Annons
Annons

”Även en stridsvagn kan köra fast”

Den särskilda polistaktiken finns nu i hela landet. Men SPT-poliser som väntar på fyrhjulsdrivna fordon, årlig fortbildning och vattenkanoner får inga klara besked i Polisens uppdaterade åtgärdsplan efter Påskupploppen.
4 oktober 2023, 09:48

Omkring 300 poliser skadades under Påskupploppen 2022. Arbetsmiljöverket vill veta hur Polisen tänker förebygga liknande händelser i framtiden och var inte nöjd med den första handlingsplanen som Polisen skickade in i mars. Enligt Arbetsmiljöverket gick det inte att utläsa vilka åtgärder som var beslutade, när de skulle genomföras, vem som var ansvarig och hur åtgärderna skulle följas upp. Nu har Polisen gett in en uppdaterad version av planen. Den bygger, som tidigare, på förslag från Polisens skyddsorganisation och från utredaren Gunnar Karlsson.

Polisen anser att flera av åtgärdsförslagen nu är genomförda. Det gäller till exempel förslaget om att personal som är utbildad i den särskilda polistaktiken, SPT, ska finnas i samtliga regioner. Det samma gäller skyddsorganisationens krav på att även vanliga polisbilar ska ha splitterskydd. ”Enligt nuvarande avtal levereras alla nya bilar med splitterskydd”, står det i den uppdaterade planen. Polisen ska även ha genomfört nödvändiga åtgärder för att komma till rätta med de problem som uppstod under Påskupploppen när SPT-poliser och poliser utan sådan utbildning och utrustning sattes in samtidigt. En metod för detta finns sedan tidigare och nu har en ny nationell sambandsplan tagits fram, enligt myndigheten. 

Vi kan ta fram hur mycket metoder och ny utrustning som helst. Men utan återkommande fortbildning av personalen kommer vi inte vidare.    

Sedan finns det en rad olika förslag i planen som ska vara genomförda till sista december i år. Det gäller till exempel att SPT-metoden ska utvecklas så att den kan användas ”i alla typer av miljöer” och med kompletterande utrustning som exempelvis sköld och distansvapen. Med ”alla typer av miljöer” avses till exempel platser där fordon inte kan användas. Det är en stor förändring av dagens koncept som till stor del bygger på att poliserna använder fordonen som skydd. Kommer den nya metoden verkligen vara klar till årsskiftet? Boel Sjöberg, samordnare för handlingsplanen på Nationella operativa avdelningen, Noa, kan inte ge något säkert besked.
– Jag kan tänka mig att det blir någon form av delredovisning till nyår för det är ett ganska stort block det här att lämna fordonen och gå in i ett område.

Att metoden skulle hinna implementeras i SPT-organisationen före årsskiftet är knappast aktuellt. En implementering kräver fortbildning av personalen och frågan om fortbildning hänger för närvarande väldigt löst, enligt Henrik Moreau, verksamhetsutvecklare för SPT på Noa. 
– Det står och faller med att personalen får fort- och vidareutbildning och vi har inte fått besked från HR i den frågan. Vi kan ta fram hur mycket metoder och ny utrustning som helst. Men utan återkommande fortbildning av personalen kommer vi inte vidare.    

Den problematiken återkommer när det gäller ett annat åtgärdsförslag i handlingsplanen. Nämligen det om att Polisen ska ha ett system där personalen i SPT-organisationen får årlig fort- och vidareutbildning. I kolumnen för beslutade åtgärder står det ”Förmågeförändring SPT fort- och vidareutbildning är under beredning” och i nästa kolumn anges sista december i år som slutdatum.

Betyder det att SPT-personalen kommer att få årlig fort- och vidareutbildning från och med nästa år? 
– Nej, vi ser inte att det kommer att hända. Vi har inte fått någon återkoppling från HR eller den högre ledningen i den frågan, säger Henrik Moreau. 

Så varför står det slutdatum sista december i handlingsplanen?
– Det är då vi förhoppningsvis ska få ett svar på om det här med årlig fortbildning ska genomföras eller inte, säger samordnare Boel Sjögren. 

Vi gör en omvärldsanalys för att se hur vattenkanoner används i andra länder.

Punkt 40 i handlingsplanen är utredaren Gunnar Karlssons förslag om att införa vattenkanoner i SPT. Alternativt om ”akustiska våldshjälpmedel går att anskaffa och göra operativt minst lika snabbt”, som det står i hans rapport. I Polisens uppdaterade handlingsplan står det att denna metodutveckling omhändertas i arbetsgruppen för SPT-metoder. ”Bland annat har förmågan att skjuta med distansvapen från fordon förbättras genom att bygga om befintliga fordon. Nya fordon kommer att levereras med denna förmåga.” Men de här formuleringarna syftar inte på vattenkanoner eller akustiska våldshjälpmedel, visar det sig när Polistidningen frågar samordnaren Boel Sjöberg. 
– Nej, det gäller tårgas. Vi har inte haft några fordon att skjuta tårgas ifrån tidigare. I väntan på nya fordon har vi byggt om våra Romeofordon så att de är riskbedömda och klara att skjuta gas ifrån. 

Hur blir det med vattenkanonerna då?
– Det är inte klart. Vi gör en omvärldsanalys för att se hur vattenkanoner används i andra länder, och tittar bland annat på skadeutfall och läkarutlåtanden, säger Boel Sjöberg. 

Utöver vattenkanoner utreds även andra våldshjälpmedel som starkt ljud och ljus som kan användas mot folksamlingar under upplopp. 
– Vi jobbar mot att alla de här hjälpmedlen ska införas men sedan kommer det krävas formella beslut högre upp i myndigheten om att så ska ske, säger Henrik Moreau. 

Då gör man en regional avvikelse från konceptet. Det är inte ok

Ett förslag i handlingsplanen är att köpa in SPT-fordon med fyrhjulsdrift för att minska risken att de ska köra fast under insatser, vilket hände under Påskupploppen. Men enligt planen blir det inte aktuellt förrän om ett par år när det nuvarande avtal med Volkswagen går ut. Det är inte självklart att man kommer att gå över till fyrhjulsdrift då heller, enligt Boel Sjögren.
– Det finns saker som talar för och saker som talar emot. Bland annat får man ett högre insteg i ett fyrhjulsdrivet fordon, vilket kan vara en risk om man behöver ta sig in snabbt. 

Andra nackdelar är att fyrhjulsdriften tar plats i fordonet och därmed minskar lastutrymmet. Dessutom blir fordonet tyngre, vilket kan kräva en annan körkortsbehörighet hos föraren. 

Henrik Moreau anser att man kan komma långt genom utbildning.
– Många gånger tror man att ny utrustning ska lösa alla problem, men även en stridsvagn kan köra fast. Så det är en utbildningsfråga i första hand. 

Nyligen genomförde myndigheten en pilotutbildning för förare som kör de lättsäkrade SPT-bussarna. Syftet var att lära dem fordonens begränsningar och att framföra dem på ett mer optimalt sätt. 

Ett förslag från skyddsorganisationen som behandlas i handlingsplanen är att det ska finnas sköldar som är särskilt framtagna för SPT. Enligt myndigheten är detta redan genomfört. ”Sköld särskilt för SPT finns framtagen. Finns inget behov av att byta inom SPT-verksamheten”, kan man läsa i handlingsplanen som har skickats till Arbetsmiljöverket. 

Men jag har talat med en SPT-polis i region Syd som säger att de inte har några sköldar. Hur kan det komma sig?
– Då gör man en regional avvikelse från konceptet. Det är inte ok, säger Henrik Moreau. 

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Annons
Annons

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst