Maxstraffet för brott mot tystnadsplikt har höjts från fängelse i ett år till fängelse i högst två år. Om brottet är grovt ska man dömas för grovt brott mot tystnadsplikt, till fängelse i minst sex månader och högst fyra år.

Lagändringen från augusti innebär inte att fler gärningar straffbeläggs eller att det införs nya sekretessregler. Den har heller ingen påverkan på meddelarskyddet. Den innebär bara en straffskärpning för saker som redan är förbjudna.

Enligt Daniel Bergström, politiskt sakkunnig på justitiedepartementet, är det främst utvecklingen av den grova organiserade brottsligheten och risken för infiltration av statliga myndigheter som ligger bakom straffskärpningen. Han säger att man skulle kunna tänka sig att det kan tillämpas på när ett kriminellt nätverk har en mullvad på Polisen som läcker uppgifter om brottsutredningar.

Meddelarskyddet berörs inte av den nya lagstiftningen. Poliser kan via det fortsatt berätta saker för journalister. Trots det rapporterar radioprogrammet Medierna att det finns en oro bland journalister över att straffskärpningen kommer leda till att poliser tystnar. Men Daniel Bergström tror inte det blir en konsekvens. Han betonar att allt man kunde säga till journalister innan straffskärpningen kan man säga till journalister nu.
– Detta handlar inte om att dra åt kranen i förhållande till media.