Annons
Annons

Hector: Självklart att tacka ja

Även en jurist kan vinna polisernas kärlek. Det är Stefan Hectors trösterika budskap till den nya rikspolischefen. Själv går han in i rollen som hennes biträdande.
1 december 2023, 11:53

Det var för ett par veckor sedan som Stefan Hector fick ett samtal om att den tillträdande rikspolischefen Petra Lundh och statssekreteraren ville träffa honom på regeringskansliet. På plats fick han frågan om han var beredd att axla rollen som biträdande rikspolischef? Han tackade ja på stående fot. 
– Det är ju inte ett beslut man ska hafsa fram. Men jag har varit polis i närmare 34 år och har en innerlig drivkraft att göra Sverige säkrare. Ja, jag vet att det låter pretentiöst, men det är sant. Så även om det inte var ett litet beslut så var det självklart för mig att tacka ja. 

Bördan är tung att bära för en person.

Funktionen biträdande rikspolischef är ny och inrättades genom ett regeringsbeslut på torsdagen. Regeringen motiverade beslutet med att Polisen är en ”stor och komplex organisation med ett helt centralt uppdrag i det läge som Sverige befinner sig i”.  Därför finns ett behov av att förstärka polisledningen med en biträdande rikspolischef. Stefan Hector lägger till att det är en lösning som den nya rikspolischefen Petra Lundh har önskat. 
– Uppdraget som rikspolischef är stort och komplext. Den bördan är tung att bära för en person och man kan behöva hjälp, konstaterar han. 

Skillnaden mot en ställföreträdande rikspolischef, som har funnits tidigare, är att funktionen som biträdande är ett heltidsjobb, förklarar Stefan Hector. Det är inte något man bara gör när rikspolischefen är frånvarande. Det är inte en tillikauppgift som man har vid sidan av jobbet som till exempel Noa-chef eller regionpolischef. Stefan Hector kommer även att fungera som ställföreträdande rikspolischef. 

Biträdande rikspolischef Stefan Hector är 56 år, blev färdig polis 1993 och bor i Stockholm med sin familj. Foto: Per Hagström.

Att juristen, åklagaren och domaren Petra Lundh skulle få en polis som sidekick i sitt nya jobb var kanske ingen högoddsare. Och Stefan Hector har gått den långa vägen i myndigheten. Han började sin bana inom ordningspolisen på Norrmalm i Stockholm, fortsatte sin karriär på piketen i huvudstaden och gick sedan vidare till nationella insatsstyrkan. Där började han som operatör och fick senare olika chefsfunktioner. År 2010 blev han biträdande chef för polisen i Västerort i Stockholm. Från 2015 var han chef för Operativa enheten vid Nationella operativa avdelningen, som bland annat ansvarar för nationella insatsstyrkan, polisflyget och bombskyddet. I våras blev han ansvarig för myndighetens beredskapsplanering i händelse av kris och krig.

Det går inte att styra top down genom att bara skicka ut ett beslutsprotokoll och förvänta sig att det ska hända saker.

Så hur kommer arbetsfördelningen se ut mellan rikspolischefen och hennes biträdande? Det har de inte bestämt ännu, säger Stefan Hector. Kanske faller det sig naturligt utifrån deras olika erfarenheter. Petra Lundh har djupa kunskaper om den del av rättsväsendet som åtalar och dömer.
– Jag har erfarenhet både från den breda kärnverksamheten inom Polisen och de mer smala och specialiserade delarna, säger Stefan Hector. 

Han tror att de kommer att dela upp ansvarsområdena och ha ”varsin påse”, men de måste även kunna ”byta påsar” och täcka upp för varandra. Och så kommer de ha en tät interaktion i många frågor. De kommer att ha kontor vägg i vägg på polishuset. Han känner inte Petra Lundh sedan tidigare, men deras ”vägar har korsats”.  

Petra Lundh kommer in i myndigheten utifrån och du har varit här i 30 år. Vad kommer du säga när du ska förklara vad hon har hamnat på för ställe?
– Att Polisen är en väldigt decentraliserad myndighet där varje enskild polis eller patrull har ett stort mandat. Och att verksamheten till stor del är händelsestyrd. Ibland ses det som något fult att vara reaktiv, men det ligger i sakens natur när många av våra ärenden börjar med att någon ringer 112.

