beslutet ska gå att överklaga det ett av de tre huvudspår regeringens särskilda utredare ska titta närmre på. De andra är vilket underlag som ska ingå vid en säkerhetsprövning och vilka krav som ska ställas på detta underlag samt om det ska finnas en möjlighet att stänga av en statligt anställd som inte längre klarar säkerhetsprövningen. Uppdraget ska redovisas senast 15 augusti 2024.