Vid tiden för omorganisationen 2015 var anslutningsgraden i Polisförbundet 95 procent. 2020 var den nere på 92 procent och sedan ett par år tillbaka ligger den på 91. Svenska Polisförbundet har därmed den lägsta anslutningsgraden bland de nordiska förbunden. Närmast ligger Finland med 94 procent. Men i den senaste statistiken över inträden syns en förbättring och nu hoppas Polisförbundet att trenden vänder.
Från årsskiftet fram till sista augusti i år har antalet medlemmar ökat med 734, majoriteten studerande. Det är en ökning med 2,8 procent och kan jämföras med ökningen under hela år 2022 på 1,9 procent. Samtidigt ligger kurvan för utträden i nivå med de förra året.
Polisförbundets ordförande, Katharina von Sydow, blev polis för drygt 30 år sedan.
– Det fanns bara en polisutbildning och dit kom förbundet på besök och alla gick med, berättar hon.
Lärosätena har blivit fler och förutsättningarna för fackliga besök varierar numer.
Katharina von Sydow tror att förklaringarna till att anslutningsgraden har dalat är flera.
– En skillnad är ju att hela den fackliga modellen ifrågasätts. Fler är oorganiserade idag. Det finns också andra fackliga organisationer som vill ha poliser som sina medlemmar. Det var inte på samma sätt förr.
Polisförbundet har historiskt inte jobbat med medlemsvärvning, så som många andra fackförbund gör med värvningsveckor och arbetsplatsbesök. Men det vill man ändra på från förbundets sida.
– Vi kan inte vila i att alla vill vara med. Traditionellt har vi inte satsat på det här med att jobba för ökad anslutningsgrad, säger Katharina von Sydow.
Det finns poliser som inte upplever att Polisförbundet är för dem. En av dem , som vill vara anonym, berättar att han gick ur i samband med att han blev chef. Den före detta medlemmen tycker inte att chefsfrågor tas på allvar i förbundet och att det finns en ombudsman för chefer sedan 2022 tycker han inte har märkts av. Utöver det upplever den här polisen att förbundet lokalt ofta driver frågor på ett sätt som inte tar hänsyn till verksamheten. Bara till de enskilda medlemmarnas rätt.
– Jag hade kunnat tänka mig att gå med i facket igen om det skapades ett systerförbund för chefer.
Den här före detta medlemmen nämner också kampanjen Bluewashing som en droppe som fick hans bägare att rinna över. Den visade enligt honom att förbundet har ett för starkt fokus på yrkesidentiteten polis.
– Den måste ha gjorts helt utan konsekvensanalys. 3 000 chefer fick tackla det skav som uppstod i arbetsgrupperna med den.
Angående Bluewashing säger Katharina von Sydow att förbundet dragit vissa lärdomar av kritiken som följt. Samtidigt menar hon att kampanjen var lyckad på så vis att den ledde till diskussioner kring behovet av polisprofessionen i hela verksamheten.
– Det är viktigt att få vara stolt över att man är polis. Men vi vill ju inte kommunicera att det är oviktigt med de andra kompetenserna. Det är ett lagarbete och det kanske inte var så tydligt i kampanjen.
Polistidningen har också varit i kontakt med en före detta polis som valde att kliva av förbundet när han jobbade som utredare. ”Min upplevelse var att Polisförbundet sålde ut medlemmarna i utredningsverksamheten för att plocka de lågt hängande frukter arbetsgivaren erbjöd”, skriver han i ett mejl till tidningen. Han syftar på satsningar på främst yttre personal.
Men Katharina von Sydow trycker på att lönesatsningen som riktades mot yttre personal först styrdes av arbetsgivaren.
– Där jobbar Polisförbundet för att de andra funktionerna ska få löneutveckling. Hade inte vi varit där hade kanske inte löneutvecklingen breddats alls.
Den före detta utredaren tror att han hade kunnat tänka sig att återvända till Polisförbundet om han jobbat kvar som polis. Förutsatt att han känt att förbundet gått utredarna mer till mötes.
Vad gör man då för att till exempel utredarna ska känna att Polisförbundet är för dem?
– Vi trycker på vikten av polisiär kompetens på utredarsidan och det var syftet med Bluewashing. Men det handlar också om visuell representation och att vi till exempel har civilklädda poliser i vårt bildmaterial. Det är ju många yrkesgrupper som är poliser och inte bär uniform, säger Katharina von Sydow.
En tredje polis Polistidningen varit i kontakt med säger att han troligtvis kommer att gå ur förbundet inom kort. Han gick med för att han såg ett värde i möjligheten att få rättsligt stöd. Men att han under de tolv år som passerat sedan dess bara rådfrågat facket en gång och då upplevde den lokala fackliga företrädaren som måttligt intresserad.
Att uppleva missnöje med facket lokalt är något som alla tre poliser som Polistidningen pratat med upplever som en bidragande faktor till att de inte ser medlemskapet som självklart. Att stötta de regionala ordförandena i att skapa en lokal kultur där man är rädd om sina medlemmar menar Katharina von Sydow är jätteviktigt.
– Vi ska vara professionella, konstruktiva och relevanta.
Om det finns missnöje med representanter för facket säger hon att hon förväntar sig att man antingen tar upp det med den det berör eller någon annan i organisationen.
Men hur ska förbundet centralt kunna påverka kulturen regionalt och lokalt?
– Att vi träffas, att vi pratar med varandra tror jag är ett sätt. Det är en stor organisation så det här är ett stort arbete. Men det är viktigt vad jag pratar om och hur vi är mot varandra.
Hon menar också att det är viktigt för de lokala företrädarna att man har en arbetsgivarorganisation som värdesätter fackligt arbete.
– Det är en utmaning speciellt när verksamheten är hårt pressad. Det krävs lite av en chef som ska förstå att det är viktigt att låta personal avsätta tid till det fackliga då.
När Polistidningen ställer frågan på X, tidigare Twitter, om varför man väljer att vara med i Polisförbundet nämns stöd och hjälp för individen. Men en av poliserna svarar också att det är av solidaritet. Det gör Katharina von Sydow glad.
– Vi vill plocka upp det här grundläggande fackliga i att vi åstadkommer saker tillsammans. Jag tror att kunskapen om partsförhållandet, vad facket är och gör, inte är känd för alla i dag, säger hon.
Något annat hon trycker på är att Polisförbundet i större utsträckning måste fokusera på att kommunicera med medlemmarna. Och förmedla sina framgångar.
– Till exempel det höjda friskvårdsbidraget och höjda OB-tillägget är exempel på sådant som vi drivit länge. Eller lönerörelsen där vi ju gjort ett stort jobb och tänker fortsätta göra det, säger hon.
Läs mer:
