Debattartikeln handlade om en osund chefskultur som Maria Persson upplevt under sina dryga 30 år som polis. Hon gav några exempel utan att nämna namn, platser eller tidpunkter.
Men personer ur ett av exemplen kände igen sig och konfronterade Maria Persson. Hon kallades också till ett medvetandegörande samtal med lokalpolisområdeschefen Rickard Fremark. Under samtalet, som spelades in, betonade Rickard Fremark att Maria Persson har rätt att skriva en debattartikel i en tidning. Samt att ett repressalieförbud hindrar honom att kritisera henne för detta. Men att han ansåg sig ha rätt att som arbetsgivare bemöta sakinnehållet i debattartikeln. Han menade att artikeln innehöll felaktigheter som fått berörda av det anonyma exemplet att må dåligt. En facklig representant som också närvarade vid samtalet ifrågasatte att artikeln togs upp inom ramen för ett medvetandegörande samtal. Men Rickard Fremark ansåg att man kunde göra så med hänvisning till en promemoria från Polismyndighetens rättsavdelning.
I promemorian står att arbetsgivaren inte är förhindrad att prata med en anställd om kritik samt bemöta kritiken. Där står också att utrymme finns ”för att vidta åtgärder med anledning av allvarliga samarbetssvårigheter, även om dessa ytterst kan ha sin grund i att en arbetstagare utnyttjat sin yttrandefrihet”.
I dokumentationen som upprättats efter det medvetandegörande samtalet valde däremot Rickard Fremark att lyfta ut delen som handlade om debattartikeln i en separat promemoria. Det gjordes på inrådan av en av Polismyndighetens arbetsrättsjurister.
Maria Persson uppfattade samtalet som en bestraffning. Hon råddes att anmäla saken till JO, som inledde en utredning och begärde in ett yttrande från Polismyndigheten.
Juristerna på Polismyndighetens rättsavdelning, som yttrar sig å myndighetens vägnar, är mycket kritiska till lokalpolisområdeschefens agerande. De slår fast att Maria Persson ”svårligen kan ha uppfattat situationen på något annat sätt än att hon under samtalet utsattes för kritik från arbetsgivaren på grund av att hon skrev den aktuella artikeln.”
I sin kritik lutar rättsavdelningen sig dels mot formuleringar i yttrandefrihetslagen och tryckfrihetsförordningen, dels tidigare ärenden där JO och JK uttalat sig.
De kritiserar även hanteringen av dokumentationen. Avgörande är att samtalen genomfördes vid ett och samma tillfälle enligt juristerna på rättsavdelningen. ”Den upprättade dokumentationen riskerar därför att ge en ofullständig och inkorrekt bild av vad som förevarit. Det är självklart inte godtagbart, oavsett vad som är förklaringen till detta.”
Avslutningsvis står i yttrandet att kritik som uttryckts av en medarbetare i kraft av dennes yttrandefrihet inte får bemötas av arbetsgivaren så att det kan uppfattas som en repressalie.
”Såväl generellt som i det aktuella fallet framstår det ur ett yttrandefrihetsperspektiv som olämpligt att bemöta kritiken inom ramen för ett medvetandegörande samtal. Polismyndigheten beklagar det inträffade”, avslutar man yttrandet.
Rickard Fremark har tidigare sagt till Polistidningen att han vill vänta med att uttala sig tills JO kommit med sitt utlåtande.
