– Det känns stort och historiskt att tillhöra de första som tar en examen i polisiärt arbete på avancerad nivå. Det var också en känsla av befrielse att lämna in uppsatsen och bli helt klar för vi har jobbat hundra procent och pluggat hundra procent. Och en viss tomhet. Vad ska man göra nu med all tid? säger Sophie Seton.
Plugga heltid och jobba heltid. Hur går det ihop?
– Jag har alltid jobbat och pluggat parallellt. Jag läste min kandidat i polisiärt arbete samtidigt som jag gjorde aspiranten på polisutbildningen till exempel. Magisterprogrammet var helt på distans, men det krävs ändå mycket planering och struktur för att få ihop det. Ibland har jag fått kompa ut eller ta semester för att vara med på något seminarium.
Programmet avslutades med en uppsats – vad handlade din om?
– Jag intervjuade elva ingripandepoliser om återtagande av brottsvinster. Flera tyckte att myndigheten missar att ta kontanter från kriminella därför att jourförundersökningsledarna säger nej till att beslagta och utreda mindre belopp, trots att förutsättningar finns enligt lagen.
Är det bra för poliskarriären att bli magister?
– Det beror nog på var man jobbar. På Noa finns ju många akademiker och här tror jag att en högre examen är något som uppskattas. Min chef är i alla fall stolt och har lovat att vi ska fira nu när jag blir klar.
Läs Sophie Setons uppsats här.
Magisterprogrammet i polisiärt arbete
Lärosäte: Umeå universitet.
Nivå: Avancerad.
Omfattning: 1 år på heltid (60 poäng)
Undervisningsform: Distans.
Exempel på kurser: Samverkan och förebyggande av brott, Vetenskaplig metod i polisiärt arbete, Hälsa och hållbarhet i polisiärt arbete, Internationellt polisarbete.
Uppsats: Magisteruppsats om 15 högskolepoäng.
Källa: Umeå universitet
Adam Nyström, lärare på polisutbildningen i Umeå.
– Jag känner mig stolt och så är det lite lättnadens suck man drar nu. Det har varit ganska tufft att kombinera studier och jobb så det känns riktigt skönt att vara i mål, svarar Adam Nyström.
Vad fick dig att gå den här utbildningen?
– Jag var verkligen ingen pluggis när jag var yngre, men jag hoppade på första omgången av kandidatutbildningen i polisiärt arbete för några år sedan och det gav mersmak. Sedan har jag i bakhuvudet att forska någon gång och den här examen öppnar dörrar för det.
Din uppsats handlar om medborgardialoger i glesbygd. Vad kom du fram till?
– En slutsats är att de här dialogerna inte är förtroendeskapande i sig själva. Om polisen aldrig syns till på en ort så skapar det inte förtroende att komma dit och köra en medborgardialog. Det köper inte folk.
Har du någon plan för att sprida dina fynd inom Polismyndigheten?
– Jag hoppas snarare att myndigheten har en större plan för hur man ska ta tillvara det som produceras av oss som går det här programmet. Det handlar ju inte bara om att vi ska få en examen utan att verksamheten ska kunna dra nytta av vår kunskap.
Läs Adams uppsats här.
Ann Österman, ingripandepolis och Polkoninstruktör i Arvika.
– Pressen är över. Allt är inlämnat, och det är väldigt skönt för all ledig tid har gått till det här. Det har inte varit enkelt, men det ska det ju inte vara heller när man läser på avancerad nivå, konstaterar Ann Österman.
Du skrev uppsats om den fysiska förmågans betydelse för poliser i yttre tjänst. Hur kom du in på det ämnet?
– Jag är gammal gymnasielärare i idrott, tränar och tävlar brasiliansk jujutsu på fritiden och lär ut fysiska tekniker som Polkoninstruktör så det föll sig naturligt.
Och vad kom fram i dina intervjuer med poliser?
– Inte riktigt vad jag hade förväntat mig. Jag trodde att de skulle säga att marklyft och bänkpress är viktigt för att kroppen ska hålla ett helt arbetsliv. Men de tryckte framför allt på den mentala biten. Att styrka ger en trygghet att kommunicera under längre tid i en hotfull situation, eftersom man vet att man kan hantera ett handgemäng om det ändå slutar med det.
Är det bra för poliskarriären att bli magister?
– Det beror nog på var man är placerad. Det kommer kanske inte att gynna mig när jag sitter i radiobilen hemma i Arvika. Men att jag vidareutbildar mig har nog bidragit till att jag har fått komma med i ett projekt i Moldavien som handlar om att stötta deras polis att bli mer jämställd, rättssäker och demokratisk så att de kan komma med i EU.
Läs Ann Östermans uppsats här.
Få koll på de akademiska examina
Grundnivå
Högskoleexamen – 120 högskolepoäng med 60 poäng inom ett huvudområde inklusive ett examensarbete. Polisiärt arbete kan vara ett sådant huvudområde, och grundutbildningen till polis berättigar till en högskoleexamen.
Kandidatexamen – 180 högskolepoäng, varav minst 90 inom ett huvudområde. Om du har en högskoleexamen sedan tidigare innebär kandidatutbildningen alltså en påbyggnad om 60 poäng (motsvarar ett år på heltid). I det ingår ett självständigt arbete (kandidatuppsats) om minst 15 högskolepoäng.
Avancerad nivå
Magisterexamen – är en fördjupning om 60 högskolepoäng på avancerad nivå som du kan du kan läsa om du har en kandidatexamen. 30 poäng ska vara inom ditt huvudområde och innehålla ett självständigt arbete om 15 poäng (magisteruppsats).
Masterexamen – är ytterligare en nivå upp och kräver en kandidatexamen plus motsvarande två års heltidsstudier på avancerad nivå. Den omfattar alltså 120 högskolepoäng, varav 60 inom ditt huvudområde inklusive ett självständigt arbete på 30 poäng (masteruppsats).
