Med bara några veckor kvar till aspiranten blev polisstudenten Adam* inkallad på ett möte med rektorn och en aspirantsamordnare. Adam trodde att det skulle handla om hans aspirantplacering. I stället fick han höra att han hade blivit av med sin säkerhetsklassning och måste lämna utbildningen med omedelbar verkan.
– Jag blev helt paff. De kunde inte ge någon förklaring. De visste inte själva. De sade att jag var tvungen att samla ihop mina grejer direkt: uniformen, bältet, utrustningen. Allt skulle tillbaka till förrådet. Kort därefter lämnade han byggnaden och har inte varit tillbaka på skolan sedan dess.
Han överklagade till Polisens personalansvarsnämnd, Pan, och åkte till Stockholm för att lägga fram sin sak inför nämnden.
– Det satt tio personer i kavajer där i nämnden och det var nervöst att prata inför dem. Men efteråt skämtade jag med min fru att det lika gärna kunde ha stått koner på deras stolar, eftersom de fastställde myndighetens beslut utan att känna till grunderna för det.
Enligt Adam var det hemligt även för Pan varför säkerhetsavdelningen hade dragit in hans säkerhetsklass. Pan prövar nämligen inte frågan om säkerhetsklassning utan tittar bara på om myndigheten har haft fog för att skilja studenten från polisutbildningen. Och eftersom placering i säkerhetsklass är en förutsättning för att gå utbildningen är utgångenganska given i dessa ärenden. Det blev avslag för Adam.
– Jag förlorade min utbildning som hade kostat mig en kvarts miljon i studieskulder. Och jag kunde inte heller gå tillbaka till min gamla arbetsgivare eftersom det också var ett säkerhetsklassat jobb.
Polistidningen har gått igenom alla säkerhetsärenden som har behandlats i Pan sedan 2015. Under perioden fattade Pan beslut som innebar att totalt 30 personer skildes från sin anställning eller från polisutbildningen för att de inte längre kunde vara placerade i säkerhetsklass. 20 av dessa var studenter, 5 poliser och 5 civilanställda. Besluten är ojämnt fördelade över perioden. Mellan 2015 och 2020 var det högst ett par beslut per år i de här kategorin. År 2021 skedde ett trendbrott med 9 beslut och så här långt i år har Pan fattat 13 beslut om avskiljande eller uppsägning på denna grund.
Polisens säkerhetschef Ari Stenman bekräftar att säkerhetsärendena
har blivit fler i myndigheten. Det är en allmän trend i samhället, enligt honom. Flera spektakulära läckor från myndigheter de senaste åren har satt fokus på säkerhetsprövning. Det började med Transportsstyrelseskandalen. Fortsatte med bland annat spionbröderna. Och nu senaste en domstolshandläggare som ska ha spridit information till gängkriminella. Med ökad medvetenhet blir också säkerhetsärendena fler vid myndigheterna, enligt Ari Stenman. Och Polisen är inget undantag.
– Vi har också gjort en e-utbildning kring säkerhet som har höjt kunskapsnivån på myndigheten. Fler hör av sig till oss på säkerhetsavdelningen för att berätta om situationer som de inte vet om de är säkerhetsmässigt okej. Det gör att vi får mer information.
Ari Stenman, säkerhetschef på Polisen.
Foto: Polisen.
Ett dussintal beslut om avskiljande eller uppsägning på grund av förlorade säkerhetsklass under 2023 låter kanske inte så mycket i en myndighet med drygt 37.000 anställda. Men det är bara en liten del av alla säkerhetsärenden som syns i Pan-siffrorna, enligt Ari Stenman. Många av dem som blir föremål för säkerhetsavdelnings intresse väljer att lämna självmant.
– Det kan vara så att vi kallar en anställd till ett säkerhetssamtal och då skickar personen in en ansökan om tjänstledighet för att pröva en tjänst någon annanstans. Eller så håller vi samtalet men när vi ska följa upp med ett andra samtal har personen valt att gå vidare.
I takt med att säkerhetsärendena blir fler växer också kritiken, bland annat från fackliga organisationer, mot att säkerhetsprövningen är en rättsosäker process. En person som får sin säkerhetsklassning indragen kan inte överklaga beslutet trots att det får långtgående konsekvenser. Inom Polisen är alla anställningar säkerhetsklassade, vilket betyder att den som blir av med sin säkerhetsklass mer eller mindre automatiskt skiljs från sin anställning eller från polisutbildningen.
