Hösten 2022 åtalades en polis i Västsverige för att ha gjort olovliga slagningar i it-tjänsten Polisens MultiFråga, PMF. Slagningarna har utförts både på jobbet och utanför arbetstid. I januari 2023 friades han av en enig tingsrätt. Men domen överklagades och nu har Hovrätten för västra Sverige kommit till rakt motsatt slutsats: Polisen, som nekar till brott, döms för 74 fall av dataintrång.
Enligt tingsrättens utredning har polisen sökt i PMF efter en specifik person – en kamrats exfrus nye pojkvän – och sedan efter anhöriga och andra med kopplingar till personen. Åklagaren ansåg att slagningarna inte var nödvändiga för att genomföra en viss arbetsuppgift, med hänvisning till Polismyndighetens riktlinjer för säkerhet avseende informationsbehandling med stöd av it. Polisen själv menade att han gjort slagningarna i sin tjänst som områdespolis, inom ramen för inre spaning, och att de varit nödvändiga för hans arbetsuppgifter. Han ska också ha haft kontakt med två underrättelsesamordnare i samband med slagningarna och upplevt sig uppmuntrad av dem.
Tingsrätten skriver i sin dom att bevisningen ”inte anses tillräckligt robust och stark för att det mot [polisens] egna uppgifter ska anses ställt utom rimligt tvivel att informationen som han slagit efter inte har varit nödvändig för att genomföra den uppgift han arbetat med (…)”.
Hovrättens utredning har huvudsakligen varit densamma som i tingsrätten. Det framgår av hovrättsdomen. Men tolkningen är alltså annorlunda. Hovrätten anger i sina domskäl att slagningarna inte upphörde när polisen väl hittat personen han först sökte efter. Slagningarna hade svag koppling till de tips som polisen senare de aktuella dagarna lämnade, anser hovrätten. Domstolen kommer därför fram till att det inte var fråga om utförande av en arbetsuppgift utan om en olovlig kartläggning av en person. Polisen måste ha varit medveten om att slagningarna var olovliga, menar hovrätten.
Straffvärdet motsvarar ett högt bötesstraff, enligt domstolen, men eftersom man utgår från att polisen kommer avskedas eller bli uppsagd till följd av domen blir påföljden lägsta möjliga antal dagsböter – 30.
Skyddsorganisationen i region Väst gick förra året ut med en uppmaning om att poliser helt ska sluta göra slagningar i polisiära register om de inte sker i samband med ett ingripande. Bakgrunden var att allt fler poliser utreds och åtalas för olaga dataintrång, vilket skapat osäkerhet i kåren om hur systemen får användas. Senast i juni i år friades en polis i hovrätten efter en lång process i ett sådant fall.
Björn Johnsson, regionalt huvudskyddsombud i region Väst, tycker att den här hovrättsdomen är oklar.
– Tingsrättens dom är tydlig och välskriven. Hovrättsdomen är väldigt diffust skriven, det är stora penseldrag och jag tycker det känns som en slarvigt skriven dom. Jag hoppas den blir överklagad till Högsta domstolen och får prövningstillstånd, säger Björn Johnsson.
Björn Johnsson framhåller att Polismyndigheten vill att poliser ska vara offensiva och följa trådar för att få ingångar till sådant som i slutänden kan vara underrättelseinformation. Han uppfattar att det är just så polisen har jobbat i det här fallet.
– Ändå blir han dömd. Pan har uttalat att han ska förlora jobbet. Samtidigt får Polisen nu möjlighet att avlyssna människor utan att det finns brottsmisstanke. Pan, domstolarna och Polismyndigheten behöver fundera över vad det är som sker. Det här är ett justitiemord, när kollegor som vill göra rätt plockas. Det är skamligt.
Han anser att domen sätter fingret på bristerna i Polismyndighetens styrdokument för vad som gäller när man arbetar med dataslagningar.
– De styrdokument vi har faller tillbaka på ett fåtal meningar om att slagningen ska vara nödvändig. Men hur ska man tolka ”nödvändig”? Vi har inte fått med oss Polismyndigheten i det arbetet. Min bild är att arbetsgivaren inte gör någonting i frågan.
Chefsåklagare Maria Sterup vid Särskilda åklagarkammaren är den som drivit målet i både tingsrätten och hovrätten. Slagningarna som polisen nu dömts för hade inte alls med hans arbete att göra, menar hon.
– Hans förklaring var att han ville ta reda på en persons ID-uppgifter. Men när han väl gjort det fortsatte han att göra slagningar, som inte hade med hans arbetsuppgifter att göra. För att förklara sina slagningar skrev han sedan tips, säger Maria Sterup.
Han har skrivit tipsen som en ursäkt för slagningarna?
– Ja, så tolkar jag det. Men det viktiga är att han fortsatte göra slagningar efter att han hittat personen han sökte efter. Han kartlägger personen.
Om Polismyndighetens riktlinjer för dataslagningar ändrades, skulle det påverka din bedömning?
– För mig är riktlinjerna tydliga. Det är Polismyndigheten som sätter upp systemet och de har satt upp de här riktlinjerna, som jag menar att polisen brutit mot, säger Maria Sterup.
Polisen åtalades också för brott mot tystnadsplikt, men friades i det fallet även av hovrätten.
Senaste datum för att överklaga domen är den första november.
