Många äldre poliser upplever att de har fått stå tillbaka för yngre kollegor i tidigare lönesatsningar. Och Martin Åberg tycker att det finns fog för deras kritik.
– Därför har det varit viktigt för oss att höjningen av lägstalöner inte ska ske på bekostnad av att redan anställda får minskat utrymme i lönerevisionen.
Martin Åberg, förhandlingschef Polisförbundet
I förra veckan tecknade Polisförbundet och Polismyndigheten ett nytt nationellt löneavtal (RALS-Polis). Enligt avtalet ska lönerevisionen för 2023 och 2024 slås ihop till en enda. Revisionstidpunkten blir den 1 mars nästa år och ska ge 7,6 procent i löneökning för poliskollektivet under de två åren.
I avtalet ingår också en höjning av lägstalönen för poliser till 31.000 kronor (undantaget aspiranter). Höjningen av lönegolvet finansieras av de extra budgetmedel som Polisen har fått från riksdagen för polislönesatsningar under 2022–2024. Det gör att revisionsutrymmet på 7,6 procent kan gå fullt ut till redan anställda, enligt Martin Åberg. Och eftersom satsningen på höjda lägstalöner inte äter upp hela kakan av extra budgetmedel kan gruppen erfarna poliser dessutom få mer än så.
Hur satsningen på erfarna poliser ska verkställas i de kommande regionala förhandlingarna styrs inte i detalj av det nationella avtalet. Men Martin Åberg pekar på att det nu framgår av det centrala avtalet för staten att yrkeserfarenhet behöver beaktas vid lönesättning. En sådan skrivning finns också i de nationella direktiven för lönesättning som Polisförbundet och Polismyndigheten har kommit överens om.
Känner du dig trygg med att det kommer få genomslag när de anställdas löner sedan sätts regionalt?
– Det är något vi trycker på partsgemensamt och det blir en tydlig signal eftersom det har stöd i det centrala avtalet. Men det kommer säkert se olika ut regionalt. Samtidigt blir det lätt snett om vi detaljstyr på nationell nivå och säger att det ska vara ett visst påslag utifrån om man har jobbat 3, 5 eller 10 år. Förutsättningarna ser olika ut på olika ställen och därför måste de regionala parterna få ett stort ansvar när avtalet ska omsättas i praktiken.
Efter att avtalet blev offentligt hörde en läsare av sig till Polistidningen och undrade hur det blir när ingångslönen höjs till 31.000 kronor. Då finns det väl en risk att nyanställda hamnar på samma lön som poliser som har jobbat i några år. Enligt Martin Åberg är det något som ska kunna hanteras i revisionen.
– Redan anställda poliser som ligger under 31.000 får ett tillfälligt lönetillägg direkt, men sedan är tanken att det ska finnas utrymme att höja dem ytterligare vid revisionstidpunkten i mars nästa år så att de kommer över 31.000.
Poliser har haft en bättre löneutveckling än andra yrkesgrupper på senare år. Men i det nya avtalet står det att parterna ska arbeta för ”en löneutveckling som inte kollektivt är sämre än övriga yrkesgrupper på arbetsmarknaden”. Betyder det att parterna har sänkt ambitionsnivån till att poliser bara ska hänga med övriga arbetsmarknaden och inte hamna på efterkälken igen? Enligt Martin Åberg ska det inte uteslutas att poliser kan få en bättre utveckling än övriga även framöver.
– Men vi kan inte räkna med att det kan ske med stöd av särskilda avsatta lönemedel från politikerna. Nu får vi argumentera för våra behov inom ramen för statens generella lönepolitik.
Enligt honom ligger det i parternas gemensamma intresse att fått till ett långsiktigt system som gör polisyrket konkurrenskraftigt. Konkret handlar det om att poliser måste kunna göra en lönekarriär inom Polisen så att de inte behöver byta yrkesbana för att få upp lönen.
På det temat pågår förhandlingar om en ny polisiär utvecklings- och tjänstegradssystematik – alltså en efterföljare till KUV:en. Den behandlas i ganska svepande ordalag i det nya Ralsavtalet. Men det står att ambitionen är att få till ”en tydligare koppling till en polisiär tjänstegradssystematik”. Målbilden är att det nya systemet ska träda ikraft 2025. Det finns också en formulering om att ökad kompetens och individuell utveckling bör medföra stigande tjänstegrad/anställning och högre lön för den anställda. Martin Åberg vill inte ge några ytterligare detaljer eftersom förhandlingar pågår.
I det nya avtalet finns också en skrivning om det så kallade Stockholmstillägget. I april förra året införde Polismyndigheten ett särskilt tillägg för de poliser i region Stockholm, exklusive Gotland, som har en lön under 36.000 kronor i månaden. Bakgrunden är att Polisen i Stockholm har haft svårt att rekrytera. Och tillägget är tänkt att kompensera för höga levnadskostnader i huvudstadsregionen och förbättra Polisens konkurrenskraft i förhållande till andra arbetsgivare. Tillägget ska finnas kvar men regleras i ett kollektivavtal. Det kommer inte att tecknas förrän efter lönerevisionen har genomförts nästa år, eftersom beräkningen av tillägget påverkas av hur revisionen faller ut regionalt. Men enligt Martin Åberg ska värdet inte bli lägre i förhållande till nuvarande konstruktion. Det är inte klart ännu om det blir ett kollektivavtal som sluts regionalt eller på nationell nivå.
Under rubriken ”partsåtaganden” i det nationella avtalet kan man läsa att den återstående delen av de extra lönemedlen från politikerna ska användas till att höja ”arbetstidsberoende ersättningar utifrån polisyrkets krav på tillgänglighet och flexibilitet”. Parterna ska ”så snart det kan ske” se över regelverket för beredskap och restid.
– Traditionellt sett har beredskap varit något som främst tekniker har haft inom Polisen. Nu ser vi en oroväckande utveckling där arbetsgivaren använder beredskap för nya grupper av poliser och för nya ändamål. Vi måste titta på ersättningsnivåerna men också frågan om exempelvis vilotid, säger Martin Åberg.
Läs mer:
