Vi föds med olika förmåga att minnas på samma sätt som vi föds med olika talang för annat. Kvinnor som grupp har lite lättare att minnas verbal information, ansikten och namn medan män som grupp har samma lilla fördel när det kommer till det som vi brukar kalla lokalsinne.
– Varför det är så vet vi inte riktigt, bara att skillnaden finns, säger Agneta Herlitz, professor i åldrandets psykologi vid Karolinska Institutet och minnesforskare.

Agneta Herlitz, professor vid Karolinska Institutet och minnesforskare
Även vår ålder kan påverka hur bra vi minns. Yngre personer har lättare att minnas nya saker än äldre, även om det förstås finns individuella skillnader även här. Depression, sömnbrist, stress och adrenalinpåslag kan också göra att vi får svårare att minnas nya saker – och lättare glömmer sådant som vi redan vet. För att vi ska minnas något krävs att våra hjärnor lyckas föra över informationen från vårt korttidsminne, även kallat arbetsminnet, till vårt långtidsminne Arbetsminnet består av sådant som vi gör just nu. Så fort vi släpper tanken på något, kanske för att en kollega säger något till oss eller för att telefonen ringer, lämnar informationen arbetsminnet och hamnar, förhoppningsvis, i vårt långtidsminne där vi kan plocka fram det igen när vi behöver: ”Vad var det nu igen jag skulle göra, ja just det, jag skulle ju hämta kaffe.”
– Det är den här överföringen från arbetsminnet till långtidsminnet som är trixet, eller svårigheten, med att minnas.
Att lyckas få in informationen i långtidsminnet i stället för att glömma den så fort vi slutar tänka på den, säger Agneta Herlitz. Utöver våra individuella förutsättningar finns det ytterligare några saker som avgör hur bra vi minns något.
– Ju mer vi bearbetar informationen – tänker igenom den, skriver upp den, återberättar den med mera – desto bättre fungerar inkodningen till långtidsminnet, säger Agneta Herlitz.
Vad det är vi försöker minnas påverkar också. Vi har svårt att minnas saker som vi inte förstår eller upplever meningslösa. Att minnas sådant som väcker någon form av känsla hos oss är enklare. Vi minns också lättare ovanliga saker än det förväntade. Men det räcker inte att bara minnas något, för att ha användning för det vi minns måste vi också kunna plocka fram minnet när vi behöver det.
– Då fungerar öppna frågor som ”berätta vad som hände?” sämre än om vi får ledtrådar, vilket förstås kan vara ett problem eftersom frågor som innehåller ledtrådar ju även kan styra minnet och skapa falska minnen, säger Agneta Herlitz.
Störningskänsligheten som finns i överföringen mellan arbetsminnet och långtidsminnet är förklaringen till att det händer att vi, om vi blir distraherade i fel ögonblick, glömmer sådant som vi trodde att vi aldrig skulle kunna glömma. Som nyckeln i bilen eller tjänstevapnet på en offentlig toalett.

Expertens minnestips
Ett sätt att lättare komma ihåg ett registreringsnummer kan vara att lära sig kombinera olika siffror och bokstäver med olika färger eller symboler, som till exempel olika djur. När man sedan ser ett registreringsnummer gör man i huvudet om raden av meningslösa siffror och bokstäver till en rad av färger och/ eller symboler utifrån det intränade systemet.
För att komma ihåg ett händelseförlopp kan man efteråt bearbeta det genom att tänka igenom och repetera det som man har sett högt för sig själv, ställa frågor till sig själv och återberätta förloppet.
För att bättre komma ihåg ansikten och namn kan man försöka skapa associationer mellan namnet och ansiktet som gör det lättare att minnas dem tillsammans.
Vad är ditt bästa tips för att minnas?

Lina Berglund, utredare grova brott och vapeninstruktör, Stockholm City
– För att inte riskera att glömma vapnet är det viktigt att ha en tydlig rutin. Vapnet ska bara befinna sig i vapenskåpet, hölstret eller din hand. Om man måste placera det någon annanstans måste man ha en genomtänkt strategi för att komma ihåg det även om något oväntat händer. Till exempel kan man lägga vapnet på sina byxor när man går på toaletten för man springer ju sällan iväg utan byxor.
När man rustar sig med vapnet ska man ha som rutin att alltid ta ett djupt andetag och tänka att anledningen till att jag tar ut vapnet är att jag kan behöva använda det. Då glömmer man inte att ladda det.

Robin Rovina, ingripande polis, lokalpolisområde Örebro (tidigare trafikpolis i Uppsala)
– Mängdträning. Det är nog mitt bästa tips. Om man jobbar med arbetsmetoden ”brott på väg” och gör mycket slagningar och tittar på många fordon lär man sig komma ihåg registreringsnummer och olika fordon lättare. Det är också bra att läsa upp registreringsnumret högt. Är man två i bilen när man möter ett avvikande fordon kan föraren försöka komma ihåg bokstäverna och kollegan siffrorna, eller tvärtom.

Benjamin Prom, gruppchef för områdespolisen i Norrköping
– Jag har förmånen att ha ett bra minne och minns ofta namn och registreringsnummer lätt. Men jag tror också att det spelar roll hur man är som person. Om man som områdespolis är påläst, intresserad, engagerad, vill kunna sin stad och bygga relationer, då kommer man också lättare ihåg ansikten och namn. Plus att man också får mycket information på utsättningar som hjälper en att minnas.