Jag har rört mig i de optiskt tilltalande delarna.

Den som ska styra skutan måste förstå att myndigheten är ”underifråndriven”, enligt Stefan Hector. 
– Det går inte att styra top down genom att bara skicka ut ett beslutsprotokoll och förvänta sig att det ska hända saker. Man får ta sitt budskap och bära det hela vägen ut, och försäkra sig om att chefer längre ut i verksamheten omsätter det till konkreta direktiv som får faktiskt genomslag. Och då behöver chefer vara i sin verksamhet och ha tid, ork och energi att föra ut budskapet gång på gång.

Han poängterar att man inte heller får glömma att poliser och andra anställda inom Polisen är en del av en stolt profession med särskild utbildning och befogenheter. 

Kommer denna stolta profession lyssna på en jurist som kommer in utifrån då?
– Om man förstår och engagerar sig i professionen och sätter sig in i deras förutsättningar då har man alla möjligheter att att bli omtyckt och respekterad. Det är mitt intryck. 

I november förra året presenterades Petra Lundh som ny rikspolischef av justitieminister Gunnar Strömmer. Foto: Emma Eneström.

Petra Lundh och Stefan Hector går in i sina nya roller med ett särskilt förändringsuppdrag från regeringen:

  • Att återupprätta en lokalt synlig och trygghetsskapande polis.
  • Få upp trycket i utredningsverksamheten, inte minst när det gäller den så kallade vardagsbrottsligheten.
  • Säkerställa en effektiv styrning, användning och uppföljning av polisens växande resurser.

Allt det här ska göras samtidigt som myndigheten fortsätter att bekämpa den organiserade brottsligheten. 

I regeringens uppdrag ligger alltså att satsa lokalt. Samtidigt är det en känd risk att lokalpolisområdena dräneras på personal genom det som Stefan Hector kallar en ”rörelse inåt uppåt”. 
– Delvis är det en följd av att Polisen har fått mer kompetenta motaktörer som drar resurser från det medborgarnära arbetet. Men vi behöver också leda och styra polisens organisation så att fler människor finns lokalt. 

Hur ska det gå till rent konkret?
– Konkret blir svårt att säga. Inledningsvis måste vi söka en förklaringsmodell. Det kan vara att omvärlden har blivit mer komplex, vilket kräver specialisering i form av till exempel it-forensik eller centrala kameraövervakningscentraler. Samtidigt måste vi få tid för det medborgarnära och även ge upprättelse åt den som har fått sin cykel stulen. Det är en ekvation som är svår att få ihop, men det är vårt uppdrag.  

 

Regeringen vill se en satsning mot mängdbrott. Samtidigt är det många poliser som ratar den sortens utredarjobb. Vad ska du och rikspolischefen göra åt det?
– Det är faktiskt en sak som vi redan har hunnit prata om. Vi avser att lägga avsevärd kraft på den utredande verksamheten. Jag säger inte att den har varit försummad, men det är lätt att man lägger fokus på den optiskt tilltalande verksamheten med uniformer, bilar, hästar och hundar och inte ser att utredningsverksamheten är helt central. 

Men har inte du din bakgrund i just de mer spektakulära delarna av Polisen, till exempel nationella insatsstyrkan?
– Jo, jag har rört mig i de optiskt tilltalande delarna, men har också varit strategisk chef i Västerorts polismästardistrikt i Stockholm. Där förstod jag till fulla betydelsen av utredningsverksamheten. 

I dagsläget sugs många mängdbrottsutredare upp i utredningar av grova brott. Hur ska ni lösa det problemet?
– Här och nu har jag inte direkt svar. Vi kommer sannolik både få göra hårda prioriteringar, men också rikta polisens tillväxt i någon omfattning mot utredande verksamhet. Sedan handlar det om att göra utredningsverksamheten lokalt tilltalande med bra chefer och goda förutsättningar för de anställda. 

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst