Andelen sökande som blir underkända i psykologintervjun har sjunkit från ungefär 58 till 44 procent sedan 2021. I begåvningstestet har andelen sjunkit från ungefär 27 till 13,5 procent. Det visar en uppföljning som Plikt- och prövningsverket har gjort efter de förändringar som gjordes i prövningen första halvåret 2022. Förändringarna rörde de medicinska bedömningsgrunderna, begåvningstestet Uniq och den kravprofil som ligger till grund för psykologintervjun.
Förändringen av Uniq bestod av en så kallad omnormering som ledde till att gränsen för godkänt på testet sänktes, vilket Polistidningen har skrivit om tidigare. Enligt Plikt- och prövningsverket gjordes omnormeringen huvudsakligen för att den tidigare normering ”inte längre var representativ varken för sökandegruppen eller aktuellt urvalsförfarande”.
Siffrorna visar alltså att fler nu blir godkända på begåvningstestet, vilket inte förvånar Plikt- och prövningsverket. ”Resultatet är i enlighet med statistisk förväntan utifrån normuppdateringen och det finns inga indikationer på att annat än omnormeringen påverkat det förändrade utfallet i nämnvärd utsträckning”, kan man läsa i rapporten.
Att fler klarar psykologintervjun beror sannolikt på att det har tagits fram en ny psykologisk kravprofil, bedömer myndigheten. Enligt den gamla gällde samma krav för att bli antagen till polisutbildningen som för att bli anställd som polisassistent efter avslutad utbildning. Den nya kravprofilen innebär att kraven numera är lägre för antagning till utbildningen än för anställning. Tanken med förändringen är att polisstudenterna ska få utbildningstiden på sig att utveckla de psykologiska egenskaper som krävs för yrket.
Sökande med utländsk bakgrund har fortsatt sämre resultat än sökande med svensk bakgrund på vissa moment. Det gäller framför allt begåvningstestet där drygt 32 procent av de prövade med utländsk bakgrund blir underkända jämfört med 10 procent av dem med svensk bakgrund.
Stora skillnader mellan sökande med utländsk bakgrund och övriga är det också i det fysiska arbetsprovet på ergometercykel (11,6 procentenheters skillnad) och psykologintervjun (11,2 procentenheters skillnad). Det ingick inte i Plikt- och prövningsverket uppdrag att hitta orsaker till detta. Men myndigheten påpekar att liknande mönster syns även i andra sammanhang, till exempel i skolbetyg, högskoleprov, Trafikverkets kunskapsprov och undersökningar om motions- och idrottsvanor.
Det finns också markanta gruppskillnader mellan kvinnor och män när det gäller de fysiska och medicinska momenten. Störst är skillnaden i muskeltestet där drygt 26 procent av kvinnorna underkänns jämfört med knappt 1 procent av männen, trots att kravnivån är lägre för kvinnor. I det här avseendet har skillnaderna dessutom ökat sedan 2021. I läkarbedömningen underkänns drygt 20 procent av kvinnorna, jämfört med 13 procent av männen. Skillnaden har ökat något sedan 2021. I begåvningstestet finns inga könsskillnader, medan kvinnor godkänns i något högre utsträckning än män i psykologintervjun.