Ytterligare en komplikation är att säkerhetsavdelningen ofta sekretessbelägger skälen bakom besluten för att skydda sina egna eller Säkerhetspolisens källor och metoder. För anställda finns en väg till överprövning eftersom deras fackförbund kan stämma arbetsgivaren i Arbetsdomstolen. Och om arbetsgivaren vill styrka att det har funnits saklig grund för uppsägning måste den berätta för domstolen varför säkerhetsklassningen drogs in.
För polisstudenter finns inte den möjligheten. De kan visserligen överklaga beslutet om avskiljning till Pan, men i många fall får inte heller ledamöterna i Pan veta varför studenten har blivit underkänd i säkerhetsprövningen. Nämnden konstaterar bara att placering i säkerhetsklass är en förutsättning för studier på polisutbildningen och avslår överklagandet. Polisförbundet menar att det här är rättsosäkert och förbundets representant i Pan reserverar sig mot alla beslut där Pan avslår studenters överklaganden.
Just nu pågår en statlig utredning om det ska bli möjligt att överklaga själva beslutet om indragen säkerhetsklass. Säkerhetschef Ari Stenman är positiv till den idén.
– Jag tycker att det vore jättebra om vi kunde ha en instans där vi kunde lägga alla korten på bordet inför en oberoende part som får titta på om vi har följt lagstiftningen.
Han poängterar att det inte behöver betyda att den enskilda får veta varför den förlorat sin säkerhetsklassningen.
– Det kan bli en liknande konstruktion som Försvarsunderrättelsedomstolen** och då får den enskilda inget svar på varför, men det blir i alla fall en oberoende instans som har fått titta på saken med objektiva ögon.
Adam har så klart funderat på vad det var som säkerhetsavdelningen reagerade på i hans fall, men han kan bara spekulera. Det enda han kan komma på är bröllopsfesten som han hade på sommaren efter andra terminen på utbildningen. Adam har rötter i en kultur där bröllop har hundratals gäster. En av gästerna, som han inte hade bjudit, var en person som ingick i ett kriminellt nätverk.
Att tvingas bort från polisyrket var ett hårt slag för honom själv, men också en förlust för myndigheten, tycker han.
– Polisen behöver oss med utländsk bakgrund som kan flera språk och vet hur det är att växa upp i utsatta områden. Men min syn på myndigheten har vänt helt. Jag kommer aldrig mer att respektera den.
När Polistidningen går igenom namnen på de studenter och anställda som har varit aktuella i Pan:s säkerhetsärenden kan vi konstatera att nära hälften har vad som kan kategoriseras som utländska namn. Ari Stenman tycker att det är svårt att drag några slutsatser utifrån underlaget, eftersom Pan-ärendena bara är en liten del av alla säkerhetsärenden.
– Namn har ju ingen betydelse för oss utan vi går på lagstiftningen och det är ju pålitlighet, lojalitet och sårbarhet som ska bedömas.
Samtidigt är utländsk bakgrund och dubbelt medborgarskap en faktor, enligt honom.
– Om det är personer som har en koppling till Ryssland, Iran och Kina så har Säkerhetspolisen sagt att vi måste göra en lite mer grundlig undersökning.
Fredrik Westin, förbundsjurist Polisförbundet
Fredrik Westin företräder ofta medlemmar som har hamnat i Pan på grund av förlorad säkerhetsklass. Han har noterat en överrepresentation av personer med utländsk bakgrund och kan inte utesluta att det skulle kunna vara fråga om diskriminering.
– Det är svårt att säga eftersom vi inte får veta vilka omständigheter som läggs dem till last. Det kan inte uteslutas att det skulle kunna bli aktuellt att driva ett sådant här fall som ett diskrimineringsärende.
* Adam heter egentligen något annat.
** Försvarsunderrättelsedomstolen ger tillstånd till signalspaning. Sammanträden och beslut är inte offentliga, i stället ska de avlyssnades integritetsintresse bevakas av så kallade integritetsskyddsombud.
