När forskningspropositionen 2020 togs fram hade Polismyndigheten diskussioner med Justitiedepartementet om att rättsväsendet behöver luta sig mer mot vetenskap och forskning i sitt arbete.
– Vi pratade om att ta tydligare utgångspunkt i hur man kan stötta polisiärt arbete med hjälp av forskning, utifrån vad poliserna ser för utmaningar. Så att vi vet varför saker fungerar och inte, säger Per Sundström som är expert inom forskning och innovation på NOA.
I forskningspropositionen föreslogs det sedan en satsning på området brottslighet. Mehdi Ghazinour, prefekt för Institutionen för polisiärt arbete på Södertörns högskola, var involverad när frågan väcktes.
– Jag var en av de som drev på och ville att regeringen skulle avsätta de här pengarna. Eftersom ämnen som polisvetenskap och forskning i polisiärt arbete är nya och håller på att ta form, skulle medel kunna stimulera forskningen framåt, säger Mehdi Ghazinour.
Uppdraget gick till Vetenskapsrådet, som är ett statligt forskningsråd. Vetenskapsrådet inrättade ett tioårigt nationellt forskningsprogram om brottslighet.
Per Sundström uppfattade att den dåvarande regeringen i sitt uppdrag hade samma intention som Polisen och Justitiedepartementet.
– Jag tycker de var tydliga i att här behövs praktiknära, tillämpad kunskapsframtagning inom området brottslighet, för att kunna vara stöd till rättsväsendets aktörer. Men jag vet inte om regeringen och utbildningsdepartementet förstod konsekvenserna av att lägga uppdraget på Vetenskapsrådet, säger Per Sundström.
Att uppdraget gick till just Vetenskapsrådet har gjort att utrymmet för forskning i polisiärt arbete blivit litet, till förmån för mer generell kriminologisk forskning. Det menar såväl Per Sundström som Mehdi Ghazinour och Jonas Hansson, lektor vid Umeå universitets polisutbildning.
– Vetenskapsrådet har höga vetenskapliga krav, som gör det lättare för en etablerad disciplin som kriminologi att få pengar. Ville man satsa på mer tillämpad forskning, polisforskning, skulle man kanske ha gett uppdraget till Forte. Nu är det inte så polispraktiknära forskning som fått pengar, säger Jonas Hansson.
Forskningsråd
Forskare kan söka pengar från offentliga, privata och internationella finansiärer. Statliga finansiärer kallas ofta forskningsråd. Forte, Formas och Vetenskapsrådet är alla statliga forskningsråd.
Vetenskapsrådet är Sveriges största statliga forskningsfinansiär, och dessutom en myndighet. Vinnova är en annan myndighet som finansierar forskning.
Per Sundström är inne på samma linje. Utöver forskningsrådet Forte hade till exempel Vinnova eller Formas varit bättre alternativ, eftersom de jobbar mer flexibelt och närmare behovsägarna, menar han.
– Det Vetenskapsrådet producerade kände jag inte riktigt stämde överens med upplägget som regeringen beskrev i sitt uppdrag.
Mehdi Ghazinour har gått igenom ansökningarna till den senaste programutlysningen och tittat på vilka som fått forskningsmedel.
– Kriminologer tog över stafettpinnen. Det är bara en av ansökningarna som är delvis inriktad mot polisiära metoder. Resten är kriminologisk forskning, även om det är väldigt tillämpad kriminologi som skulle kunna gynna polisiärt arbete. Men tyvärr blev det inte som man tänkt sig från början.
Polismyndigheten ingick i en kunskapskommitté kopplad till forskningsprogrammet, där Per Sundström var med. Kunskapskommitténs uppdrag var främst att prata om hur forskningsresultaten skulle spridas, enligt Per Sundström.
– Det gjorde att intresset var litet att höra våra idéer och tankar kring vilken typ av forskningssatsningar eller behov polisen såg.
Polismyndigheten skickade nyligen in synpunkter inför nästa forskningsproposition, som ska läggas fram 2024. Där betonar myndigheten att det behövs mer praktiknära forskning, och hänvisar till det nationella forskningsprogrammet om brottslighet: ”Erfarenheten visar att forskningsprogrammet vid Vetenskapsrådet behöver kompletteras med en annan typ av forskning som bättre kan följa de snabba förändringar och skiften som brottsligheten uppvisar. Denna forskning behöver vara mer riktad, omsättningsbar och flexibel (…)” skriver Polismyndigheten i ett svar till Utbildningsdepartementet.
Stefan Svallfors är huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap vid Vetenskapsrådet och ansvarar för inriktningen av det nationella forskningsprogrammet om brottslighet. Han delar inte alls bilden av att polisforskning skjutits åt sidan i programmet.
– Både när det gäller de projekt som finansierats hittills och de lite större forskningsprogram som kommer starta i januari är det väldigt mycket polisforskning. Sett till projektansökningarna så kommer det produceras oerhört mycket konkret, relevant forskning för polisiärt arbete, säger Stefan Svallfors.
Fem av de sju projekt som startar i januari berör direkt polisens verksamhet, enligt Stefan Svallfors. De handlar bland annat om isotopanalyser för att påskynda brottsutredningar, metoder för att få människor att vittna och vad kriminalpolitiska reformer, som bland annat fler poliser, har gett för effekt.
– Om inte projekt om utredningsmetodik anses vara verksamhetsnära så vet jag inte vad som är det.
Är det så att kritikerna haft förväntningar på finansiering av forskning som utvärderar specifika projekt och metoder så är besvikelsen däremot begriplig, tycker Stefan Svallfors.
– Utvärdering av den egna verksamheten utgår jag från att varje myndighet gör på egen hand. Det är inte vad man har den här typen av breda långsiktiga forskningssatsningar till, säger Stefan Svallfors.
Projekt som beviljats pengar från forskningsprogrammet om brottslighet 2023:
Isotopanalyser för att påskynda brottsutredningar
Tvärvetenskapligt program för muntliga vittnesmål (MPORT): Utmaningar och innovationer för att säkra bevisning från mänskliga källor
Att lösa brott med postmortem metabolomik och artificiell intelligens
Svenska kriminalpolitiska laboratoriet (vill undersöka effekten av olika reformer i kriminalpolitiken)
Organiserade kriminella grupperingar
4C – Forskarkonsortium för studier om kriminella samarbeten i Sverige
När våld blir ett accepterat handlingsalternativ. En analytisk kriminologisk ansats för att öka förståelsen av orsakerna till och prevention av våld
Källa: Vetenskapsrådet
Projekt som beviljats pengar från forskningsprogrammet om brottslighet 2022:
Mänskliga nedbrytningsprocesser: analys och metodutveckling för att bistå brottsutredningar
Kameraövervakning och artificiell intelligens i brottsutredningar
Svensk straffrättshistoria 1830-1930
Data-driven analys av polisens kamerabevakning – Effekter på brott, brottsuppklarning och otrygghet
Hatbrott i rättsprocessen: En studie om att stärka Polismyndighetens förmåga att upptäcka och utreda hatbrott
Vad fungerar i fängelser? En kausal analys av de avsiktliga och oavsiktliga effekterna av kriminalvårdsreformer samt sjukvårdstillgänglighet i fängelser
Social förändring och brott. En multikohortstudie om brottslighet över livsförloppet
Cyberbrottslighet: en longitudinell registerbaserad studie om demografiska, socioekonomiska och tekniska förklaringsfaktorer
Konkurs och brottslighet
Politiskt motiverad brottslighet mot immigranter i Sverige: När, var och hur?
