Mick mullrar. Det kommer från magen, det är ett gott tecken. Sedan kommer skallet. Han har känt lukten av likvätska som kommit upp till vattenytan.
– Det där var bra, det var riktigt bra! Bra gubben, bra duktigt, säger Christer till Mick när han kommit ner till honom från fronten av båten.
Christer brukar använda olika typer av belöningar när Mick markerat. Den belöning han nyss använde tycker han är bland de bättre.
– När jag klappar om honom, berömmer honom och låter glad.
Vi befinner oss på en övningsdag i ett varvsområde i Trosa, det är samträning mellan region Stockholm och Öst. Hundförarna Christer Eklöf, Tomas Pellnor och Björn Thorsell tränar för att få sina kriminalsökhundar Mick, Otto och Totta godkända i att söka efter kroppar i vatten. Mats Thomasson är med som huvudinstruktör med sin hund Emmet.
Under morgonen har det placerats ut gömmor att öva på, på botten i Tureholmsviken; tvättsvampar indränkta i likvätska de fått från rättsmedicin. Likvätskan förvaras i takboxar på bilarna. Dels för att det inte ska bli kontaminerat i bilen, dels för lukten.
– Jag har varit polis i 34 år och åkt på många döingar, men den lukten vänjer jag mig inte vid, säger Christer.
En kriminalsökhund ska kunna söka efter blod, sperma och lik. Hunden blir först godkänd för att söka på land, sedan för vattensöket. Kriminalsökhundarna skiljer sig, liksom andra specialsökhundar, från de vanliga patrullhundarna genom att de är specialister och inte generalister. En vanlig polishund jobbar med mänsklig vittring medan kriminalsökhunden går efter biologiska spår. Patrullhunden jobbar också med grip och våldsanvändning till skillnad från kriminalsökhunden. Eller som Ottos förare Tomas uttrycker det.
– Vi jobbar ofta när krutröken lagt sig.
Christer blev hundförare i Stockholm 2009 och hade patrullhund i sju, åtta år innan hunden gick i pension. Sedan gjorde han några år som radiooperatör på regionledningscentralen innan han gick tillbaka till hundföreriet och 2021 hämtade jaktlabradoren Mick i Grums. Knappt ett år senare var han i tjänst som kriminalsökhund.
– Han tilltalade mig jättemycket direkt. Dels är jag så blödig med djur, dels klickade det vid första ögonkastet.
Vid den tidpunkten var Christer tacksam över att över huvud taget kunna jobba och andas. 2020 hade han svår covid och var nedsövd i 26 dygn. På väg att dö fyra gånger. Han har fortfarande postcovid, men mår bra. Mick har helt klart en del i det.
Christer uppdaterar fortfarande de gamla ägarna i Grums löpande. Han och Mick är i princip alltid med varandra.
– Han följer mig och jag följer honom.
Hunden sover i samma säng som Christer och sambon, oftast vid fötterna. Skulle Christer lägga en hundbädd på golvet skulle Mick undra. Ska Christer vara i fred på toaletten måste han stänga dörren, men då lägger sig Mick utanför. Hunden har till och med kommit till ro med de fyra kaninerna hemma. Enda gången Christer och Mick inte är ett radarpar är vid utlandsresor. En gång har Christer varit iväg, då tog en kamrat som själv har hund hand om Mick.
En anledning till att Christer skiftade från patrullhund till kriminalsök är åldern. Han är 59 år och att jobba treskift är för mycket full fart. Här jobbar han i normalfallet dagtid med dygnet runt-beredskap en vecka i månaden.
– Det blir lite lugnare, och fysiskt lite lättsammare. Jag tycker om att jobba ute och jobba aktivt i utredningar och det orkar jag med nu även fast jag blir äldre.
Christer har tidigare jobbat som sjöpolis, så han lockas också mycket av vattendelen i kriminalsöket, att det är den enda grenen i hundföreriet som har att leta kroppar i vatten.
– Det är ett väldigt komplext sätt att söka på, på grund av alla beståndsdelar. Strömmar, vind, väder, allting. Det är fantastiskt att man kan vara lärling ändå, även fast man är gammal. Man måste ha en stor portion ödmjukhet.
