Covid 19 var i början av året roten till många anmälningar för arbetssjukdomar, men det klingade av efterhand. Fjolårets tuffa sammandrabbningar under påskupploppen har gjort avtryck i Arbetsmiljöverkets statistik över poliser som drabbats av olyckor som lett till sjukfrånvaro. Totalt över hela landet var ökningen nära 20 procent, från 206 olyckor 2021 till 247 2022. Störst ökningar skedde i Östergötland, Stockholm, och Örebro Län, där många poliser skadades under oroligheterna. I Östergötland ökade olyckorna med 64 procent, i Stockholm med 42 procent och i Örebro Län med nästan tre gånger, från 4 till 11 olyckor.
Annars kvarstår, enligt statistiken, tidigare års problem med stress och belastningssjukdomar.
– Arbetsmiljösituationen är på många håll mycket pressad. Den kan liknas vid ett skepp som är fullt av hål. När man tätar ett dyker ett nytt upp, säger Polisförbundets nationella huvudskyddsombud Patrik Danielsson.
Arbetsmiljöverkets aktuella statistik över arbetsskador för 2022 är en preliminär rapport inför den ordinarie som kommer senare i höst. Statistiken är uppdelad mellan arbetsolyckor och arbetssjukdomar. När det gäller arbetssjukdomar har manliga poliser det näst mest utsatta yrket på arbetsmarknaden. De har anmält 14 arbetssjukdomar per 1000 anställda. Kvinnliga poliser ligger också högt upp på Arbetsmiljöverkets lista över de mest utsatta yrkena. Problem som stress, sömnsvårigheter och andra psykosociala besvär ligger bakom 731 av totalt 2400 anmälda arbetssjukdomar inom poliskåren.
– Arbetet präglas av stress. Både i inre och yttre tjänst. Många funktioner är underbemannade. Utredare har svårt att låta bli att ta med sig jobbet hem och missar sin återhämtning, säger Patrik Danielsson.
Arbetsskador drabbar, enligt Morgan Fredvi, HR-analytiker på Polisen, mest poliser i yttre tjänst.
– Men när det gäller specifikt stress och psykosociala problem ser vi att det finns andra grupper som är mer utsatta, vilket visar sig i till exempel sjukstatistiken. Vi hade under 2022 tydliga signaler om stress inom till exempel passverksamheten och för utredare. Enligt Arbetsmiljöverkets statistik har det kommit in många anmälningar om hög arbetsbelastning.
Patrik Kalmkind, tillförordnad chef för Polismyndighetens nationella grupp för arbetsmiljö och hälsa, säger att det är viktigt att chef och medarbetare har en dialog om prioriteringar.
– Vi ser att belastningen är särskilt hög bland chefer och arbetar därför med att minska administrationen. Sjukskrivningar drabbar i första hand kvinnor i inre tjänst, som utredning vid till exempel PKC. Där har vi ett genusproblem som vi behöver se över, säger Patrik Kalmkind.
Han berättar också att Polismyndigheten tillsammans med forskare på universitet tar fram en enkät för att undersöka hur organisationen och den psykosociala arbetsmiljön påverkar hur poliser, i såväl inre som yttre tjänst, mår. Syftet är också att kartlägga belastningsbesvär för poliser i yttre tjänst och förutsättningarna för fysisk träning.
Av anmälda arbetsolyckor kommer 965 av 1203, från poliser i yttre tjänst i de tre storstadsregionerna. Poliser drabbas oftast av olyckor i samband med bilkörning och när man utsätts för hot och våld. Enligt Patrik Kalmkind ökade våld mot tjänstemän under pandemiåren och gick upp ytterligare i fjol.
– Att våldet mot poliser gick upp förra året beror på kravallerna vid påsk. Hoten däremot, minskade enligt våra (Polismyndighetens reds anm) siffror markant under 2022. Sett över en tioårsperiod har våld och hot dock varken ökat eller minskat, säger han.
Frågan är vad som kan göras åt problemen med polisers arbetsmiljö. Polisförbundets huvudskyddsombud Patrik Danielsson säger att en av orsakerna till problemen är att omorganisationen 2014/2015 misslyckades med att föra ut resurser långt ut i organisationen, och att resurserna i stället har hamnat i ledningen på bekostnad av kärnverksamheten. Ett annat problem i arbetsmiljöarbetet, menar han, är att Polismyndighetens HR-avdelning i stället för att stödja personalen har fått en styrande roll.
– Från fackets sida tar vi runt om i landet dagligen upp problemen med arbetsmiljön. Ofta handlar det om bemanning, som är ett generellt problem i hela kåren.
Men var går gränsen? När räcker det inte längre med att ta upp och påpeka problemen?
– Vi har den personal vi har och från fackets sida kan vi inte uppmana våra medlemmar att vägra arbeta. Vi försöker påverka att planeringen blir så bra som möjligt.
Lars Soold, frilansjournalist