Det är kriminalsöket Christer siktar på att göra fram till pension.
Efter lunch åker Christer och Mick ut en gång till för att leta gömmor. Båten går långsamt, mellan en och två knop. Det är viktigt för att hunden ska få arbetsro. Mick står i fören, Christer sitter på platsen nedanför och försöker låta bli att möta hans blick.
– Han ska bli självständig i det här.
De är alltid två på båten, en som för hunden och en som för båten. Instruktören Mats sitter vid rodret och berättar att han tidigare jobbat som gruppchef för hundförare, men lämnade det för att han saknade det operativa.
Han pekar på att även om vattensöket efter människor är en del av kriminalsöket är de flesta jobb de åker på i region Stockholm fortfarande blod- och spermasök. Oftast får de åka på våldtäkter, mycket barnvåldtäkter, sexualbrott i nära relation och våldsbrott av olika slag.
– Sen åker vi naturligtvis och släcker ner thaimassagesalonger, säger Mats.
Under tiden börjar Mick mullra, efter några sekunder skallmarkera. Han har hittat gömman.
– Jajamen! säger Christer till honom och tar fram belöningen bakom ryggen.
En tennisboll.
SKARPT LUKTSINNE
Hundar har över 200 miljoner doftreceptorer i näsan och luktsinnet upptar en tredjedel av hjärnan. En människa har runt 5 miljoner doftreceptorer och luktsinnet upptar bara cirka 5 procent av hjärnan.
Källa: Linköpings universitet
Tre svenska kriminalsökhundar hade en bärande roll när den svenska journalisten Kim Walls kvarlevor hittades i Öresund 2017. Eftersom den danska polisen inte själv har kriminalsökhundar som kan söka i vatten bad de grannlandet om hjälp. När hundarna åkte ut i båtarna med sina förare markerade de, men strömmarna gjorde att man inte hittade något just där. Det var först efter att man tagit hjälp av en oceanolog som kunde göra beräkningar av hur doftämnena fördes genom vattnet som man började göra fynd, uppemot 800 meter från de platser som hundarna markerat.
Det är mycket som spelar in hur precist en hund markerar och Mats minns ett case från Södertälje som sticker ut i motsatt riktning från det danska. En kvinna hade tagit livet av sig. Precis där hunden markerade låg hon på åtta meters djup med en ryggsäck full med stenar.
– Det är enda gången jag varit med om att man hittat kroppen exakt där hunden markerar.
Mats säger att han och Emmet hittat kroppar på 63 meter, å andra sidan har de missat kroppar på två meter.
– Det handlar bland annat om hur kroppen ligger, om man kommer åt förruttnelsemolekylerna som bubblar upp från kroppen. Saker som gör det svårt är när det ligger hinder i vägen – båtar, bryggor, kajer – för vittringen att komma upp.
En till försvårande omständighet jämfört med sök på land är vem som styr var hunden ska lukta. När en människa styr båten kan hunden inte jobba lika självständigt. Däremot kan den som kör se på hunden när den vindar in något och börja styra båten åt det hållet. Det är chaufförens uppgift att läsa av hunden och ta dem dit de vill undersöka.
– Man kan säga att vi är chaufförer åt hundarna på sjön, säger Christer.
Fotnot: Vid denna publicering har Mick, Otto och Totta ännu inte blivit godkända för vattensök, men sluttester är nära förestående.
SÅ MÅNGA KRIMINALSÖKHUNDAR HAR REGIONERNA
Syd: 2, varav 1 godkänd för sök i vatten.
Väst: 2, båda godkända för sök i vatten.
Öst: 2, ingen godkänd för sök i vatten.
Stockholm: 4, varav 1 godkänd för sök i vatten.
Bergslagen: 2 under utbildning.
Mitt: 2, båda godkända för sök i vatten.
Nord: 2, båda godkända för sök i vatten.
Det ska finnas 2 kriminalsökhundar per region.
Det finns runt 400 polishundar i Sverige, vilket innefattar exempelvis patrull-, kriminalsöks-, narkotika/vapen/sedlar- och sprängämnessökande
hundar.
